Skiss över Samernas historia utmed Dalälven 6. Österdalälven – Orsa

Orsa, liksom Mora, är en arkivmässigt dåligt utforskad socken. Här följer (via Anbytarforum) tre noteringar mellan 1746 och 1758. Antagligen ska samerna historia här läsas i ljuset av noteringarna från 1660-talet i Kväcksälls fäbodar; samt i samband med Idre fjällsamers aktiviteter i Idre, Särna och Älvdalen liksom med vad som hänt dels i Los (ex vinterbete kring 1900) och i södra Härjedalen samt allmänt i samband med Södra fjällen eller Rutfjälls/Ruvhtens aktiviteter samt vad som ägt rum i norra Västerdalarna, t ex runt Malung. Siljanssocknarna sammanhänger givetvis också med detta och uppenbarligen är samerna i Orsa i media 1700-tal ofta (men inte alltid) de samma som rör sig i centrala och södra Dalarna liksom ännu längre nedströms Dalälvens vattensystem. Man bör också närmare undersöka Ore, Bjursås och Rättviks socknar liksom angränsande områden på hälsingesidan, som Voxna, Ovanåker och Alfta. Härjedalenssamernas vinterflyttningar och marknadsresor till Ovanåker med Knåda marknad bör genomlysas.

Orsa 1746

Landskap: Dalarna
År: 1746
Källa: Födelsebok C:1

Fynd: Döpta 1746: N:o 43 Margareta, lappmans Mårten Larssons och hust. Margareta Jonsdotters barn. Född d. 16 juni Döpt d. 22 juni Vittnen: Lappman Anders Olsson, lappman Jakob Jonsson, lappman Jöns Andersson, hus. Ingrid Nilsdotter, hus. Brita Nilsdotter, hus. Margareta Jonsdotter.

Fynd registrerad: 2002-10-30 09:51:38 av Lars-Erik Gustavsson | Senast uppdaterad: 2012-11-23 15:09:02

Kategori: Dalarna
Landskap: Dalarna
År: 1748
Källa: Födelsebok C:1

Fynd: Döpta 1748: N:o 49 Karin, lappmannens Jon Johanssons och hu. Sigrid Jonsdotters Född d. 4 juni Döpt d. 5 juni Vittnen: Hr Olof Hagnelius, lappm. Klement Olsson, hu. Katarina Harckman, lappgumma? Brita Johansdotter.

Fynd registrerad: 2002-10-30 09:56:58 av Lars-Erik Gustavsson | Senast uppdaterad: 2012-11-23 15:09:03

Kategori: Dalarna

Orsa 1757

Landskap: Dalarna
År: 1757
Källa: Dödbok FI:1

Fynd: Begravda 1757: 2 juli N:o 30 Karin, lappmannens Jakob Jonssons. Kunnat litet läsa. Dödsdag 27 juni. Sjukdom: bröstsjuka, håll. Ålder: 10 år.

Fynd registrerad: 2002-10-30 10:01:22 av Lars-Erik Gustavsson | Senast uppdaterad: 2012-11-23 15:09:04

Kategori: Dalarna
Lite fylligare text finns i Orsa FII:3 s 54 2 Julj 1757 KARIN, lappmañen Jacob Jonssons och hu Brita Nilsdrs. Född 1747. Renata. Kunnat efter sin ålder litet läsa så väl iñan som utan. Siuknade idag 8 dagar sedan af bröstsiuka, hvar till på slutet kom håll och sting. Afled förleden måndag. Dess ålder vid pass 10 åhr. Gud som dess siäl etc. (T Näs)


Bild: (Orsa) http://swedia.ling.gu.se/info/orsa_sjoutsikt.html

Annonser

ANTOLOGIN (In English at the end!): Snart inbjudan till författarna! Soon: Call for First Get-together!

Som tidigare meddelats kommer en eller flera antologier att produceras,
med mig som en av redaktörerna. Antologi/-er om de sydligaste samerna.

De flesta författarna är nu ”tingade” och möjligen finns plats för ett par till.
Kontakta mig snarast, om du tror du har något att tillföra!

Vi inbjuder strax till en första träff (troligen i Uppsala), som blir startskott för skrivandet.
Håll ögonen öppna och kontakta undertecknad.*

The work on achieving an Anthology on the Southernmost Saamis will soon be initiated.
Most authors are now preliminary contracted; but there might be place for one or two more.
We will soon send invitations to all the authors, for a initiating meeting (likely) in Uppsala.

Kjell-Åke Lundström om sockenlappar i Skellefteå!

Edit oer den 29 okt 2015
Flygfoto-Ostvik

24 VBTN LKONTOR Resolutionskoncept AIIa:12 S06857
Sid: 829-830 Datum: 1819-12-13
Utdrag gjort 2000-01-03 Kjell-Åke
Utslag uppå Socknelapparna Sven Vikman från Ostvik, Enkan Elsa Nilsdotter, Paul Sjulsson och Nils Hindersson ifrån Kusmark, Enkan Elsa Sjulsdotter, pigan Maria Mårtensdotter och Lars Enarssons ifrån Drängsmark och Skellefte Socken, deröfver förde klagan, att sedan de såsom utfattige Lappmarksinnevånare tagit sin tillflykt att vistas i berörde Socken å förenämde byars skogar, där deras hemvisten bestå af blotta så kallade Koter eller brädskjul, har icke dess mindre Häradsskrivaren i fögderiet, för innevarande år påfört dem Kronoutlagor enligt bifogade debetsedlar och det efter så olika grunder, att de icke kunnat få reda på rätta förhållandet deraf;
Men då sökandena lefva uti ett så utblottads tillstånd, att de ej äga någon näring, utan nöjde med deras oblida öde, att endast genom bettlande skaffa sig uppehälle, så förmena de, att några Besittningsafgifter icke skall kunna dem påföras eller affordras, vidare än Mantalspenningen, dem de utfästa att efter yttersta förmåga söka anskaffa, utan att onödigt blifver för Exikutionsbetjäningen, som visserligen och därest sökandena icke befrias från de öfriga afgifterna, få erfara sanningen af hwad anfört blifwit.
Gifvet å Landskontoret i Umeå den 13 december 1819
Uti härutöfver infordrad förklaring hafver Kronofogden och Häradsskrifvaren i fögderiet andragit, att då Bevillningsstadgan icke gifver anledning till befrielse från Bevillning för de lappmän som vistas på nedre landsbygden, hafva de tilltrott sig att knappast kunna undgå att upptaga sökanderna lika med andra inhyseshjon, och som sökandenas villkor voro fullkomligt kända etc. m.m.
Fördenskull pröfvar Landshövdinge Embetet skäligt härmed afslå sökandenas begäran.
År och dag som ofvan.

Via Anbytarforum http://aforum.genealogi.se/discus/messages/83800/17771.html?990639639

Kommentar: Dessa noteringar, liksom de hamiltonska (Fredric Ulric H), från näraliggande trakter drygt en halv mansålder tidigare torde ange några av de nordligaste sockenlapparna som existerat.. Men har någon hört om ännu nordligare, kontakta gärna undertecknad eller kommentera!

TILLÄGG 29 okt 2015: Uppgifter har såväl muntligen som i arkiv framkommit – efter detta – om samer med liknande näringar´. Betydelsen av socken-/soknelappar måste utrönas, begreppet tenderar att ibland lokalt (som t ex i Jämtland) bara avse renlösa samer.

Foto: flygfoto Ostvik

Tervalampi om grythyttesamerna (on Forest Saamis – 1668 – at Grythytte Thingstead 1676)

SouthSaamiHistory

Hällefors kommun idag.
startbild
En av de äldsta skriftliga källorna att skogssamerna vandrade i trakterna är när Lars Larssons hustru i Sandsjön mötte skogssamerna 1668, enligt en uppgift i Grythytte tingsrätts dombok den 2 mars 1676: Trolldom med lappesporre:

”S d gaaf Lars Larsson Skytt i Sandsiön tillkiänna, det han funnit een lappespåre hoos sin hustro, huadh hon giordt medh dehn må hon veeta. Hustrun tillstoodh sigh hafft samma lappespåre och dhen fått af lappefolck, som reeste kringh om landet för 8:a åhr sedan, sägiandes sigh förr fått stoor skada på sin boskap af vilddiur och der före måst frågat vandringsfolk, effter boot, då hon fick samma spåra och sedan intet hafft någon skada på sin boskap, och mehra vet hon intet något ondt medh den, hvilken var giordh af koppar, medh någer mässingskiäder uthi.”

Så långt Tervalampi.
Närke och Örebro län hade under 1600-talen en samisk befolkning som skymtar fram…

View original post 130 fler ord

Inbjudan till norska och svenska (andra) författare av antologi kring (speciellt) de sydligaste samerna – A Call for A SouthSaami Anthology


Bild Nordiska Museet: detta område ska fyllas ut ordentligt

Projekt om sydliga samer och skogssamer
Antologi, samlingsbok

Hör av er – helst närmsta veckorna!
1) Ni som vill vara med och skriva
2) Som har eller kan ordna illustrationer
3) Du som vill ge ut boken
4) Ni som vill sponsra!

Det kan bli två eller tre antologier
(i) Samer i syd i Sverige
(ii) Samer i centrala och södra Norden och ryska Norden
(iii) Skogsamer som trängts och trängs undan

Artiklarna blir i huvudsak korta och vetenskapliga, några lite populärare, men alla ska hålla en hög nivå. Förväntar mig en hel del professorstitlar, men alla måste inte uppbära excellenta akademiska titlar, bara texterna och notapparaturen håller måttet.

Peter Ericson
Koordinator
Sakkunnig, författare, föreläsare etc

Terrängnamn med sannolik koppling till samernas historia i Nås och Malung

Källa: ortnamnsarkivet

Terrängnamn i Malung och Nås i Västerdalarna

4703 Lappa förr torp Malung Nås och Malungs d:a tg Kopparbergs Dalarna #>
4704 Lappa terräng Malung Nås och Malungs d:a tg Kopparbergs Dalarna #>
4705 Lappamossen myr Malung Nås och Malungs d:a tg Kopparbergs Dalarna #>
4706 Lappaso myr Malung Nås och Malungs d:a tg Kopparbergs Dalarna #>
4707 Lappaso myr Malung Nås och Malungs d:a tg Kopparbergs Dalarna Ja #>
4708 Lappgrådan fors Malung Nås och Malungs d:a tg Kopparbergs Dalarna #>
4709 Lappgrådan gråda Malung Nås och Malungs d:a tg Kopparbergs Dalarna #>
4710 Lapphällan hälla? Malung Nås och Malungs d:a tg Kopparbergs Dalarna #>
4711 Lappkärr mosse Malung Nås och Malungs d:a tg Kopparbergs Dalarna #>
4712 Lappsarå mosse Malung Nås och Malungs d:a tg Kopparbergs Dalarna #>
4713 Lappsarå sank mark? Malung Nås och Malungs d:a tg Kopparbergs Dalarna #>
4714 Lappön ö Malung Nås och Malungs d:a tg Kopparbergs Dalarna #>

Tillägg: Samt bör Kutåsen, Kutmossen osv ange ett ”gåetie”, i äldre fornsvenska eller forn norrländska ”kut-, kutu-”


Bild via Malungs Flygklubb
http://www.malungsflygklubb.se/sidor/klubben.htm

När glöden har falnat…

Stoppa Vansinnet nu.

Annelie Nyströms ordförråd

… och tankarna har landat:
2015-10-23 23.40.41

I går natt när jag lämnade Sågarsvedets Sommarkoloni tillsammans med David, det yttre polisbefäl som jag skuggade denna natt, sa han: Det vi båda känner nu är ganska vanligt efter en stor brand; en känsla av tomhet; av att något är så definitivt. Ingen återvändo finns liksom.
Jag tänkte länge på det han sa medan vid rullade in mot Eskilstuna; utan blåljus, utan sirener, i lagstadgad hastighet. Jag tänker på det han sa även nu, när jag försöker blogga, och inser att jag inte tog en enda bild på vägen hem.
Jag, som hade så många frågor, så många tankar, så många idéer jag ville bolla med David den här natten. Jag satt också tyst.

Någonstans, strax innan Hällberga, for en tanke förbi. Några ord skapade av Verner von Heidenstam: ”Jag längtar marken, jag längtar stenarna, där barn jag lekt.”

Sågarsvedet före branden   2015-10-23 23.02.33

Nu ska jag genast förtydliga…

View original post 563 fler ord

Bakgrund till dödsdomar för trolldom i söder och fördrivningarna 1646-48? GANDNING: ”Lapp-skott”. ”trollskott”, ”finnskott” – en medeltida föreställning om samiska gandkunskaper (I: III)

Här ett spännande tema; som tycks ha legat bakom såväl trolldomsprocesserna kring 1620-30 i söder liksom förvisningarna av samer från Hudiksvalls Län 1646-48.

Lapp-skott. trollskott
– en medeltida föreställning om samiska gandkunskaper

Ur Gunnar Olof Hyltén-Cavallius, Wärend och Wirdarne. Ett försök i svensk ethnologi (1863, 1868) Swedish

scanned image

scanned image

– (1) LAPP-SKOTT. ( lapp- 1596 osv. lappa- 1689. lappe- 1626 (numera knappast br.) om hastigt påkommen sjukdom (hos människa l. kreatur) tänkt ss. vållad av ett hemligt skott (av ngn trollkunnig lapp); jfr DJÄVULS-, FINN-, TROLLSKOTT samt GAN, sbst.² AARäfst ¹63 1596. SvKulturb.7–8: 302 (1931; om ä. förh.).
© Svenska Akademien. SAOB spalt: L277; tryckår: 1939

Ganding har særlig blitt forbundet med samer. Tegningen viser en samisk noáidisjaman») med sin «magiske» runebomme(meavrresgárri) på 1700-tallet. Illustrasjon fra Knud Leems bok Beskrivelse over Finnmarkens Lapper, deres Tungemaal, Levemaade og forrige Afgudsdyrkelse utgitt i København i 1767