Gradmätningsexpeditionen 1736-37: Del IV. Inskriptioner, klimatförändringar, wattu-minskning?

Ur ERIK TOBÉ Maupertuis’ ”Berättelse om en färd till det inre av Lappland för att finna ett gammalt minnesmärke” Oknytt 1/1999

Då Maupertuis i början av berättelsen antyder det vådliga i att färdas i pulka efter ren hänvisar han till att han behandlat detta i sin redogörelse för gradmätningen. Redogörelsen kom inte i tryck förrän året därpå men var tydligen redan färdigskriven åtminstone i denna del då berättelsen utformades. Den gavs ut 1738 under titeln Sur La Figure de la Terre och översattes till svenska samma år av Anders Hellant med titeln Jordens Figur. Däri ingår en livfull skildring av en äventyrlig färd i pulka efter ren som ägde rum i slutet av december 1736 vid ett avbrott i basmätningen på Torneälvens is söder om Overtorneå kyrkplats. Maupertuis, abbé Outhier och magister Eric Brunnius d.y. färdades då tillsammans med tre samer, två män och en kvinna, i flygande Bild 6. Maupertuis plattar till en jordglob, iklädd samisk mundering. fläng från prästgården över älven och vidare i djup snö upp till toppen av Aavasaksa. Med en medförd kvadrant 2 8 observerades där en tidigare överhoppad vertikalvinkel varefter en ännu mer äventyrlig färd nedför berget vidtog: ”med en hast foro vi utföre Avasaxa, och ett ögonblick derefter var hela den stora elven över faren, och vi uti vårt quarter”, enligt Maupertuis berättelse. Outhier beskriver färden som ”kort men hemsk”. Den utflykt som Maupertuis och Celsius nu skulle göra var av helt annat slag men hans hänvisning till Aavasaksa-äventyret här och även längre fram i berättelsen tyder på att han fått smak för färdsättet.

”Det föreföll då som om inristningen kunde ha tillkommit i en tid med annat klimat före någon av de stora omvälvningar som utan tvivel har ägt rum på vår jord. Jordaxelns nuvarande lutning mot ecliptican medför att solens strålar träffar Lappland // kr- y F>I”- V >1 / ‘i b)LM4-WNJ11 ” I ”i”-HC Bild 4. Inskriptionen enligt Celsius version i observationsjournalen, ca halv skala. Strykningar och ändringar visar hans osäkerhet. mycket snett vilket medför en lång vinter, ogynnsam för människorna och för all produktion i naturen i en trakt med ofruktbar och steril jordmån. Men kanske det egentligen inte behövs några större förändringar i himlakropparnas rörelser i rymden för att åstadkomma ett sådant ogynnsamt läge. Dessa trakter kan ju tidigare ha haft ett i förhållande till solen gynnsammare läge. Polcirkelområdet kan ha legat där nu tropikerna finns och de torra zonerna kanske där det nu är tempererat klimat. Men hur kan jordaxelns lutning ändras? Om man uppmärksammar de celesta kropparnas rörelser kan en mängd kombinationer tänkas åstadkomma sådana och ännu större förändringar.” I fortsättningen av sitt resonemang påtalar Maupertuis att om våra anatomiska kunskaper om kroppens alla funktioner hade sin motsvarighet inom astronomin kunde vi ha beräknat inte bara förändringar i jordens rörelser utan även förändringar i hela systemet av himlakroppar. ”Andringen i eclipticans lutning, som flera astronomer anser bevisat genom äldre tiders observationer jämförda med vår tids, kan efter en lång följd av århundraden ha åstadkommit ändringar jämförbara med dem som här är på tal. Den lutning som jordens ekvator för närvarande gör mot eclipticans plan, som inte är mer än 23°l/2, kan möjligen vara endast en rest av en mycket större lutning under vilken polarområdena kan ha legat i den tempererade eller torra zonen och haft solen i zenit.” ”Antingen det har uppträtt så genomgripande förändringar eller mera tillfälliga sådana är det dock säkert att förändringar har ägt rum. Avtryck efter fiskar till och med förstenade fiskar som återfunnits i trakter belägna långt från haven och ända uppe på bergstoppar visar obestridligt att dessa platser tidigare har legat lågt och stått under vatten.” ”Den heliga historien berättar också för oss att vatten fordom täckt de högsta berg. Det är svårt att förstå sådana översvämningar utan att jordens tyngdpunkt förflyttats och att klimatet därmed förändrats.” 2 2 ”Om man inte vill falla tillbaka på sådana klimatförändringar för att få en förklaring måste man söka upphovet till inristningen på Windso från någon lika särpräglad händelse som vår expedition. En inskription som skulle innehålla historien om den expedition som vi genomfört i dessa trakter skulle kanske i en framtid verka lika svårfattlig (fr. obscure) som inristningen nu syns vara. Och om all vetenskap går förlorad vem skulle då kunna föreställa sig att ett sådant minnesmärke gjorts av fransmän och att inskriptionen avsåg en av dem verkställd grad- mätning för att bestämma jordens figur?” ”Jag lämnar mina funderingar om minnesmärket till de gissningar som kan komma att göras och återupptar tråden i min berättelse. Efter nedtecknandet togs pulkorna åter i besittning för återfärd till Erckiheicki. Den färden blev ännu mer strapatsrik än förmiddagens. Kroppsställningen i pulkorna var så obekväm att man efter några timmar får en känsla av att kroppen är helt sönderbruten. Det oaktat hade vi fått lov att sitta i pulkorna oavbrutet från kl. fyra på morgonen till kl. ett på dagen”.


Mapertuis

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s