STORA RENHJORDAR PÅ KUSTEN: Kroik- och burgfjällhjordars vinterbeten i Ångermanland, Jämtland, Medelpad och Härjedalen

TLK = Torkel Larsson  Kroik  LLK = Lars Larsson Kråik

TLK: För-/höst-/vinter och vårvinterland: Styrnäs med Boteå. (Mid-)vinterland: Nora med Skog.
Krisbete: Nordingrå med Ullånger och Ulvön. Senaste perioderna höll han sig främst på Skullerstabölen; men en av de sista vintrarna till Rotsidan, Nordingrå.
Eftersom Torkel enligt utsago i sina två äktenskap fick 21 barn, lär det finnas kvarvarande material att söka bland ifråga om hans barns antecknade födslar. Även i Lappfogdearkivet och dagspress liksom i samisk och lokal tradition torde hans sijter ha gett avtryck.
TLK sålde halva renhjorden till sin släkting Nils Leonard Nilsson Slounk på Långudden, Grössjö, Bjärtrå sn. år 1929 (Leonard hade den hjorden kvar i nordöstra bjärtråskogarna till åtminstone 1950-talet; ska se om jag kan finna ut mer om den!). Sedan blev TLK bofast och tycks gradvis ha avvecklar renskötseln, barn och barnbarn tog över.
Bilden: från en födsel i Styrnäs 1900 syns det som om man möjligen har varit i Lo. TLKs rajder var så omfattande att man oftast behlvde inkvartering i minst två bondbyar. Så det kan ha varit Lo och Frök eller Lo och Myckelby.

LLK: Huvudland– eller höstvinter-/vårvinterland, socknarna runtom Sundsvall i väster – Sättna, Tuna och Selånger. Flyttade några vintrar till Bollnäs och Järvsö och andra hälsingska  socknar; en vinter ända till Los och Hamra. Sedan han hamnade i Handölsdalen höll han sig ofta kring Rätan; men också (bl a) runt Röjan, Kårböle, Klövsjö och Sonfjället. Två vintrar på 1920-talet följde LLK Ljungan och betade bl a i Magdbyn.
Ännu föreligger dock luckor; och fördjupade studier i modern historia kring LLK:S flyttningsvägar bör utföras. En notis från 1899 i medelpadska Tuna medföljer denna bloggpost.
Bilden: Blandade dopvittnen Frostviken/Vilhelmina i Tuna mars 1899.  Denne son döptes i Selånger tre veckor senare.

Jonas Andersson Burgström, Burgfjäll: Bland annat Högsjö med Hemsön.
Bilden: Födsel i januari; verkar som man har bott i Bölen eller i vart fall ”kompat” med Nils Nilsson Burgström, som vinterhalvåren kring sekelskiftet bodde där.
Anders Laurentius’ mor är Brita Greta Larsdotter.

Det stabila vinterklimatet har av jämtlandssamer uppgetts som det starkaste anledningen till sundsvallsområdets attraktionskraft för vinterbete. Avsalu viktigt; men den aspekten överdrivs oftast; för arbetarna köpte oftast endast blod.
Detta är sjön Marmen (i Medelpad) med Tuna socken på norra sidan och Attmar  sn. på södra. Bådadera viktiga för samer med renhjordar; men kring sekelskiftet 1900 tycks Tuna varit intressantast. LLK vistades med sitt vinterlag här vintern 1899, som syns ovan.

Annonser

5 reaktioner på ”STORA RENHJORDAR PÅ KUSTEN: Kroik- och burgfjällhjordars vinterbeten i Ångermanland, Jämtland, Medelpad och Härjedalen

    • Inte påstod, hade.

      Har själv sett foton av hjorden och Thomas Larsson Kroik är mycket tydlig i sitt frågelistesvar på 1940-talet då han påtalar att han på sin sista hemflytt sålde halva hjorden till Leonard Nilsson Slounk. Har pratat mycket med informanter i trakten.

      Gilla

      • Har varit sommarboende sedan 1946 på tomten bredvid Nillsons och kan bekräfta att jag hört talats om renskötseln och träffat Leonard Nilsson samt att en kåta fanns kvar långt in på 1950-tqlet !

        Gillad av 1 person

Lämna ett svar till SoSaHi Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s