Samer i Värmland, skogssamer 16-1700-tal (Del 1)

 
Det här är ett gammalt blogginlägg, i ny skrud, framförallt med ny rubrik.
Jag tror dock att många har missat det! (bilden föreställer dock allmoge)

Nordvärmländsk sockendräkt.

Nordvärmländsk sockendräkt.

Hedin, Frid. 1957 ”Anteckningar om Norra Finnskoga kyrka och Norra Finnskogas äldsta inbyggare. Delvis efter gamla uppteckningar av arkitekten och hembygdsforskaren Lars Bäckvall från Dalby”. I: Finnbygden 3/1957.

”Norra Finnskoga, den längst upp i Värmland belägna socknen, gränsar i öster mot Dalarna, i norr och väster mot Norge och i söder mot Södra Finnskoga och Dalby socknar och har i gamla tider tillhört Dalby socken. Landet genomflytes av Klarälven, som i gränsen bildar det vackra Sandkällefallet och mottar under sitt lopp de mera betydande älvarna, från väster Varån och Höljån och från öster Hafsvallån och Tåsan, vilken sistnämnda utgör gräns mot Dalby. Hela landet är uppfyllt av berg och vidsträckta myrmarker; något annat slättland finns ej. De små åkertegarna, som är uppodlade, där befolkningen byggt sina bostäder, ligga i den täcka Klarälvdalen på smärre sandterrasser och sandavlagringar, och i finnbygderna på uppröjd moränmark.

I denna socken ligger Värmlands högsta berg, Brånberget, 691 m. ö. h., omkring 3 km. österut från Höljes, dessutom flera andra höga berg, såsom Kullen, 681 m. ö. h., och Jättestensberget, 638 m. ö. h., på östra sidan Klarälven. På västra sidan Enberget, 654 m. ö. h., Spetsberget, 612 m. ö. h., och Bagg- eller Backklinten i Värmlands nordvästra hörn, 654 m. ö h. Några fjäll eller skoglösa bergstoppar finnas ej inom Värmlands gränser.

I äldre tider ha lapparna strövat omkring med sina hjordar i dessa marker, och så sent som år 1766 var lappar här (i Transtrand i Dalby) med sina renar och eldade på myrar och kärr för myggen. Och än i dag kan man, i synnerhet i N:a Finnskoga, urskilja de tre folkraserna: lappar, svenskar och finnar.”

Så längt de gamla 1920- och -50-talsinläggen. Nu till nutid och 1630-tal, Vänerns strand:
———-

En sommardag, innan drottning Kristinas regeringstid under Axel Oxenstierna.

Ett sommarflyttlag med sydliga skogssamer rastar en del av hjorden på läsidan av Ölme prästgård.
59 m.ö.h är åsen, och sista betesplatsen före höglandet närmast Vänern; Liksåsen, med hyfsat bete.
En femtonårig ortsbo,  Per Månsson, passerar gruppen, antecknar senare idagboken sin, 5 juli 1637:

Och tå iagh kom til Lixååsen mötte migh någre lappefinnor, som förde medh sig 7 styckon reenar.

Ur Diarium Gyllenianum, 1622-1667. Petrus Magnus Gyllenius’ (Per Månsson) dagbok.
Detta område ligger idag i Kristinehamns kommun.

2 reaktioner på ”Samer i Värmland, skogssamer 16-1700-tal (Del 1)

    • Hej! Tror du ska hitta något litet material via rubrikerna som brukar ligga nere till höger om man har dator (mobil vet jag ej). Annars kör du sökord t ex Ölme och Väse, Inte gjort något nytt sista två åren; men kommer säkert mer. Kom gärna och lyssna på mig i Smedjebackan 17 feb. Är annars mest/alltmer verksam i Finland nu! Mvh Peter Ericson

      PS. Jag har också en sida på FB om samer i Västmanland och Bergslagen. Kolla också upp Jostein Bergstöl (med norskt ö) som skriver om angränsande trakter i Norge. Tror även jag har en stående invitation till Nya Kroppa för föreläsning; men har ej blivit läge ännu.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s