”Samerna i Hälsingland” och ” ~ Gästrikland” och min medverkan. Del II av II. Inventeringar och framtid

1974-idag Ingvar Svanberg arbetar med Samer i mellansverige
2000-idag Jouni Tervalampi kartlägger samerna i Mälardalen och Bergslagen
2001-03
Studiecirkelträffar och föredrag i bl a Delsbo, Naggen, Valsjö, Ovanåker.
2002 Vandringsutställningen Vuelielaante – Samer i Hälsingland sjösätts.
Vanja Torkelsson är samisk referensperson och skicklig släktforskare etc.
Den visas på t ex Tönnebro och flera håll i Ljusdals kommun.
Rapport: Samer i Hälsingland : inventering, studiecirklar, utställning : Hälsingland,
2003-06
Bevarande av samiska kulturarvet, ny omgång
Nationell träff i Hälsingland med exkursion på Hornslandet.
Rapport inventering samiska kulturmiljöer, Arkeologicentrum (Edvinger pdf)
Rapport Kåtudden, Söderala. http://www.arkeologicentrum.se/sites/default/files/rapporter/JA15_Katudden.pdf
2008-2011 Samer i Gästrikland, samarbete PE – Länsmuseet Gävleborg
Inventering arkivstudier, Sandviken, Ockelbo kommuner.
Framstötar gjordes mot Dalarna, men hittills utan framgång.
2010-2012 Pjäs om etniska rensningarna, program text om bergslagssamerna
2011-idag Undersökningar pågår om fjällsamernas vinterbetesplatser, div uppdrag
2012-2013 PE föredrag i tex Österfärnebo, viss inventering
2014 Skriver och forskar om samerna i söder (PE)
2015 PE startar SouthSaamiHistory-bloggen.
2015 Samerna i Hälsingland återstartar
2015 Minst två föredrag i Hälsingland planeras inom närmsta framtiden, artiklar sänds ut.

…. Och seiten då? Jo, den var fin.
Men inte säger man vars en sån finns.

FRAMTIDEN? Den diskuterar vi om? Härnedan!?

Annonser

3 reaktioner på ””Samerna i Hälsingland” och ” ~ Gästrikland” och min medverkan. Del II av II. Inventeringar och framtid

  1. Gällande fotot på samer med renar i Gävle så gäller det att skilja på flällsamer som under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet gjorde resor söderut med renar för att söka förtjänst på sin exotism, och de bofasta samerna /lapparna som från andra halvan av 1800-talet knappast hade några renhjordar kvar och var bofasta och assimilerades snabbt med den omgivande ”svenska” beolkningen.
    Michael Müller i Gävle

    Gilla

    • Jadå; det har länge ingått i mitt arbete som sakkunnig i olika sedvanemål, att skilja de olika grupperna från de andra. Samer med renhjordar har bl a varit i Gävle på 1880-talet, 1900, 1906, 1940. Tidigare har Valbo besökts under århundraden – då främst av skogssamer. Den hjord som på 1790-talet var föremål för en tvist i Ockelbo-Hamrånge TLG torde ocksp ha varit i dessa trakter.

      Gilla

      • Däremot saknar vanligen näringsformen betydelse i sedvaehänseende.
        Renskötselrätten är kollektiv. En på årstidsbasis vinterbetande grupp väger givetvis tyngre än ett samiskt cirkusfölje; men renbete definieras det även som om en ensam same har två renar som betar på väg till försäljjning vid t ex Distingen. I Nordmaling var sockenlappar med och konstituerade renskötsel t ex kring år 1800.

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s