EN SVENSK REVOLUTION ELLER INBÖRDESKRIG: en helsvensk massaker på Torget midsommaren 1743 (Del 1)


Platsen för Upproret och Massakern; från en senare skildring av Deprez, 1799.

Jag avser att redogöra för Dalupproret och mass-slakten på det som på den tiden kallades Norrmalms torg, och som idag heter Gustav Adolfs torg, där 149 dalkarlar fick sätta livet till och ett stort antal sårade. Varenda landskap från Dalarna och Gästrikland till Skåne deltog i den folkliga resningen.

Denna serie kommer jag så småningom attt flytta över till mina andra blogg som heter HistoryOfResistanceBlog. Härifrån lånar jag en annan historiesidas skildring:

Den 20 juni var en avdelning från Mora framme vid grindarna till Karlberg. Efter lite övertalning öppnades grindarna och dalkarlarna blandades med soldaterna. De förlades på olika ställen sockenvis. Männen från Rättviks socken blev t ex förlagda på Drottninggatan, de från Husby mellan nuvarande Adolf Fredriks kyrkogata och Hötorget. Vid Hötorget inhystes Mora kompani. Vid Packartorget, nuvarande Norrmalmstorg, hade Tuna socken sina kvarter.


Från Jan Millds sida.  Bildtext: Dåvarande Norrmalmstorg, sett från Gamla Stan. Denna modell är från sent 1600-tal. År 1743 fanns inte slottet (närmast till höger), det brann ju ned 1697. Den röda byggnaden till höger är palatset ”Makalös”, vars gård skulle komma till användning för att 1743 internera tillfångatagna dalkarlar.

Gustav Schedin bodde till en början på Norrmalm men flyttade sedan till sin kusin, hökaren Erik Elfström på Stora Nygatan i Gamla Stan. Major Gustaf Wrangel bodde hos generalmajor Georg Gustaf Rosenhane på Drottninggatan. Vid båda huset satte dalkarlarna ut stark vakt.

Under ett dygn kontrollerade dalkarlarna Stockholm. Deras patruller rörde sig överallt i staden och skötte sina uppgifter med sträng militär drill. Gardet hade trängts undan till Riddarholmen där deras uppgift var att skydda kungen som satt i Wrangelska palatset. Det fattiga borgerskapet visade stor glädje över dalkarlarnas ankomst. De sa att herrarna inte alls hade lika rätt som detta ärliga folk och inga soldater, varken från gardet eller från de andra regementena skulle skjuta på dem.

Den 21 juni delade staten ut en månads proviant till dalkarlarna. På eftermiddagen samlades dalkarlarnas deputerade i bondeståndets plenisal på Svartmangatan för att diskutera besvären, freden och successionen. En deputation av finska krigsfångar och riksdagsmän sökte beveka dalkarlarna att acceptera freden med Ryssland.

Källa: http://norrmalm.myor.se/

 

Bild från Bergstrandfiles. wordpress (återkommer till den, se även nedan!)

Om efterdyningarna ska jag berötta mer i flera kommande avsnitt.
Den direkta följden blev ett otal regionala och lokala folkliga resningar runtom i landet;
samt ett slag till sjöss, på Mälaren.

NÅGOT OM BAKGRUNDEN

Ur ”Tragedin på torget”:

”…det Dalregemente som sattes upp år 1625 blev… Sveriges äldsta indelta regemente.

Tidigare än i något annat landskap infördes indelningsverket i Dalarna. Varje socken åtog sig att ställa upp ett bestämt antal knektar, och dessa soldater organiserades i åtta kompanier. Varje kompani hade sin kompanichef, som hade en gård inom kompaniets område.”

Dalkarlarna orkade helt enkelt inte släppa fler av sitt folk till slagfälten!

Forts i nästa i serien följande bloggpost, kommer närmsta tiden.

 

Mer här: Jan Millds sida
http://www.janmilld.se/historia/2/1743.html

Mer läsning i denna intressanta pdf . BERGSTRANDFILES: 
https://bergstrand.files.wordpress.com/2012/01/diskulogen-stora-daldansen.pdf

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s