Jonas Åhrén, del II. Något om vinterbetet i Medelpad

Frostvikens södra Jonas Åhren berättar i en utsaga från 17 januari 1922, gjord i Länglingen. Hammerdal bl.a. om flyttleden via Korselbränna – Rotnäset, Tåsjö so —–  och vidare – ”att i Indal lapparna skilt sig i flera grupper och dragit till sina vanliga övervintringsplatser. som varit: Kårsta i Indals socken, Strömnäs och Solum i Sauna socken, ibland Bandsjö och Skottgård inom Till/rå socken; Kolsta och Böle inom Selångers socken. Långmyran. Alnöns socken, därifrån en del kunnat fortsätta över flärden till Svartvik. Juniskär och Nyland inom Njurunda socken; att de ock därvid betat sina renar å Brämön ••• ”
Härefter följer uppgifter om övervintringar vid Riksgränsbyn (Iimrå so), Fröruna (Ljustorp), Fjäl (Hässjö), Astön (Tynderö so). Åhren uppger okt-nov. som nedflyttningstid liksom Nilsson ovan,

Han fortsätter sedan berätta om vinterbete i Stöde, Torp och angränsande socknar i Hälsingland som Bjuråler och Forsa samt Hudiksvall.

Hela här http://collectiveaccess.murberget.se/media/ylm_ca_system/images/3/9/2/16190_ca_object_representations_media_39213_original.pdf

En slående sak är att Jonas Åhréns vintergrupp gärna använde samma trakter som vinterbete som skogssamerna. Kanske finns en tid med samordnat bete i en grå forntid, t ex decennierna kring 1700? Nog måste även härjedalssamerna och frostvikarna ha mötts ibland!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s