”på Lappefiällarne i Jempteland” – 1646 ”finnekongen Lappefiällen Mårten Jonsson i Härjedalen. Gerhard Hafström (1981)

”Inrymning. Om skattefjällen i Jämtland och Härjedalen” Av Gerhard Hafström

RIG TIDSKRIFT UTGIVEN AV FÖRENINGEN FÖR SVENSK KULTURHISTORIA I SAMARBETE MED NORDISKA MUSEET OCH FOLKLIVSARKIVET I LUND 1981 ÅRGÅNG 64 REDAKTION GÖSTA BERG. HANS MEDEL/US SIGFRID SVENSSON

I medeltida källor förekommer vid olika tillfällen lappkonungar. Senast omtalas en ”finnekong” i landshövdingen över Jämtland Hans Strijks brev till landshövdingen över Västernorrland Ivan Nilsson (Natt och Dag / PE anm) den 3 mars 1646. Sedan han fönyat s. k. frihets brev ”på Lappefiällarne i Jempteland” för Thomas Jonsson, hemställde han till Ivar Nilsson, att denne måtte utfärda ett sådant frihetsbrev till ”finnekongen Lappefiällen Mårten Jonsson” (i Härjedalen).

På grund av att i källorna under olika tider omtalas lappkonungar är det nödvändigt antaga, att de samiska samfälligheterna fcireträtts aven eller flera lappkonungar. Enligt det ifrågavarande frihets brevet förpliktades Thomas Jonsson ”att förhålla och bruka sigh innom sine fiällers råmerkier och grentzer och inttet wijdare i någon motte wara eller göra bönderne på deris bols byar, råmerkier och grentzer någon trångmål eller skada”. Skattefjällen hade alltså bestämda gränser, utmärkta av råmärken. Vid de enligt 1841 års kungliga brev genomförda s. k. avvittringarna skulle en lantmätare ”till yttre gränserne af mäta hwarje så kalladt skattefjelIs område”. 9 Av ett flertal rättsfall framgår att samernas skattefjäll gränsade mot böndernas s. k. skatteskogar.

Solem redogör härefter för källornas uppgifter om ”norske finnbyer” och de svenska lappbyarna och deras lappskatteland. ”På grunn aven eiendommlig utvikling blev lappene i Sverige ikke an erkjendt som eiere til sine land, til tross for 9 Tomas Cramer och Gunnar Prawitz, Studier i renbeteslagstiftning, Stockholm 1970, s. 179. at den svenska kron e oprinnelig ikke som staten i Norge anså sig som den egentlige eier av all grunn i lappmarkene” . Denna felaktiga och med de svenska domböckerna oförenliga uppfattning, att de svenska lappbyarna, siitorna, icke skulle ha ägt lappskattelanden, har Solem hämtat från Åke Holmbäcks numera föråldrade och i mycket felaktiga framställning Om Lapplandsinstitutet och dess historiska utveckling, SOU 1922: 10.

Bild: Schefferus.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s