”Jag skiuter bortt Knif skott Sylskott Trollskott för sott o mott o blott o villapaskott” (”Lappeskott” II:III)

Jag skiuter bortt Knif skott Sylskott Trollskott för sott o mott o blott o villapaskott och all slags skot Skiuter Jag Bortt och Dätt under En Jord fast sten och ingen man Till men.

(Ett exempel på en formel i en småländsk bok från 1700-talet om svartkonst: ) Boken och villappakanonen tillhör Kulturens samlingar i Lund. Kanonen är utställd vid Medicinhistoriska museet i Lund. Nils Nilsson 1:e antikvarie, Kulturen, Lund Cecilia Carlén-Nilsson intendent, medicinhistoriska museerna i Lund och Helsingborg
Artikeln: i LÄKARTIDNINGEN  http://www.lakartidningen.se/OldArticlePdf/#!/1998/18050

Klicka på bilden för att se den i fullstorlek

En ”villarpakanon”

Omonterat fotografi med påskrift "Folkmedicin" som enda märkning.
Bilden visar en "villarpakanon" på Kulturen i Lund, KM 62267, från Jämshög i Blekinge. När någon darbbats av "trollskott" sköt man (vanligen en "klok gubbe") under besvärjelser tillbaka med denna kanon. Se Kulturens årsbok 1969 s. 129 f.
Ur Kulturens "Carlotta": 
'Att råka ut i ogjort väder' hette det förr, när man ville förklara hastigt påkomna sjukdomar. Allmogen trodde att sådana sjukdomstillstånd orsakades av trollskott, utsända av folket i norr, och de kallades också lappskott, vaillarpaskott eller finnskott. Det var ett otyg; vem som helst kunde drabbas, om han kom i vägen för ett magiskt skott och ett sådant kunde inte bara träffa människor utan även kreatur. För att hjälpa en på så sätt träffad fanns många botemedel. Ett av de vanligaste var att skjuta bort det onda, och det var naturligt om än inte nödvändigt att anlita någon i sådana saker förfaren person, en klok gubbe eller gumma.
... Enligt uppgift placerades de sjuka, som sökte bot hos den här gubben [brukaren av det här beskrivna föremålet], på en utomhus placerad stol med 'kanonen' mellan knäna och mynningen riktad från sig. I 'kanonen', en sexkantig trästock, finns en ränna med inpassat åttakantigt eldrör, som hålls på plats av en järnklammer. Avfyrningen gick till på samma sätt som hos de äldsta eldvapnen. Den genom mynningen instoppade krutladdningen antändes med en lunta, som med handen fördes till fänghålet. Det var dock inte bara knallen, som var det verksamma medlet för det ondas fördrivning. Under eldröret lägger man märke till en öppning, och i denna stoppades in olika medel, som ansågs verksamma mot det onda. Likaså brukades för ändamålet lämpliga besvärjelser, men de närmare detaljerna kring botandet känner man i det här fallet inte till. Kulturen har emellertid i sina samlingar en svartkonstbok från mitten av 1700-talet och i den finns en trollfo

Trollskott, villappa-skott eller onda sändningar, (dvs.) : sådan trolldom, hvarigenom någon plötsligen träffas af värk eller stygn i kroppen. Troddes vara utsänd i vädret, hvarföre det äfven heter ”råka ut i ogjordt väder”, ”råka för ondt i vädret”. HYLTÉN – CAVALLIUS Vär. 1: 114 (1863 ). — jfr SPÅ-SÄNDNING
SAOB 2002

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s