Samer i Uppland (Kroksbo, Enåker) i sockenlapptjänst: Anders Renlund och Magdalena Bergström

Det här är lite mer ”sentida” samer (än vad jag hittills sysslat mest med).
Uppgiften om Bollnäs också intressant.
Vi finner att Anders är från Västmanland; så det blev nog lite att komma hem 1835.

”År 1835 kom från Bollnäs till Kroksbo och Erik Anderssons gård (D2) ”sockenlappen” Anders Renlund, född i Folkärna 1799. Hustrun hette Magdalena Bergström och var född i Bollnäs 1802. Om Renlund har prästen noterat ”nöjaktig kunskap, artigt uppförande”. Renlund avled 1837, hustrun året därpå.” *

* Ur: Kroksbo by, Enåkers socken
från 1600-tal till 1800-tal
av Gösta Persson (2013)

Enåker

Uppdaterad p r e l i m i n ä r turnéplan föredrag Sverige

Oktober verkar bli månaden då allt händer

2015 HÖSTTURNÉ (preliminära datum, alla, än)
30/9 Hudiksvall
1/10 Uppsala
2/10 Östersund
21/10 Umeå
28 eller 29/10 Stockholm

2016 – PLAN
9 – 13/2 Röros, Trondheim
23-27/2 Snåsa, Hattfjelldal
mars
Luleå, Nordland, Finnmark, Rovaniemi/Kemi/Oulu?
maj
Sundsvall, södra Sverige?


Framsida på Ljusminnes slutrapport, projektet som tog upp samernas historia i Västernorrland och som pågick 1997-2001. Jag var projektledare där; tiden mellan Umeå universitet och sakkunniguppdragen.

Söderhamn har ofta och länge varit populärt vinterbetesområde, artikel från 1901

Hit kom samer med renhjordar från såväl Jämtland som Härjedalen.
Det finns dokumenterat förhållandevis väl.
De äldre tiderna borde kartläggas mer.

Klipp ur Söderhamns Tidning den 22 feb 1901:
FÖREVISNING AF RENHJORD.
Lappmannen Nils A[ndersson] Bergqvist, hvilken förlidet år besökte våra bygder och här förevisade en större renhjord, har i dagarna med sin hjord anlänt till Norrala.
Om söndag kommer han här i staden förevisa renhjorden och kommer platsen att tillkännagifvas i morgondagen stidning.”
Dagen efter innehöll tidningen följande annons:
”En renhjord på omkring 100 djur förevisas söndagen den 24 feb. kl 1 em å JF Janssons ägor vid Åsberget. Inga hundar får medtagas.
Nils Andersson.

SÖDERHAMN
FOTOGRAFRobert RettigFULLSTÄNDIGT NAMNAxel Robert RettigLEVNADSTID1878-03-31 — 1935-03-26LÄN, KOMMUN, SOCKENGävleborg, Söderhamn, SöderhamnORT/BYSöderhamn

Via Söderhamns Kust och Skärgårdsförening

Uralic Languages – an overview: Salminens classifications from 2009

ö

Uralic (Finno-Ugrian) languages

My comment: I miss the Southernmost Saami, the Southern Forest Saami (extinct).
Might be a few others not on the list.

Classification of the Uralic (Finno-Ugrian) languages, with present numbers of speakers and areas of distribution (last updated 2 July 2009)

© Tapani Salminen <tasalmin@cc.helsinki.fi> 1994–2012

Saami South Saami ? 500 Norway, Sweden
Ume Saami ? 20 Norway (extinct), Sweden
Pite Saami ? 20 Norway (extinct), Sweden
Lule Saami ? 2,000 Norway, Sweden
North Saami 30,000 Norway, Sweden, Finland
Inari Saami 400 Finland
Kemi Saami extinct since 1800s Finland, Russia
Skolt Saami 300 Finland, Russia
Akkala (Babino) Saami extinct since 2003 Russia
Kildin Saami 800 Russia
Ter Saami 10 Russia
Finnic Livonian 1 Latvia
Võro-Seto 50,000 Estonia, Russia
Estonian 1,000,000 Estonia and adjacent areas
Vote 20 Russia
Finnish 5,000,000 Finland and adjacent areas
Ingrian 200 Russia
Karelian 30,000 Finland, Russia
Olonetsian (Livvi) 25,000 Finland (evacuees), Russia
Lude ? 3,000 Russia
Veps 5,000 Russia
Mordvin Erzya 400,000 Russia
Moksha 200,000 Russia
Mari Western (Hill) Mari 30,000 Russia
Eastern (Meadow) Mari 470,000 Russia
Permian Udmurt 450,000 Russia
Komi Permyak
+ Yazva Komi
80,000
? 100
Russia
Russia
Komi (proper) 220,000 Russia
Hungarian
+ Csángó Hungarian
14,000,000
? 20,000
Hungary and adjacent areas
Romania
Mansi Northern Mansi 2,500 Siberia
Eastern Mansi ? 10 Siberia
Western Mansi extinct since 1900s Siberia
Southern Mansi extinct since 1900s Russia, Siberia
Khanty Northern Khanty ? 10,000 Siberia
Eastern Khanty ? 3,000 Siberia
Southern Khanty extinct since 1900s Siberia
Samoyed Nganasan 500 Siberia
Enets Tundra Enets ? 20 Siberia
Forest Enets ? 30 Siberia
Yurats extinct since 1800s Siberia
Nenets Tundra Nenets 25,000 Russia, Siberia
Forest Nenets ? 1,500 Siberia
Selkup Northern Selkup 1,000 Siberia
Central Selkup ? 50 Siberia
Southern Selkup ? 50 Siberia
Kamas extinct since 1989 Siberia
Mator extinct since 1800s Siberia

Jämtland, då? Några ord om Jonas Åhrén.

Bland alla oräkneliga samiska märkeskvinnor från Jämtlands län sticker en tidig aktivistisk man upp; Jonas Åhrén, decennierna efter 1900.

Jonas var en klassisk kustflyttare. Han hade vinterbete i Stöde, Torp, Norrhälsingekusten och en massa andra ställen.
Han konfirmerades i mina hemtrakter.

1666_1.jpg

Jonas Åhrén var mångårig medarbetare i Samefolket och engagerad i det mesta som rörde sig kring samerna från andra omgången av Lapparnes Centralförbund.

Jag avser att återkomma till såväl Jonas som de märkeskvinnor som föregick honom.

Även till Samernas organisationshistoria återkommer jag, självklart!

Finnmark 1944-1945: En families opplevelser som huleboere i et rasert fylke

Far min födt i 45, Trondheim.

Tekstarbeid

–Han pappa hadde gjømt unna seks skudd, fem til familien og ett til sæ sjøl…

Alle mennesker har en livshistorie,

Finnmarkingene fikk et uønsket kapittel lagt til deres da fylket ble rasert av en tysk armé på retrett. Som ung gutt i krigstid opplevde bokens hovedperson å bli revet opp fra en trygg hverdag i fiskeværet Nordvågen i Nordkapp kommune.

–Æ leve no. Æ har aldri vorre redd for dauen. Dit må vi alle sammen. Vi har ingen garanti for å bli fødd. Men blir du fødd e det 100% garanti at du skal bort.

10922693_374119969431332_2597758615613543562_n

Boken handler ikke bare om vonde minner, som for mange aldri tok slutt, den forteller om kjærlighet, livsglede, humor og en stå-på-vilje som savner sidestykke. Jeg har hatt gleden av å bli nærmere kjent med revyartisten, båtbyggeren, huleboeren, trekkspilleren, fiskeren, familiemannen og livskunstneren Ole Lindseth.

Det kan du også bli om du bestiller boken på e-post: Klikk…

View original post 30 fler ord

Orrestaare 1848, Själevad och Hörnett (och Arnäs 1890-tal)

Sundswall den 9 Mars.

Marknaden i Själewad war i år mindre besökt än wanligt af både köpare och säljare, hwilket torde någon del härröra af den köld och snöyra, som fortfor under hela marknaden; deremot hade Lapparne i talrik mängd infunnit sig, och på deras waror war god tillgång samt billigt pris.Rehnstekar såldes för 3:24 a 4 rdr 24 sk. paret, rehntungor till 9 a 10 sk. st., och rehnhudar 2 :24 a 3 rdr sk. allt rgs.

Under tredje marknadsdagen firades i Hörnets by ett Lappbröllop, derwid den såsom rik ansedde Lappmannen Nils Nilsson bortgifte sin dotter till en son af Klemet Schultson, hwilken och skulle wara en bland de förmögnare Lapparne. Brudparet erhöll i brudgåfwa af sina föräldrar 40 rehnar från hwardera sidan, eller tillsammans 80, hwilket antal genom gåfwor af några bland de närmaste slägtingarne förökades till 100 st. Bröllopsglädjen lifwades af musik och dans, som fortfor under hela natten. Bruden war utstyrd i wanlig Lappdrägt med rikt silfwerbeslagen till midjan nedräckande krage och silfwerkrona. Dagen efter bröllopet wisade sig bruden bland allmogen på marknadsplatsen, med krans på hufwudet, samt beledsagad af brudtärnor.

Nytt Allvar och Skämt

Vilhelmina/Vmina norra på 1890-talet sägs alltså bilden föreställa.
I närbelägna Arnäs. Inemot ett halvsekel efter artikeln.

”Allting går igen ur tidens grums och mögel … ” – Den ökända hästen från Troja – Karl Gerhard

Trojanska hästen

text: Karl Gerhard
musik: Traditionell samt bearbetad av Lille Bror Söderlundh

Allting går igen ur tidens grums och mögel
dyker upp ett skrämmande fantom.
Även Grekland hade sina Wandervögel
fostrade i Sparta och i Rom.
Ur seklers skuggor ur årtusens damm
ett mystiskt spöke i nutiden glider fram.

Det är den ökända hästen från Troja
moderniserad till femte kolonn.
Majoren Quisling är en papegoja
som imiterar så gott han har förstånn.
Vi äro synbart blott fredliga pågar
med grekisk rakborste uti vår hatt
men i ett huj dra vi fram våra bågar
och storma Troja från insidan ”by natt.”
Ty det Europa som högljutt hörs hoja
att makt är rätt har nu fått sin symbol.
Det är den ökända hästen från Troja
som alltjämt spelar sin gamla hjälteroll.

Bland de vilda hästar som har galopperat
på fru Clios rännarbana är
den trojanska hästen som sig minst generat
för att lyfta svansen här och där.
I världsmanegen politikerna
som dumma Augustar står i parad – hurra!

Det är den ökända hästen från Troja,
som sluppit ut ur historiens stall.
I ryttargången sig statsmännen oja –
en del ha socker i fickorna ifall
att hästen skulle va´ möjlig att tämja –
det är en högst neutral politik.
Vi svenskar umgås med kraken i sämja,
han går numera i reguljär trafik.
I vissa tidningar säger man: ”Nå ja,
på rätt vi håller – men helst på rätt häst.”
Och för den ökända hästen från Troja
står odds i dessa dagar onekligen bäst.

Där Akilles fann terrängen ändå ”lavre”
skena hästen in med stor succé,
ty han börja längta efter att få le Havre
innan han blev inställd på musée.
Men femte ben rusa hästen åstad,
om jag ej feltolkar grekernas Iliad.

Så av den ökända hästen från Troja
drogs Marskalk Fochs gamla vagn till Berlin.
Till fots gick ledaren på ”Avenoja”
de l´Opera – och kom fram till Invali´n.
Han sa god dag till Napoleon Boná –
som lär ha vänt sig i sin sarkofag
och frågat: ”Tänker monsieur ´Rubiconna´
och gå på vattnet? Det kunde inte jag.”
Då svara Adolf: ”Tja, utan att skoja,
det är ej jag som ta´t in denna by.
Det är den ökända hästen från Troja,
som just nu släcker sin törst uti Vichy.”

Under Gustaf  Adolfs och Kung Karols dagar
stredo svenskarna i eld och köld.
Svea Rike styrdes efter egna lagar
och ett lejon bar det i sin sköld.
En igelkott bli´t symbol för vårt lann´-
men jag vet en som är mer aktuell och sann.

Det är den ökända hästen från Troja,
en av demokraterna sadlad och skodd.
En samlingskrake för slott och koja,
med stora skygglappar, rädd att bli beglodd.
Vårt gamla lejon blev fort pensionerat
när ”Hesa Fredrik” för första gång tjöt.
Av Bagge blev det till får ondulerat,
det utav Rütger fick essen, stackars nöt.
Men har det snart ej gått upp för de loja
i hela världen – båd´ fattig och pamp –
att det är den ökända hästen från Troja,
som hela tiden har kallats för MIN KAMP.

Året 1940. Överståthållarämbetet har den 9 aug. utfärdat förbud mot vidare utförande av en scenbild kallad ”Den ökända hästen från Troja” i Karl Gerhards revy ”Gullregn”.
Förbudet motiveras med att scenen är förargelseväckande.
I uruppförandet existerade fem verser. Karl Gerhard strök själv en vers. Versen beskrev situationen i det ockuperade Danmark. Melodin är en rysk kör men har bearbetats med bland annat tillägg av teman av Lille Bror Söderlundh.