Renlavsbeskattningen av allmogen speciellt andra halvan av 1820-talet

Denna artikel publicerades 1820, men förelåg rimligen som kungörelse år 1826:

Artikel av v Bahr, 1820 (angående utfodring med renmossa) Saknas början. Boskapen har under vintern endast fått äta kvistar av lövträd, enris och ljung och mått därav rätt bra . Denna naturens anvisning skulle kunna ge anledning att även begagna dessa medel, när det är brist på bättre foder. Att om hösten samla blast av rovor, kål och andra trädgårdsväxter och lägga i tunnor med sill, salt eller lake, anses som ganska tjänligt inte endast ur besparingssynpunkt. Potatisblasten kan avskäras något innan potatisen tas upp, torkas utan att gulna samt ges blandat med annat foder både åt hästar och fäkreatur. Om utfodring med Renmossa. Även om sättet att stilla fäboskap med renmossa inte är okänt, har det dock inte allmänhetens förtroende i den utsträckning, som det förtjänar. En kort beskrivning om sättet, som jag under ett svårt foderår, hela vintern begagnat mig av, för att föda mina kor, kunde till äventyrs uppmärksammas också i Uppland. I fähuset stod ett kar, som nästan fylldes med mossa och varm enelag, som man måste ha tillräckligt av. Lagen skall stå över mossan. Något salt ströddes över för att ge mer retande smak. Sedan detta stått från ena eftermiddagen till andra förmiddagen, gavs kreaturen ett ämbar två gånger om dagen I början ville inte djuren äta. För att lättare vänja dem ströddes ½ kappe gröpe av blandsäd till 12 kor under de första 14 dagarna. Sedan fick de sådan smak för tillagningen, att när de släpptes ut på ladugårdsbacken, åt de den frusna mossan från marken. Som allt nytt väcker mycken ovilja hos tjänstefolket, var det även fallet här. De påstod att djuren inte kunde äta därav, att de inte fick någon näring m m. Men på min tillsägelse fick de inte ge djuren annat foder förrän mossörpan var uppäten. När sköterskorna såg att djuren åt med begärlighet, blev vid gott hull och glänsande samt gav något mer men framför allt starkare och gulare mjölk än vanligt, blev de så intagna av metoden, att de i år bett att få stilla med mossa. Detta har jag dock nekat, då tillgången inte är tillräcklig. Denna mossa som är vit till färgen, och växer på nästan alla berg och stenar i skogen upptas och samlas på följande sätt. Så snart marken frusit avskrapas mossan med skovlar försiktigt så att inte jorden följer med. Vilket för många år skulle förstöra återväxten. Mossan samlas i högar, som kan ligga hela vintern hopfrusen i skogen och kan hämtas vid behov. Kostnaden för insamlandet kan inte beräknas, då tillgången är olika. Men hos mig, där skogen är belägen en halv fjärdingsväg från gården och växten medelmåttig, åtgick 65 dagsverken, varav nära hälften var kvinnfolksdagsverk. 15 par dragare användes till 90 lass. Härav fick 12 kor, 2 ämbar om dagen i 5 månader, vilket gör 3.600 sörpor, alltså 40 ämbar per lass. Jag anser att ett sådant ämbar kan räknas lika gott som 5 marker halm och sparade alltså 900 lispund halm, vars värde var 20 skilling lispundet och uppgick till 375 riksdaler, om jag skulle köpt det. Detta överstiger arbetskostnaden och man kan utan svårighet inse vilken nytta man i ett foderknappt år kan dra av denna mossutfodring. Sätra 1820 ROBERT v BAHR
Landshövdinge Ämbetets Kungörelser 1826

Efter detta kom så småningom en veritabel folkrörelse och en skattjakt på mossa. Olagligen åkte alltså folk, oftast från västkusten, upp till norr för att plocka det som då som nu ofta kallas ”renmossa”. Det finns massor av sådana exempel i passjournalerna.

Jag antar att Cladonia stelláris som här syns i bild, gemenligen kallad fönsterlav, är det som plockades,

I vad mån detta påverkade dels idémässigt förhållandet till betesrätten, dels själva betet, vågar jag ej i dagsläget säga. Slutet på 1820-talet skulle jag säga att detta är vanligast.

Avholmsbete

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s