Update Oct, 23: Some Die Young. Democracy under attack.

A Sad Day, Indeed.


After the act of racist terrorism in Trollhättan, I have no inspiration for writing blog articles.
Our free, democratic society is under attack.
I hope the elected leaders will show they can led in these moments.
Last I read is that several schools in the same region has received threats.

And moreover; I have a couple of commitments, deadlines to follow.

I will intend to write much more during the following weeks.

And stay tuned for news thru radio (Sameradion and perhaps one or two other channels/shows) and go listen if you are
in Stockholm Oct 28 or in Delsbo Nov 11!

Good Reindeer-luck!

Sveaskog och sameby sökte och fann gammal boplats – stoppar avverkning (Dalademokraten 15 okt, klipp)

Artikel: Nisse Schmidt

Klipp
http://www.dalademokraten.se/dalarna/alvdalen/sveaskog-och-sameby-sokte-och-fann-gammal-boplats-stoppar-avverkning
(finns också i inne i texten)

Sveaskog planerar en skogsavverkning på kanten mot Långfjällets södra reservatsgräns.

– Det fanns uttalade önskemål från samebyn att vi ska göra en inventering av marken innan vi sätter igång. Här kan det ha funnits gamla boplatser, säger Jonas Björklund på Sveaskog, strax innan gruppen klev rätt in i en gammal eldstad från en kåta.

Nadden är den sydligaste delen av Långfjället, och där på gränsen mot naturreservatet planeras det nu för en avverkning. Men området är också en del av den ganska oklara historien om de tidigaste bosättarna.

– Vi vet att det kan finnas lämningar från gamla boplatser i det här området, berättar Benny Jonsson som är ordförande i Idre Nya Sameby.

– Det finns spår av en kåtaplats inte så långt härifrån, men vi uppskattar att Sveaskog nu undersöker området innan avverkningen inleds.

Det är Eva Ljungdahl från Gaaltije, sydsamiskt kulturcentrum, som hjälper till med att se över området i sökandet efter gamla boplatser.

– Vi har ännu inte funnit någon boplats, säger Eva, men hade då en mindre del kvar att söka av.

– Jag har gått igenom området själv och det jag funnit är flera väldigt gamla fångstgropar som tidigare inte är dokumenterade, säger Jonas.

En av fångstgroparna är väldigt tydlig där den ligger som en förrädisk fälla för älgar som springer i en naturlig väg mellan ett långt stenröse och en brant sluttning.

– Den som en gång gjorde den här gropen för många hundra år borde haft en boplats i närheten, misstänker Jonas och Eva, medan de betraktar den stora gropen, som nu ska ritas in på kartor och dokumenteras.

– Det här kan vara jägarfolk, tror Eva.

Några spår av boplatser har dock inte upptäckts och gropen och området runt den kommer att skyddas från avverkningsmaskiner.

Det mesta är avklarat och Eva är beredd att ge upp sökandet efter boplatser när hon mer eller mindre kliver rätt in i en välbevarad eldstad.

– Oj, det här är helt klart en eldstad från en kåtaplats, säger Eva och visar hur väl stenarna pusslats samman och att det finns en flat sten i ringen som kunde användas till att ställa kärl på.

Benny Jonsson och Mikael Andersson från samebyn följer nyfiket med när Eva beskriver platsen och nickar instämmande när hon poängterar den flata stenens betydelse.

– Så här noggrant gör man inte en eldstad om man är här för att fiska eller om det är en eldstad för en passkytt.

– Tyvärr har det körts över området, även om själva eldstaden är oskadad, säger Eva, som förklarar att det går att få den daterad, men att den är gammal är uppenbart menar Eva.

För Jonas Björklund innebar upptäckten att han fick plocka fram rullen med plastband som ska skydda området runt den gamla boplatsen från avverkning.

A Great Evening at Tráhppie Saami Cultural Centre in Umeå with the indigenous people

Photo, above: Tobias Poggats. Below: author.
Back home after a long day including a ”little Umeå trip”

So now I have been doing lectures in two university cities and in one, sort-of, Saami sub-capital: Uppsala, Umeå and Östersund that is. All venues was ones carrying ancient Saami heritage; Norrlands nation, Tráhppie and Gaaltije.

It seems like every lecture night results in a major idea of working and scholarship or scientific channels (popular writer or not; I am indeed a ”scientific animal”) – plus truck- or, rather, slight-/ackja-loads of ideas and interesting discussions.

The channel of this evening will hopefully become apparent fairlty soon.
I do not want to reveal it yet.

I hope I will speak in Västerbotten (West Bothnia) soon again. And, a propòs, it came to mind when I travelled by train, that I investigated three central distances at Bothnia Railway in the very beginning of my project leader and ex Antiquarian job at County Museum of Västernorrland.

Toponymia with Saami connections in Wermlandia (4th article on Saamis in Wermlandia)

SouthSaamiHistory

Tetrvalampi (via Anbytarforum 2002)

I Värmland finns det en hel del lapp-namn:
Lappåsen, Gåsborn sn, 7,5 km SO om Lesjöfors.
Lappmossen, Gustaf Adolf sn, 18 km NNO om Geijersholm.
Lappmossåsen, Gustaf Adolf sn, 18,7 km NNO om Geijerholm.
Lapptjärnen, Gustaf Adolf sn, 11,3 km öster om Geijersholm.
Lapptjärnen, Gustaf Adolf sn, 8,2 km NNO om Geijersholm.
Lappnäs, Sunne sn, 8,5 km N om Sunne.
Lappnäsudden, Sunne sn, 8,6 km om Lysvik
Lapphedtorp, Dalby sn, 1,1 från Likenäs


Visa originalinlägg

”aldenstundh Aikie Aikiesson i Kittka, offuenteligen tillstodh sigh brukat trullkonst emot en Kiemi bonde i Mordula, Tobias be: dh, så att han eij annat wijste, än han ordhsaken war, att bonden wijdh sin egin Laxepata brachtes lijfwet ifrå och druncknadhe, dy bleff han, i krafft af dedt 6 Cap: —-Landzlagen, dömdh att mista lijff sitt och steglas!

SouthSaamiHistory

Den åttioårige Aikie Aikiesson dömdes till döden genom stegling (men lurade bödeln!)!

Men ”aldenstundh Aikie Aikiesson i Kittka, offuenteligen tillstodh sigh brukat trullkonst emot en Kiemi bonde i Mordula, Tobias be: dh, så att han eij annat wijste, än han ordhsaken war, att bonden wijdh sin egin Laxepata brachtes lijfwet ifrå och druncknadhe, dy bleff han, i krafft af dedt 6 Cap: HöghM: s B: Landzlagen, dömdh att mista lijff sitt och steglas.”l”

Emellertid blev utgången av den aktuella historien en annan enligt vad Tornaeus uppger: ”Han [dvs. samen Aikie Aikiesson ] blef dömd från lifwet och fängsligt nedförd ; men då han skulle i Landsens fängelse till Pitheå, trullade han sig sielf ihiäl, ty när han frisk och sund sattes i Släden, blef han död in puncto, som han förr hade sagdt, at jag kommer aldrig under Skarprättarens hand … ” Osannolikt var det säkerligen icke, att den 80-årige samen kunde…

Visa originalinlägg 71 fler ord

Lars Nilsson som brändes på bål 1693 för att ha nyttjat spåtrumma

SouthSaamiHistory

  Johannes_Schefferus_Lapponia_sami_shaman_with_drum

Samerna meddelar att Lars vid sin kåta för sina trägudar uppsatt ett offerställe ’liksom en teater’. Intill detta offerställe har de funnit Lars och hört och sett honom på knä ’ganska illa Siunga och yhla. Jembwäl på sin Spåtrumma häfftigdt Speela, öfwer een sin Sonasohn om sine 6 åhr…den där samma dagh’ omkommit och drunknat i en brunn.

Lars hade ’Sungit och på Trumman slagit att spå lifwet i honom, hwar medh han platt intet uträtta kunnat’. Han ’achtade dem (de utsända samerna) intet, Ehuru dhe honom åtwarna månde medh slicht Ogudachtigdt och Öfwerdådigt lefwerne och diefwulska Giärning att afstå, in till dess dhe nödsakades honom Trumman wåldsamligen att afhända…’Då blir Lars elak till sinnes’, nappar efter kniven och överfaller männen med ’skamlösa Expressioner’, som om de varit orsaken till att sonsonen drunknat emedan de hindrat honom fullborda sin avsikt.

När de utsända återvänder till…

Visa originalinlägg 705 fler ord

Ölme, Värmland, 1637

5 juli 1637:

Och tå iagh kom til Lixååsen mötte migh någre lappefinnor, som förde medh sig 7 styckon reenar.

Ur Diarium Gyllenianum, 1622-1667

SouthSaamiHistory

En sommardag, innan drottning Kristinas regeringstid under Axel Oxenstierna.

Ett sommarflyttlag med sydliga skogssamer rastar en del av hjorden på läsidan av Ölme prästgård. 59 m.ö.h är åsen, och sista betesplatsen före höglandet närmast Vänern; Liksåsen, med hyfsat bete.
En femtonårig ortsbo,  Per Månsson, passerar gruppen, antecknar senare idagboken sin, 5 juli 1637:

Och tå iagh kom til Lixååsen mötte migh någre lappefinnor, som förde medh sig 7 styckon reenar.

Ur Diarium Gyllenianum, 1622-1667. Petrus Magnus Gyllenius’ (Per Månsson) dagbok.

Detta område ligger idag i Kristinehamns kommun.


Vi är ganska långt ned. Även i Dalsland finns – ännu overifierade obs detta – uppgifter om samer på 1600-talet. Liknande i Västergötland. Ölme ligger NV Kristinehamn.
Ett Renhultsfallet ligger nära Ölme kyrka. Kan möjligen vara av intresse.

Visa originalinlägg

[Redigerad version 20150916] Fra fangstbasert til nomadisk reindrift i Rørostraktene. Av Sverre Fjellheim (2004) Del 3 av 3 (inkl pdf)

Grundläggande arbete som måste få efterföljare!

SouthSaamiHistory

HELA texten som pdf  20040825 Fra fangstbasert til nomadisk reindrift

Foto: Bente Haarstad https://bentehaarstad.wordpress.com/2015/06/10/the-tiny-reindeers/

PE framhävningar, om ej annat utsäges.

The 13th Nordic Conference Rangifer Report No. 10 (2005)
: 21-30 on Reindeer and Reindeer Husbandry Research, NORs 13. nordiske forskningskonferanse om rein og reindrift, Røros, Norge, 23.-25. august 2004.

Fra fangstbasert til nomadisk reindrift i Rørostraktene. Sverre Fjellheim.

Opplysningene om broren Niels er mer sparsomme. Men det står at han lå ved Savalen. Det står også i dokumentet at bøndene hadde funnet samene ikke lenger enn 2’/2 «små mil» fra Tynset, og at bøndene hadde ranet til seg 100 rein fra Niels og hans sameby. Det fortelles at bøndene gjorde dette fordi de hadde til hensikt å jage samene vekk. Det sentrale i disse dokumentene i denne sammenheng, er at det her fortelles at det på midten av 1600-tallet var minst to samebyer i Nord-Østerdal. Dessuten er det…

Visa originalinlägg 816 fler ord