Edit: ”Deras barn över två år skulle med tvång tagas ifrån dem och uppfostras till vanliga människor” (herrefolkmentalitet med djupa rötter)

”Deras barn över två år skulle med tvång tagas ifrån dem och uppfostras till vanliga människor. På detta sätt skulle den gamla lappstammen försvinna inom några år och riket av deras avkomma få en hop arbetande och närande medlemmar, som aldrig igen skulle vilja bo ihop med ett så otäckt släkte.” – Orden klingar mellan seklen

1789: Nomadisering upphör, de forna sydliga skogssamerna (numera kallade sockenlappar) tvingas till bofasthet, utrotningen – om än lågintensiv – inleds här.
Ett svart märkesår i den samiska och skogssamiska historien.

Kungliga Patriotiska Sällskapet anordnade detta år en pristävling.
Ur den kom detta, ett aktstycke av den mest drypande etnocentrism och herrefolksmentalitet:

”1398 Kungörelser
Undersökning om de s.k. sockenlapparna skulle kunna förmås till samhällslevnad Blix M 1789, dec

Jag anser, att från högre ort skall utfärdas en förordning att alla lappar skall inflytta i Lappland. Vägrar de skall de sändas till besuttne män söder om Uppsala för att där bruka torp eller backstugor. De skall dock först få ersättning för renar och bössor. Skjutsen skall kronan bestå. Månne den inte är angelägnare än fångskjutsen. Var man, som vill plantera ett lapphushåll på sina ägor, skall anmäla detta till Landshövdingen. Sockenlapparna talar ju svenska. Genom kriget finns många torp öde, där ägaren hellre borde se en lapp, än att stugorna står tomma. Man torde tro att dessa lappar inte ändrade sitt levnadssätt, men det finns bevis för att dalkarlar, som av födobrist lämnat Dalarna avlade provinsens klädedräkt och seder när han flyttade. Detta skulle aldrig ha hänt om de stannat i Dalarna. Även i bibeln finns liknande exempel. Inom 20 år skall dessa lappar vara inlämmade i våra sydligare nejder och ha antagit dess seder och bruk. (PE framhävning).
 I det nya luftstrecket skall det svenska mannamodet flytta in i dessa fega och försagda avfödingar av de forna frostiga och snöiga, de äldsta av rimtussar.”

Detta tilltag, att totalt bofastgöra dessa samer, leder till deras i det närmaste fullständiga utrotning. TBC och andra sjukdomar och en  80-90%i-ig barnadödighet blir följden. Deras slavliknande förhållande och underlägsna postition gentemot majoritetsbefolkning och de sockenbor de är satta att betjäna, tilltar.

Pdf s 314
http://www.ukforsk.se/Hushallning_2/hushCDtext.pdf

Ett annat svar:

1372 Kungörelser Om det icke vore lämpligt att kringstrykande lappar byggde hus och levde som andra Björling, Olof 1789, aug SVAR UPPÅ THEN AF KONGL. PATR. SÄLLSKAPET UTSTÄLDTA FRÅGA UTI INRIKES TIDNINGEN N:O 63 AF DEN 13 AUGUSTI 1787. OM THET ICKE WORE MÄST NYTTIGT, AT KRING- STRYKANDE LAPPAR UTOM LAPP- MARKEN, MÅ LEDAS TIL ATT BYGGA SIG HUS, OCH INGÅ I SAMMA NÄRINGS- MEDEL, SOM DERAS ÖFRIGA MED- BORGARE; OCH HWILKA UTWÄGAR MÅ WARA DE BÄSTA, TIL AT SMÅNINGOM FÖRA OCH WÄNJA DEM TIL ET SÅDANT FÖRÄNDRADT LEFNADSSÄTT. Dessa kringstrykande lappar ställer till stor skada på många ställen genom sitt flyttande. De ödar skogen genom att hugga unga vackra träd till sina kojor. De hugger också ned träd till bränsle istället för att samla torr ved som redan är fallen. De tar för sig utan lov. De stör de närboende genom att tigga, pocka och supa. Många tror att lappar kan mer än andra, nämligen trolla och vågar inte neka dem vad de begär. Deras hundar gör skada på viltet. Deras renar river gärdesgårdarna och trampar ned rågen och äter den, till stor skada för ägaren. Dessutom följs ofta renhjorden av vargar, som stryker omkring gården och ibland tar kreatur. Hästar är rädda för både renar och lappar och blir svåra att hantera om de möts på vägarna. Lapparna är tärande medlemmar som inte odlar en enda jordtorva, utan lever på andras bekostnad ungefär som de vilda i Amerika. Det vore till nytta för dem själva om de kunde leva ett annat liv. Deras fylleri kan leda till att de mördar varandra och det berättas att de ligger nakna i sina kojor. Vilka grova laster kan inte bli av detta. Svårigheten att förändra ett så vilt folk är betydande. Svårare än för Tsar Peter den store att utan tvång förändra ryssarna. Våra lappar är så intagne av kärlek till sitt levnadssätt att de aldrig skulle vilja lämna det frivilligt. De borde vara skrivna i vissa socknar och anvisade områden på sockenallmänningen och vid svårt straff förbjudas att flytta någon annanstans. De skulle då kunna undervisas i religion. Dessutom skulle inte privata skogar bli skövlade. Deras barn över två år skulle med tvång tagas ifrån dem och uppfostras till vanliga människor. (PE framhävn) Kostnaden för detta skulle kunna täckas genom ett sammanskott från hela riket eller ett par kollekter om året. På detta sätt skulle den gamla lappstammen försvinna inom några år och riket av deras avkomma få en hop arbetande och närande medlemmar, som aldrig igen skulle vilja bo ihop med ett så otäckt släkte.

FÖREDRAG I SOMMAR: ”Små och stora renhjordar och samer utefter kusten från Bottenviken till Dalälven”. – ”Sedvana och vinterbete utmed 85 mil kust mellan Råneå och Valbo under 400 år” (a)

SOMMARENS FÖREDRAG OM VINTRAR VID KUSTEN – JUNI-JULI-AUGUSTI 2016


 
från 30 jan till 20 aug. ARBETSTITLAR obs. 15 april presenteras kompletta titlar.
– Små och stora renhjordar och samer utefter kusten från Bottenviken till Dalälven. Specialiserat för varje ort.
– Sedvana och vinterbete utmed 85 mil kust mellan Råneå och Valbo under 400 år.
Interna föredrag för samebyar om sedvanemål och sakkunnigarbete, fokus Nordmaling och eventuellt/på beställning andra mål.
Äldre samiska näringar och grupper i Värmland, Dalarna, Mälardalen, Uppland och Bergslagen samt deras rörelsemönster. Några levnadsöden; om de återkommande fördrivningarna. Anpassbart för de olika delarna.
Samernas historia i och omkring Hälsingland/Gävleborg/Gästrikland

Samer i Medelpad (kan fås som Samer i Njurunda, på Alnön, i Skön, i Timrå, kring Matfors).

Och dessa, om tillräckligt stort intresse:

 – Samernas historia i Jämtlands län: inkluderar med fördel avsnitt om metod och teori kring arkivforskning och dokumentation av renskötselhistoria

– Från Borga till Bönhamn. Samernas historia i Ångermanland med arkeologen Bernt Ove Viklund , kan anpassas för olika delar av landskapet

Slaveri i söder och öster och kring Storsjön: sockenlappar – hur man utrotar ett folk gradvis.

KONTAKTA MIG SNARAST FÖR OFFERT! / Peter Ericson mejl retepnoscire@hotmail.com

https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279

 

FÖREDRAG I SOMMAR: ”Små och stora renhjordar och samer utefter kusten från Bottenviken till Dalälven”. – ”Sedvana och vinterbete utmed 85 mil kust mellan Råneå och Valbo under 400 år”

SOMMARENS FÖREDRAG – JUNI-JULI-AUGUSTI
 
från 30 jan till 20 aug. ARBETSTITLAR obs. 15 april presenteras kompletta titlar.
– Små och stora renhjordar och samer utefter kusten från Bottenviken till Dalälven. Specialiserat för varje ort.
– Sedvana och vinterbete utmed 85 mil kust mellan Råneå och Valbo under 400 år.
Interna föredrag för samebyar om sedvanemål och sakkunnigarbete, fokus Nordmaling och eventuellt/på beställning andra mål.
Äldre samiska näringar och grupper i Värmland, Dalarna, Mälardalen, Uppland och Bergslagen samt deras rörelsemönster. Några levnadsöden; om de återkommande fördrivningarna. Anpassbart för de olika delarna.
Samernas historia i och omkring Hälsingland/Gävleborg/Gästrikland
Samer i Medelpad (kan fås som Samer i Njurunda, på Alnön, i Skön, i Timrå, kring Matfors).

Och dessa, om tillräckligt stort intresse:

 – Samernas historia i Jämtlands län: inkluderar med fördel avsnitt om metod och teori kring arkivforskning och dokumentation av renskötselhistoria

– Från Borga till Bönhamn. Samernas historia i Ångermanland med arkeologen Bernt Ove Viklund , kan anpassas för olika delar av landskapet

Slaveri i söder och öster och kring Storsjön: sockenlappar – hur man utrotar ett folk gradvis.

KONTAKTA MIG FÖR OFFERT!

(Sydda båtar, samer i Karelen mm intressant) Vidarebefordrar Tervalampis nyhetsbrev

Brasklapp: Allt som Loeffler  här säger sig ha hittat sätter jag en nypa salt-varning på. / PE

Härnedanför är allt innehåll utom kartbilden Jouni Tervalampis:

——–
Tervalampis nyhetsbrev 29 mars 2016

STREET PHOTOGRAPHY-DAG I VÄSTERÅS

Gatufotografi från Västerås, Stockholm, New York, Dublin, Rom, Lissabon, Skopje, Istanbul, Tokyo…

kl 13        Föreläsning med Malin Jochumsen, fotograf i Hörsalen
kl 13.30   Workshop mobilfoto med Studio 021 i konstlabbet
kl 14.30   Föreläsning med Malin Jochumsen, fotograf i Hörsalen
kl 15        Workshop mobilfoto med Studio 021 i konstlabbet

Lördag 9 april  kl 12-16
Fri entré
Karlsgatan 2, Västerås

http://www.vastmanlandslansmuseum.se/news.asp?MenuID=2&NewsID=447

 

VÄSTERÅS ÄLDSTA KUNGSGÅRD LÅG I NÄRHETEN AV VÄSTERÅS DOMKYRKA

Västerås slott var inte Västerås äldsta kungsgård. Arkeologen Jonas Ros skriver om Västerås slotts

”14C-dateringar visar att lagren dateras till 1300–1600-tal. Västerås slott omnämns första gången 1396 och då var borgen sannolikt relativt ny. Men det finns en skriftlig uppgift från år 1361 om att det har funnits en äldre kungsgård i Västerås och i rapporten föreslås att den låg i närheten av domkyrkan.”

Ros, Jonas 2015. 1300-tal vid Västerås slott Arkeologisk förundersökning Fornlämning Västerås 232:1 Fastigheten Olympia 3 Västerås Domkyrkoförsamling Västerås kommun Västmanland. Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:8.

PDF: http://213.204.179.120/PageFiles/332/KM2015_8.pdf


VIKINGARS KLÄDMÖNSTER KOM FRÅN MELLANÖSTERN

Läsa mer: Sveriges Radio Vetenskapsradion 2016-03-02. Historia. När sidenvägen gick till Sverige.
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/684959?programid=407


ERIK HALSHÖGGS SOM I HELGONLEGENDEN

Nättidningen Svensk Historia 2016-03- Mycket i legenden om Erik den helige stämmer
http://svenskhistoria.se/mycket-i-legenden-om-erik-den-helige-stammer/

ETT KRANIE FRÅN EN OKÄND SAMMANDRABBING PÅ SÖDERTÖRN FRÅN 1400-TALET

”Ett oväntat fynd i ett av avfallslagren i källaren var en del av en människoskalle daterad till 1400-tal. En hypotes är att den härrör från en person som omkommit vid en sammandrabbning mellan lokala bönder och tyska soldater, som enligt en lokal tradition ska ha ägt rum i närområdet under unionstiden” skriver arkeologerna Kristina Jonsson och Alexander Duncan i deras arkeologiska rapport.

Jonsson, Kristina & Duncan Alexander 2015. En tidigmodern gård i Österhaninge Arkeologisk slutundersökning Fornlämning Österhaninge 260:1 Täckeråker 1:8 Österhaninge socken Haninge kommun Stockholms län-
http://213.204.179.120/PageFiles/332/KM2015_37.pdf


KRITIK MOT FÖRSLAG ATT SÄLJA UT MUSEER FÖREMÅL

Vetenskapsjournalisten och författaren, Maja Hagerman, är kritisk till galleriet Fotografisk museet och den nya museiutredningen.

Läsa mer: Hagerman, Maja 2016-03-15. Låt museer vara tidens bryggor DN:se
http://www.dn.se/ledare/kolumner/maja-hagerman-lat-museer-vara-tidens-bryggor/


SILVERKORSET FRÅN BIRKA TILLVERKAT I HEDEBY?

Silverkrusefixet av filigran funnen i grav 660 på Birka kan ha tillverkats i Hedeby. Det menar arkeologen Martin Rundkvist då två likadana kors är funna kring södra Jylland i Danmark.

De har krucifixen är Jesus fastbunden på korset och inte fastspikad. Det intressanta är att två av krucifixen är funna i två rika kvinnogravar, som bör tillhört de rikaste i samhället. Vem som helst hade inte råd att köpa de här utsökta och dyrbara föremålen.

Läsa mer: Rundkvist, Martin 2016-03-12. Viking Crucifix. Bloggen: Aardvaeology. 

http://scienceblogs.com/aardvarchaeology/2016/03/12/viking-crucifix/


ÅLAND OCH VÄSTFINLAND – DRÖMMEN OM ATT VARA EN DEL AV VIKINGARNAS VÄRLD

På Åland och vissa delar av Finland lider man av storebrorskomplex. Det har blivit en allt tydligare trend att man på Åland och vissa delar i Finland vill vara en del av den västliga världen och då vara en del av den fornnordiska, språkligt och kulturellt. På Åland vill man radera bort sitt finska arv och inte lyfta fram öns säregna vikingatid med himmelsguden/luftens rådare Jumula, lertassar och egentillverkade ovala spännbucklor. Det skulle ju knappast ske på Gotland.
I boken Vikingar i krig (Bonnier Fakta 2012), av författarna Kim Hjarda och Vegard Vike, finns en karta över vikingarnas värld, Åland är en del av vikingarnas hem och bondebygderna efter syd- och västkusten var koloniserad av vikingarna, på samma sätt som Island, England (Danelagen) och Normandie.

   Under 2014 har man i Finland gett ut två böcker med titlarna: The Viking Age in Åland och  Fibula, Fabula, Fact – The Viking Age in Finland. Ett sätt att visa på att både Åland och Finland var en del av vikingarnas värld.


PÅ ÅLAND TALADE MAN FORNORDISKA REDAN PÅ VIKINGATIDEN

Det menar språkforskarna Frog och Johan Schalin i artikeln ”Toponymy and Seafaring: Indication and Implications of Navigation along the Åland Islands” i boken The Viking Age in Åland (2014) och hänvisar till de fynd som är tillverkade kring Mälardalen: ett smycke av typen vendelkråka, 3 st torshammarringar, spännbucklor och några andra föremål. De går igenom finska ortnamnen: Ahvenmaa, Jomala, Jurmo och Lemböte-Lemland och menar att vissa av namnen har ett germanskt ursprung som sedan har blivit finlandiserat och sedan blivit nordiskt.  Frog och Schalin skriver: ”The preceding discussion suggests that Skandinavian languages had an establisched vocubulary of typonyms associated with the Ålands Islands that dates back to at least the Viking Age.”


STRIDEN MELLAN FINLÄNDINGAR OCH NORRMÄN SKEDDE I HÄRDALEN I NUVARANDE FINLAND?

I norska och isländska lagar och berättelser är finn, finlänning och Finland knutna till samer, medan kväner och Kvänland är knutna till finsktalande personer.

I Olof den heliges saga av den isländske 1200-tals författaren, Snorre Sturlasson, finns ett kväde från en skald som var samtida Olof Haraldsson som omtalar en strid vid ”Herdala” mot ”Finnlendinga”. Den svenske arkeologen, Inger Zackrisson, anser med rätta att striden skedde i Härjedalen mot samerna (Möten i gränsland 1997, sid 168-169). Många finska språkforskare vill hävda att händelsen var en strid mellan norrmän och finsktalande finländare vid Hirdal, Ingå socken, i Nyland i dagens Finland, och nu senast språkforskaren, Johan Schalin, i artikeln ”Scandinavian-Finnish Language Contact in the Viking Age in the Light of Borrowed Names” i boken Fibula, Fabula, Fact – The Viking Age in Finland (2014).


SAMERNA KOM TILL DEN SKANDINAVISKA HALVÖN MELLAN 800-1000 e.Kr.


Det menar språkforskaren, Denis Kuzmin, i artikeln ”The Inhabitation of Karelia in the First Millennium AD in the Light of Linguistics” i boken Fibula, Fabula, Fact – The Viking Age in Finland (2014).
Han menar att samiskan uppstod kring Krist födelse i området mellan sjöarna Belozero-Onegasjön-Ladoga och någon gång mellan 800-1000 sker en snabb förflyttning och de når ”mitt Skandinavien” då.

Ärligt talat förstår jag inte hur den språkliga förändringen skulle ha skett mellan en invandrad jägargrupp-renskötare till en annan grupp av jägare och renskötare. Ett språk förändras inte snabbt utom vid massiv invandring som tränger bort urbefolkningens språk. Det finns inga arkeologiska spår att en stor samisk folkförflyttning skulle ha skett under vikingatiden från östra till den västra delen av Fennoskandia.


OKÄNDA JÄGARFOLK BODDE NORR OM ÅNGERMANÄLVEN OCH PYHÄJOKI PÅ VIKINGATIDEN

Språkforskarna Joonas Ahola, Frog och Janne Saarikivi (2015) menar att det talades ett okänt språk hos mobila jägargrupper efter Ume- Och Vindelälvens dalgångar.
Samer bodde vid Kemiälvens dalgång.
Okänd mobil jägargrupp bodde efter Tornälvens dalgång mot dagens norska gräns som talade ett okänt språk.
På Kolahalvön och ända ned till ”Finlands tusen sjöar” bodde okända mobila jägargrupper och pratade okända språk.
Samer bodde mellan de ”tusen sjöarna” och Onegasjön.
Kvänerna var bosatta vid Pite- och Luleälvarnas och Oulojokis utlopp vid Bottenhavet. Det finns inga arkeologiska belägg att det ska ha funnits en fast bofast bondebefolkning i dessa områden. Språkforskarna har bara höftat var de tror att kvänerna bodde. Det som vill veta var det finsktalande området Kvänland låg rekommenderar (i väntan på min kommande bok) jagPer Guttorm Kvenangens bok Samernas historia (1995). Han har noggrant läst och förstått de historiska källorna.

P.S. Språkforskarna har i en not helgarderat sig med att de mobila jägargrupperna möjligen kan ha talat samiska och att vissa av de mobila jägargrupperna var bofasta.

Läsa mer: Ahola, Joonas & Frog 2014. Approaching the Vikings Age i Finland. Fibula, Fabula, Fact – The Viking Age in Finland. (s. 52-53)
Frog and Janne Saarikivi 2015. De situ linguarum fennicarum aetatis ferreae. RMN Winter 2014/2015 (s. 64-115)
http://www.helsinki.fi/folkloristiikka/English/RMN

SYDDA BÅTAR FRÅN FINLAND OCH KARELEN ÄR SAMISKA

Jag träffade John Kraft, författare till boken Svearnas land (2015), på KRLG2 (Västmanlands läns museum – Västerås) kring  jul 2015. Vi pratade med varandra och kom in på båtarna vid Tuna i Badelunda och han frågade mig om hur man kan veta att de sydda båtarna är samiska. Det är ganska enkelt, sydda båtar är en etnisk markör för samer. Alla sydda båtar från vikingatiden ovanför Mälaren till Karelen är tillverkade av samer eller funna på dåtida samiskt område.

Arkeologen Janne Vilkuna tar upp sju sydda båtar mellan 900-1300-talet i artikeln ”Finska båtar från förhistorisk tid” i bokenMänniskor och båtar i Norden (1999), men inga av båtarna är finska, båtarna är samiska. Alla fynd ligger inom dåtida samiskt område. De sju båtarna är från Laivajärvi i Nedertornio, Isosuo i Hartoloa (Gustafs Adolfs socken), Suojoki i Keuruu, Mammosenjärvi i Pummala, Hyviksjärvi i Savitaipale och Koiralampi i Rääkkylä socknar.

Källa: Tervalampi, Jouni (manus under arbete) De finska rikena och samerna.


MEKRIJÄRVIBÅTEN FRÅN FINSKA KARELEN ÄR SAMISK

Den sydda femdelsbåten från sjön Mekrijärvi i Ilmomats socken från finska Karelen är samisk.

Erik Lappalainens förfader byggde Mekrijärvibåten! Jo, han är den starkaste kandidaten av fyra samefamiljer. Mekrijärvibåten är 14C-daterad till 1440-1640 e. Kr.

Källor: Kyrkböcker från Ilomants socken & Kartplatsen Finland.
Korpela, Jukka 2008: The World of Ladoga. Society, Trade, Transformation and State Building in the Eastern Fennoscandian Boreal Forest Zone c. 1000– 1555. Nordische Geschichte 7. Berlin: Hopf.
Räisänen, Alpo 2007. Pielisen Karjalan Saamelaisperäisiä paikannimiä. Sámit, sánit, sátnehámit. Riepmočála Pekka Sammallahtii miessemánu 21. beaivve 2007. Suomalais-Ugrilaisen Seuran Toimituksia = Mémoires de la Société Finno-Ougrienne 253.
Helsinki 2007. (s. 319–324).
Tervalampi, Jouni (manus under arbete) De finska rikena och samerna.


SAMER I VÄSTERNORRLAND
(Medelpad och Ångermanland)

Arkeologen, Bernt Ove Viklund, och historikern, Peter Ericson, berättar för Sameradion om forskningsläget om samer i Västernorrland.

Heikki, Jörgen 2016-03-27. Forskarna som kartlagt Västernorrlands samiska historia.  Sameradion & SVT Sápmi.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6392908

1000-TALS SAMISKA FÖREMÅL FUNNA PÅ MUSEER I EUROPA

Heikki, Jörgen 2016-03-06. Tusentals samiska föremål på museer visar ny kartläggning. Sameradion & SVT Sápmi.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6384448


SPECIALNUMMER OM SAMER Arctic Anthropology 52:2

Arctic Anthropology 52:2 (2015) är ett specialnummer om forskning kring samer. Artiklarna går att ladda ned som pdf.

http://aa.uwpress.org/


ARKEOLOG SKRIVER OM SAMISKA RINGFORMADE ANLÄGGNINGAR

Arkeologen, David Loeffler, har skrivit en artikel om samiska ringformade anläggningar i Sverige och en förteckning över kända platser.

Loeffler, David 2015. Surreptitious Sámi—Suppressive Swedes: Maintaining Sámi Identities through the Use of Religion and Stone Circles.  Arctic Anthropology 52:2. (s. 67-80)
http://aa.uwpress.org/content/52/2/67.full.pdf


SAMISK NÅJDPLATS UPPTÄCKT I GÄSTRIKLAND

Arkeologen, David Loeffler, har i fornminnesregistret tolkat om fornlämningen Hille 552 i Gästrikland, ovalformad stenkrets 3 x 2 meter med en flatformad sten i mitten, till en samisk ringformad anläggning med rätta.

I Hille socken i Gästrikland finns inga lapp-ortnamn. En ledtråd var någonstans skogssamernas viste låg när de besökte Hille socken är nåjdplatsen vid Fäbodhällarna (Hille 552). Skogssamerna hade gärna sina visten i närheten av landsvägar. Fäbodhällarna ligger mellan de tre små sjöarna: Östra Svarttärnan, Gammal Fäbodsjön och Nälltärnan, ungefär någon kilometer väster om landsvägen mellan Trödje och Hille. Norr om Hille kyrka och väster och norr om Mårdängssjön ligger tre byar: Mårdäng, Oppsala och Björke. En familj som tycks ha varit granne med det samiska vistet var Nils Olofsson och hans fru Helena i Mårdäng, som var dopvittnen 1742 till sameparet Lars Jonssons och Annika Nilsdotters dotter Karin.

Läsa mer: Loeffler, David 2015. Surreptitious Sámi—Suppressive Swedes: Maintaining Sámi Identities through the Use of Religion and Stone Circles.  Arctic Anthropology 52:2. (s. 67-80)
http://aa.uwpress.org/content/52/2/67.full.pdf

Tervalampi, Jouni (planerad utgivning maj-juni 2016). Nåjdens barnbarn. Den försvunna skogssamekulturen i Värmland, Mälardalen och Bergslagen. (s. 174-176)


KUSTSAMISK NÅJDPLATS FUNNEN I SÖDRA HÄLSINGLAND

På 1700-talet mötte Carl van Linné samer i norra Hälsingland och nedtecknade: ”Jag frågade dem, hur de kommo att vara här nedre. De sade sig här vid hafssidan vara födde och här vilja dö, talte god Svenska.”

Arkeologen, David Loeffler, har i fornminnesregistret tolkat om fornlämningen Söderala 880 i södra Hälsingland, oval stenkrets, 1,5 x 1 m stor med en öppning i nordväst, till en samisk ringformad anläggning. Platsen ligger nordväst om Vallvik och några hundra meter från kusten. Strax söder om Vallvik ligger Lappharen.

Läsa mer: Loeffler, David 2015. Surreptitious Sámi—Suppressive Swedes: Maintaining Sámi Identities through the Use of Religion and Stone Circles.  Arctic Anthropology 52:2. (s. 67-80)
http://aa.uwpress.org/content/52/2/67.full.pdf


LAPPKYRKAN VID SÖDRA BARKEN HAR FÅTT ETT NYTT RAÄ NUMMER

Söderbärke 356.

Källa E-post. 2015-12-15  Länsstyrelsen i Dalarna genom arkeologen Alexander Benedict.


Radiolänk 27 mars 2016

Forskarna som kartlagt Västernorrlands samiska historia

Publicerat kl 15.31

LÄNKEN: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6392908

Bernt Ove Viklund: Det är ett samiskt kärnområde
(15 min)
Arkeologen Bernt Ove Viklund och historikern Peter Ericson i Härnösand. Foto: Jörgen Heikki, SR Sameradion & SVT Sápmi.
Foto: Jörgen Heikki. SR/Sameradion


Utmed nedre Ångermanälven är bägge sidor av landet mättat med
samernas historia: Nora och Högsjö och borta till vänster i bild ser vi
Åbordsön som också tidigt nyttjats till vinterbete. Nedanför den ligger
Hemsön. 

(I radio idag 1530!) – Hösten, slutet okt/nov infaller gemensamma turnén

Tänkta vårturnén frös inne främst pga nya forskaruppdrag för bäggedera.
Nu har Ni chansen att boka in oss i höst! Gäller hela Sverige plus Limingen-Snåsa-Byrkije-Hattfjelldal. Främst inriktar vi oss på gamla ”Ångermanna lappmark” med Vilhelmina, Frostviken, Strömsund, Övik och därtill Umeå, Östersund, Sundsvall.
Obs att enstaka  andra datum kan fungera också!

Bernt Ove

Arkeologen Bernt Ove Viklund och jag tänker oss ut på gemensam föredragsturné i sluutet av oktober och delar av november. BO kommer också att vara delaktig i ”62:a breddgraden-projektet”!
Vi arbetade tillsammans 1999-2001 i Ljsminne-projekten och med Nordmalingsmålet 2003-05 samt därefter skrev bägge artiklar för Christer Westerdahl.
Vi hörs i radion, Sameradion, samma dag som denna bloggpost publiceras (kl 1530).

Vi söker nu fler arrangörer!

Välkomna att kontakta oss för offert!

Nytt projekt på gång: Saamis @ 62′ (County of Hudiksvall etc)

This is the new name-in-progress we try to find EU-subsidiaries for.
To some extent the same as the old – short termly existing County of Hudiksvall;
to another extent involving the southernmost Swidden Finn (svedjefinnar) Forest, also used as winter pasturage for Mountain Saamis and also for Forest Saamis. And all the Saamis with various subsistences along the coast. Some of them which Linné met in 1732.
And in between a vast rural, alpine and forestal subarctic  area both on Norweigan  side and on Swedish side – full of interaction surfaces. Southern Saepmie (with another 300-450 km area left full of historical Saamis south of it!).
More info to come!

 


(Hela intervjun) Forskarna som kartlagt Västernorrlands samiska historia [Sameradion igen! (II) ]

Arkeologen Bernt Ove Viklund och historikern Peter Ericson i Härnösand. Foto: Jörgen Heikki, SR Sameradion & SVT Sápmi.
Se här så fint Jörgen Heikki skriver om oss. Jag och BO var mångåriga kollegor på Ljusminne-projekten, och sedan har vi bägge arbetat med Nordmalingsmålet.
Intervjun – hela redigerade versionen – sänds på söndag!

”Det finns en lång samisk historia i Västernorrlands län. Det har arkeologen Bernt Ove Viklund och historikern Peter Ericson kunnat visa efter många års forskning.

Bernt Ove Viklund och Peter Ericson berättar att Härnön varit samiskt vinterbete i århundranden.

Även grannön Hemsön har en bra bit in på 1900-talet varit populärt ett vinterbetesområde.

Men Härnön har även andra historiska spår efter samer, exempelvis platsnamn som Lapptjärn, berättar Bernt Ove Viklund.

Peter Ericson fokuserar den mesta av sin forskning på skriftliga källor som kyrkböcker och befolkningstatistik i det gamla tabellverket.

Mycket av Ericsons forskning kan man dessutom följa i hans blogg southsaamihistory. — ”
Citat Sameradion och Jörgen Heikki. FOTO: JH.

Om allt faller väl ut, blir BO och jag kollegor igen, i projektet om 62:a breddgraden.
Kanske även i andra sammanhang. En föreläsningsturné eller flera arbetar vi fortfarande på!