Friday, August 28, 2015: Fennoscandian Ponderings. About Finnaz, Pushed Away Saamis, Divided Saamis. Then and Now.

I write in Swedish now, and later (maybe within 2-3 days), I will translate these ponderings.

Efter att nu på senare tid tittat lite närmare på situationen för samerna i äldre historisk tid och idag i ”nästan” hela Saepmie, vill jag säga följande:

Samerna i Norge, Sverige och Finland har tidigare haft en väldigt mycket mer sydlig utbredning. I Sverige anar vi spår av de gamla fångstfolken, finnaz, ända ner i Skåne; men själva den samiska etniciteten, dess etnogenès, ser ut att ha utvecklas gradvis århundradena runt Kr.f från s k mellansverige och uppemot Kola. Förfäder kan även anas i Fosna- och Komsa-kulturerna, kring 9 – 8 000 f.Kr (eventuell äldre) utanför Vestlandet och 11 000 f.Kr utmed norra Kolas stränder.

Fördrivandet av samerna har pågått konstant sedan upphörandet av den Nordiska Unionen. Innan dess tycks ett aningen mer balanserat förhållandet mellan samerna och de andra nordborna ha rådit, t ex skymtar det fram i Nordiska kungasagorna. Dock inkasserade de gamla vikingarna skatt av samerna.

Man hade veterligen inga spektakulära mass-slakter av samer i någon av de fennoskandiska länderna. I Ryssland kan den mer brutala kolonsationen, den som fick nentserna att resa sig flera gånger, bland annat 1746, tydligare anas. Där byggdes gärna pampiga fort. Skatteindrivningen gick tuffare till; det var traditioner från Novgorod (-1499), ofta uppdrogs detta åt andra östersjöfinsktalande folk. Religionsförtryck och handelsplatser som byggdes inom ramen för Karl IX:s Ishavspolitik, ungefär parallellt med kuststäderna tillkomst bör också ses som ett uttryck för maktuppvisning av de koloniserande svenskarna.
Och, alldeles oavsett metoder: samerna som levde i de centrala, inre, mittre delarna av Norge; Sverige; Finland – dom är alla borta nu!

Nej; utdödandet av samerna har skett gradvis och smygvägen. Samerna har dels upgått i folkhavet, dels skyfflats undan och gradvis tvingats reträttera för kolonisationen söderifrån. Statliga åtgärder har försämrat villkoren alltmer. Etniska rensningar med tvångsvisa fördrivningar har skett.
Samtidigt har regenterna velat maximera skatteprofiten. Förnorskningsprocesser och motsvarande i Sverige och Finland har ägt rum. Skogssamerna är de som mest råkat illa ut historiskt; men idag är trycket också oerhört hårt emot fjällsamerna.

Renbeteslagar har kluvit detta folk. Såren är djupa efter att uråldriga renägarsläkter blivit renlösa och på sina håll hamnat utanför samebyarna.
Idag har vi även gruvexploateringar som duggar allt tätare och hotar samerna. Naturvänner som ivrar för t ex varg eller återinförande av vildren är också ett uppenbart hot. Antalet ingrepp har på intet sätt minskat; och skogsbruket har blivit aggressivare än det varit på inemot ett halvsekel.

Att ignorera historien leder till alltfler ingrepp:

En Sanningskommission är av nöden!!

Jag återkommer med fler funderingar!

Peter Ericson, Nedre landet.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s