Förslavade sörskogssamer? Folket som försvann, språket som dog, 2:6.

Del  2. Etnisk rensning och bofasthetstvång: det s k sockenlappssystemet etableras.

Samer från Ishavet till Vänern och Vättern: från etnisk rensning…

Vad vi vet: skogsamer noteras genom hela 1600-talet i såpass sydliga trakter som Närke (bl a Axberg i centrala landskapet, och södra – i Askers härad mot Vättern 1650), Dingtuna i Västmanland (1643), diverse anteckningar från norra och centrala Dalarna från 1680- och -90-talen); sydvästliga som Ölme (1637) och Norra Finnskoga och Norra Råda samt angränsande socknar i Värmland (c 1660/1760);  diverse domar 162040-50-70-talen – åtskilliga trolldomsmål och flera med verkställda dödsdomar mot samer! -, Hedhammars bruk söder om Riddarhyttan 1711; möjligen Västergötland 1705; Grythyttan 1620-/60-tal); Hed och Gunnilbo och många andra bergslagssocknar decennierna runt 1700. I en notering från sörhälsingesocknen Segersta 1699 nämns lappar från ”Värmelands Dal”, vilket har tolkats som Dalsland. Dalarna från västligaste delarna över Orsa och Siljan till östligaste och sydligaste landskapet har i sina kyrkböcker från åtminstone 1650-60-tal exempellöst med samer.
Men rensas bort skulle samerna: de skulle föras via Gävle till ”Lappland”. I suppliker till konungen redogjorde de sydliga samerna för sin ursprunglighet i söder, dock förgäves. Alla dåvarande västernorrländska samer skulle fördrivas från i princip hela skogslandet och odlad bygd; detta stod givetvis i strid med den urgamla fornsvenska lagstiftningen om urminnes hävd.

… Till ett sorts slavsystem, som kallas sockenlappsväsendet
1730 lanserade prosten Olof Broman II (”Glysisvallur”) en ny idé; då bönderna ansåg sig vara i behov av samernas färdigheter inom t ex hästslakt och rovdjursjakt, skulle en samefamilj tjänstgöra i varje socken. Vi kan dock ej se att samerna tillfrågats här. Sockenlappsväsendet inrättas decennierna närmast efter 1730. Det ska ses som en kompromiss mellan fördrivning och status quo. Samerna miste sin nomadiska rörelsefrihet; men slapp ännu en tid reell bofasthet (den kommer tiden runt 1800). Systemet blir främst etablerat i Storsjöbygden; Östjämtland; Ångermanland; Medelpad; centrala Dalarna samt norra Västmanland och nordvästra Uppland (i de sistnämnda allra sydligaste områdena plus dalasocknarna kom etablerandet senare, ca 1770-tal). I dagens Gävleborgs län lanserades det först. Det är också här makthavarna först trycker på bofasthetskravet.
1748 kommer ett ohyggligt plakat, undertecknad av den förkättrade Kung Fredrik, där samer som vistas ”utanför Lappmarken” hotas med spöstraff! Vi återkommer till det.

Livsstilen är en något rörelsebeskuren skogssamisk nomadism (med inslag av blandekonomi vari jakt, fångst, fiske, samlande och ej minst slöjd och handel tycks ha ingått) genom stortsett resten av 1700-talet. Däremot tilltar en statlig vilja att bofastgöra sockenlapparna gradvis. Redan kring 1750-60-talet kringskär dock myndigheterna samernas möjligheter till jakt, ex genom vintertida bösskonfiskationer. Samerna är för skickliga jägare helt enkelt. Här bör fågelfänget liksom fisket ha fått förnyad betydelse. Staten vill ha samerna som slavar; men skogssamerna, eller sockenlapparna – välj sjäv lämpligt begrepp – är kreativa.
Vi kan i en bondedagbok märka bondens missnöje med samernas dåtida nomadiserande. Ur Elias Jonssons dagbok, Västanäng, Delsbo aug 1755:

Lapparna hjälper mor med spängerna. Vår sockenlapp är Aron Månsson För många år sedan blev det tilldelat en lapp åt varje socken, men ändå far de om varandra, hit och dit till andra socknar.

Källor senare.


Kung Fredrik. Än en gång, 1748 (bilden torde vara tidigare).

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s