Etnisk rensning och brytningstid för SÖDRA SAMERNA 1730-1770: Vad innebar fördrivningarna och sockenlappsepoken i praktiken?

C v Linné 17 maj 1732:
D. 17. om morgonen då solen gick upp, såg jag vid Jättendahls 
kyrka några ätteplatser.
Straxt jag var kommen fram om i skogen hinte jag 7 stycken 
lappar, som körde sina renar 60 à 70, hvilka hade sina späda lamb. 
Hornen voro på de mäste affallne och nya på de fläste begynt spricka 
ut. Jag frågade dem, hur de kommo att vara här nedre. De sade 
sig här vid hafssidan vara födde och här vilja dö, talte god Svenska.

”Linnés samer” i Jättendal fick gradvis avveckla sin forna näring.

Samerna längst i söder och i Västernorrland-Gävleborg (motsv dagens län) ställdes inför ett antal val. De kunde inte fortsätta vara skogssasmer med kombinationsnäring,
kunde inte fortsätta nomadisera likt ett okänt antal släktled före dem gjort.

Jag har identifierat följande val:

(1) Bli sockenlapp. Inte alltför avskräckande i början; Du monopoliserade en uppsättning branscher och nischer och erhöll viss lön. Renarna kunde Du behålla.
Den mångsidiga livsstilen skulle till synes bli möjjlig att upprätthålla.
(2) Sluta vara same och gå i tjänst som vallhjon eller bonddräng.
(3) Försöka smälta in i d nordligare samegrupperna; med vilka Du inte ensvar släkt, och vars språk du inte på långt när behärskade.
(4) Ta dig till något annat län och försöka klara dig med den gamla livsstilen där
(5) Slå dig in på något helt nytt. Öven detta alternativ innbar att Du medgav fullständig ackulturering, dvs förlust av din etniska identitet.
(6) Övergå helt eller delvis till tiggeri. Knappt ett alternativ, då detta aldrig var väl sett.

Alternativen (1) och (4) synes preliminärt ha varit de mest attraktiva.
Samernas första och delvis/på några håll andra generation i sockenlappseran var relativt gynnsamma.
1756 började emellertid bössor från Gästrikland till Ångermanland att konfiskeras i december till ca april. 1766 började de ännu vinterflyttande samernas renhjordar att motas tillbaka i Rödmossa, Valbo, Gästrikland.
Hoppas snart kunna återkomma till de senare årtalen.


Kartan (via Stig Lundins historiska hemsida) visar med tydlighet
varför Valbo länge kom att bli den sydligaste punkten för vinterbete.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s