Utsnitt ur LARS THOMASSON ”Samefrågan i Härjedalen Reflektioner kring några rättegångsprotokoll från 1930-talet” (Oknytt nr 3-4/1991)


Photo by Nuker, Panoramio

Grundläggande för sedvanerätten var enligt lappfogdens uppgift också det förhållandet, att renbetning förekommit under en följd av år. Men att sedan olika samer under olika år nyttjat betet, och vissa år inte alls, kan inte upphäva sedvanerätten. Det kan vara god renskötsel att inte heller ha samma betestrakt varje år utan i stället nyttja olika betestrakter. Bland de bofasta som lappfogden talat med i mars må- nad 1933 fanns också änkan Karin Pålsson i Vemdalens kyrkby, född 1857. Hon var född och uppvuxen i Källberget och flyttade först vid 30 års ålder till kyrkbyn. Hon mindes att i hennes uppväxtår ”sutto lappar med sina renar i trakten av Henvålen och Vånstöten och att de hade flera kåtor där”. Hon hade bl.a. åkt skidor upp till lapparna och träffat dem i kåtorna. Hon mindes också tiden för renarnas förvildning mycket väl, eftersom hennes bror hade fällts för tjuvskytte av ren under den tiden.

I några av de tidigaste lappfogdeberättelserna finns vinterflyttningar mer eller mindre utförligt angivna. 1896 uppges t.ex. Åre-Storsjö lappby ha haft renar nere i skogarna i Idre socken samt över hela västra delen av Linseils socken fram till Sonfjället. Enligt årsprotokollen för Mittådalens lappby har en grupp använt Sonfjället eller trakterna kring Sonfjället vintrarna 1916/17, 1929/30 och 1932/33. Av lappbyprotokollen i övrigt framgår, att grupper inom Handölsdalens och Tranris lappbyar betat sina renar i Sonfjällsområdet 1927/28, 1948/49 och 1954/55. Lappfogden Abraham Staaff som för 1919 års statliga lappkommitté gjorde bl.a. omfattande intervjuer med gamla samer om deras vinterflyttningar, angav i en sammanfattande översikt också ”möjligen Sonfjället” som samiskt sedvaneland.


Tomas Larsson i Dalsvallen i Linseli (83 år) hade berättat, att Lars Holm med flera lappar haft kåtor i dels Gäldåsen, dels Lill-Råndalen, samt att kåtorna i LillRåndalen, enligt vad han hört av äldre personer, hade varit bebodda av lappar redan på 1820-talet. Karin Renander från Mittådalen (75 år) hade berättat, att Stor-Anders Nilsson från Mittådalen uppehållit sig i Sonfjället på vintrarna, och likaså hans måg Jon Andersson, samt att Lång-Anders Tomasson från Ljungrisfjällen även varit i Sonfjället. Dessa två lappar hade på söndagsmorgnarna brukat köra med renar till Hede kyrka

Annonser

En reaktion på ”Utsnitt ur LARS THOMASSON ”Samefrågan i Härjedalen Reflektioner kring några rättegångsprotokoll från 1930-talet” (Oknytt nr 3-4/1991)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s