Fördrivningsplakaten lästes upp i kyrkan och överheten jagade bort samerna

Fredrik I eller Arvid Horn eller någon annan ansvarig under Frihetstiden.
Just den ansvarsfrågan kan redas ut, men den är i mina ögon sekundär.

Samerna skulle fördrivas och fördrivna blev dom:

1646, 1648, 1652, 1671, 1720-23, 1727, 1729, 1730 kom plakat.
I norr slavarbete; skoningslösa dödsdomar mot nåjder och den gamla tropn.
1729 vet vi att samer togs till fånga för förvar i Gävle Slottsarrest.
Samerna fick stanna ovanför Falun med renhjordar; och i nedre socknarna fick man uppehållas sig om man lät sig städslas som sockenlapp; en slags sockenträl.
1766 fördrevs samer från vinterbetena i Rödmossa, Valbo.
1756-59 beslagstogs sockenlapparnas bössor.
Fler fördrivningsförsök och därefter alltfler detaljregleringar och förhållningsorder att aldrig lämna socknen. En slags husarrester.
Under 1800-talet kom massdöden i form av döda barn och mödrar.

Idag ifrågasätts samernas närvaro inte blott på vinterlanden, utan mest överallt!

Hur hänger de alltmer frekventa sedvanemålen ihop med fördrivningarna?
Varför vill röststarka krafter återinföra vildrenen?

Skillnaden mellan Nordamerikas och USAs ”indian”-politk och hur Nordens och Sveriges samers behandlats ligger i färre vapen, mer raffinerade lagtexter.
Men utgången är densamma: samerna i söder är utrotade, undanskuffade och även i de allt trängre områdena som man nu har att disponera, lever man under ett ökat tryck.

Kanske kan vi med kunskap komma vidare. Och mer forskning!


Med dom här underbara människorna samarbetade jag i drygt elva år. 
BIld av Jörgen Heikki utanför Bondeska Palatset, dvs Högsta Domstolen
i februari månad 2011. Undertecknad förhördes såsom s k sakkunnig i tre dagar!
Gänget på bild, medlemmar ur Ran, Vapsten och Upmeje tjeäldde kan räkna tusen år och mer tillsammans i sina släkter sammanlagt som vinterbetes-sedvana i Nordmaling.

Annonser

En reaktion på ”Fördrivningsplakaten lästes upp i kyrkan och överheten jagade bort samerna

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s