” Jag frågade dem, hur de kommo att vara här nedre. De sade sig här vid hafssidan vara födde och här vilja dö, talte god Svenska. ” Folket som försvann, språket som dog, 3:6.

Fortsätter med miniserien, recyclad ut ur en opublicerad artikel:

Vi erinrar oss delsbobonden Elias (f ö mycket läsvärd!)

Ur Elias Jonssons dagbok, Västanäng, Delsbo aug 1755:

Lapparna hjälper mor med spängerna. Vår sockenlapp är Aron Månsson För många år sedan blev det tilldelat en lapp åt varje socken, men ändå far de om varandra, hit och dit till andra socknar.
….Oaktat att Elias nog var vrång pga långligt surväder och eviga krig med knektutskrivningar av socknens manfolk: Vad en sockenlapp skulle betraktas som, kunde säkert diskuteras dåförtiden.
Men en sockenstädslad hantverkare satt ju där han satt. Samerna hade dock sina gamla mönster; och ett vittförgrenat nätverk. Samt – på en del håll – inte så få renar, som behövde ständigt nytt bete. Vi ska minnas att skogsrenen är större och betar bort mer lav och annat bete på varje ställe; den måste alltså flyttas ofta, allraminst varannan-var tredje vecka. Vi anar härmed ett vikariesystem där sockenlappar täcker upp för varandra, och i större socknar även skaffar drängar och pigor som sköter renhanteringen (tycks vanligare söderut och i större kustsocknar). För övrigt – idén på att statligt arrangera samerna, göra dessa stationära och fördela ut renarna, faller tillbaka ända på Karl IX och ännu tidigare vasaättmonarker.

Anders Pålsson (1654-1759) – ett liv mellan Sveg, Torp och Jättendal
Den torra högsommaren 1759 hittas en mycket gammal skogssame den utanför sin kåta i Jättendal, illa skadad av en skogsbrand som gått över hans boställe. Han heter Anders Pålsson, avlider 16 okt av brännskadorna: har ursprung från Ångermanland, varit gift tre gånger, avlat 25 barn (!); han är vid dödstillfället 105 år, född 1654! Hoppas kunna återkomma till Anders (med fruar) och hans krafts dagars flyttlag; att följa dessa blir en exposé över Hälsinglands skogssamiska historia – det handlar om flyttningar från medelpadskusten till södra härjedalsfjällen, och sedan åter hälsingekusten. Basen är finnskogarna, Jättendal-Rogsta och Dellensjöarna. Detta är de samer som, i centrala Jättendal blir omridna av en tjugofemårig herreman och botanist på väg mot Lappland, detta timar den 17 maj 1732:
,
Linné. Mezzotintgravyr av H. Kingsbury efter målning av M. Hoffman 1737.

D. 17. om morgonen då solen gick upp, såg jag vid Jättendahls 
kyrka några ätteplatser. 

Straxt jag var kommen fram om i skogen hinte jag 7 stycken 
lappar, som körde sina renar 60 à 70, hvilka hade sina späda lamb. 
Hornen voro på de mäste affallne och nya på de fläste begynt spricka 
ut. Jag frågade dem, hur de kommo att vara här nedre. De sade 
sig här vid hafssidan vara födde och här vilja dö, talte god Svenska.


SUNDSVALL, MEDELPAD OCH ÅDALEN, ÅNGERMANLAND
1718 är det hittills äldsta belägget vi känner till för fjällsamers kustflyttningar i detta område

Vi anlände den 30:e på förmiddagen till Sundsvall,Den är helt och hållet byggd av trä, även kyrkan. —

Man berättade oss, att lappar under vintern plägade visa sig  i stadens omgivningar, men nu hade de redan
försvunnit. — När vi passerade Ångermanälven, som giver detta landskap sitt namn —, hörde vi, att under den
strängaste vintern lappar plägade slå läger på dess stränder; före vinterns slut drogo de sig sedan liksom de andra
upp bland de svenska och norska fjällen. 

Vi noterar även att de de la Motrayeska sagesmännen pregnant beskriver årliga vinterflyttningar till Storsjöns stränder och att det även finns renskötande samer i Härjedalen 1718.
Vi har alltså senast från 1718 en period med minst två olika samiska näringar i kustlandet: skogssamer med kombinationsekonomi och småskalig renskötsel året runt men mest sommartid – samt fjällsamisk renskötsel vintertid, med stösta sannolikhet från december-januari till mars-april med variationer över tid utifrån varje vinters speciella betes- och väderförhållanden.
I övrigt ser vi åtminstone från 1690-talets början livlig skogssamisk och – möjligen- kustsamisk aktivitet (mer härom närmsta tiden!) i samtliga de gamla västernorrländska landskapen. Ett tillskott norrifrån av flyktande (från gruvkörslor och annat slavarbete) främst pitesamer till de i söder ursprungliga sydligaste samerna kan via Bergslagens kustböcker tydligt ses i ministerialböckerna.
1766 tvångsmotar länsmannen bort sockenlapparnas Mårtens Larssons (Årsunda) och Anders Anderssons (Torsåker) samfällda renhjord från gamla klassiska betesmarkerna i Rödmossa (de återkommer senare dit) i Valbo. Länge än kommer samerna att nomadisera mellan Svärdsjö och Hedesunda.
Vi följer våra skogssamer ännu ett halvsekel i viss frihet. Hoppas få återkomma på detta sätt till kolonisationens följder för senare tiders sydliga samer.

Huvudkällor
Arkiv Digital: Jättendal, Torp, Rogsta, Bjuråker, Delsbo, Järvsö, Ljusdal, Färila, Skog, Harmånger,
Torsåker, Ovansjö, Valbo, Hedesunda, Österfärnebo, Segersta, Hanebom Söderala m fl.
Hedin, F. 1957 ”Anteckningar om Norra Finnskoga kyrka och Norra Finnskogas äldsta
inbyggare.
Delvis efter gamla uppteckningar av arkitekten och hembygdsforskaren Lars Bäckvall från Dalby”. I: Finnbygden 3/1957.
Hülphers, A.Abrsson.
Samlingar til en beskrifning öfwer Norrland. Andra och tredje samlingen
om Jämtland och Herjedalen. Sthlm.
von Linné, Carl. 1995. Caroli Linnæi Iter Lapponicum Dei Gratia Institutum 1732, Etc. (Lapplandsresa År 1732. Redigerad Av Magnus Von Platen Och Carl Otto Von Sydow. I
de la Mortraye, Aubry. 1918. Seigneur A. de la Motrayes Resor 1711-1725. Urval och översättning
av Hugo Hultenberg. Anmärkn. av S. Bring och K.B. Wiklund.
Sthlm.
Månsson, P- (Petrus Magnus Gyllenius). Diarium Gyllenianum / Petrus Magni Gyllenii dagbok
1622 – 1667, utgiven och kommenterad av C.J. Gardberg och Daniel Toijer, Värmlands museum,
Karlstad.

Norberg, S. DELSBODAGBOKEN (1751) – 1762, del I. Dagbok förd av Elias Jonsson, född den
2/5 1725 och död 12/12 1779. Hemsida upppdaterad
2015. www.delsboonline.se/empty_126.html
Svanberg, I. ”Gästriklands sockenlappar”. 1984. I: Släkthistoriskt forum. 1984 (3:1), s. 19-23.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s