” den djupa och hårdt sammanpackade snömassa, som betäcker jorden och gör den oåtkomlig för Renkreaturen, hvilka på hårda snön springa öfver allt i skogarne att söka laf i träden” (från Lycksele) Tidn. Alfwar och Skämt (Sundsvall) 23 feb 1843

den djupa och hårdt sammanpackade snömassa, som betäcker jorden och gör den oåtkomlig för Renkreaturen, hvilka på hårda snön springa öfver allt i skogarne att söka laf i träden

Den svåra betesvintern 1843 (Rapport från Lycksele)

Medtar lite annat också ……..

Sida 2 Alfwar och Skämt nr 8 1843-02-23]
Alfwar och Skämt
N:o 8 Thorsdagen den 23 Februari 1843

– 2 –

__________
Lefwen i Er´t Paradis ännu dagar många!
Prisen, uppå Fädrens wis,
Gud för dagar gångna!
Och en gång, då aftonen sig i natt förbyter,
Biden I den morgonen som så klar inbryter.
__________
Lycksele den 15 Febr. I medlet af förra månaden slutades den vanliga vinter-marknaden härstädes. På många år hade den icke varit så talrikt besökt af både säljare och köpare och de sednare hade troligtvis infunnit sig i ännu större mängd, om icke en oblid väderlek inträffat och i hög grad försvårat väglaget. Priserne voro följande: Se tillika föregående Nummer af Tidningen); ett timmer gråverk 8: 24 sk.; Renshudar 2 a 3 Rdr; Björnhudar 30 a 40 Rdr, m. m. alt rgs. Någonting annat ovanligt förekom icke vid marknaden eller tinget, än att åtskillige Krog- och närings-idkare ifrån Landsbyggden blefvo fällde till betydliga böter för införsel och försäljning af starka drycker. Man måste hålla Kronobetjeninen räkning för det nit den ådagalägger, att till vederbörlig näpst befordra slike objudne gäster, om ock en särskild anledning til vaksamhet och allvare härutinnan denna gång kan sökas i ett förnyadt besök vid marknaden af Herr Landshöfdingen, som visserligen icke uragtlät, att uppmana vederbörande till sorgfälligt iakttagande af sina tjenstepligter både i detta och andra fall.
En särdeles olycka lider Lappallmogen innevarande vinter, i hänseende till den djupa och hårdt sammanpackade snömassa, som betäcker jorden och gör den oåtkomlig för Renkreaturen, hvilka på hårda snön springa öfver allt i skogarne att söka laf i träden, – det enda och knappa näringsmedel, som tills vidare möjligen kan uppehålla dem vid lif. – På femtio år klaga derföre Lapparne, att deras nomadlif icke medfört så många besvärligheter och stora förluster och de hysa mycken farhåga, att till största delen förlora sina Rehnjordar, innan de till våren hinna flytta till fjällen och der finna bar mark.
Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s