ÅNGERMANLAND. Frostvikare och södra vilhelmina samflyttar vintern 1870, krisbete…

Vintern 1870 är en för sitt besvärliga bete ökänd vinter.
Sannolikt låstes betet förhållandevis tidigt; och från Västerbotten vet vi att rajderna – och i flera fall de målmedvetna renmassorna, hjordarna drog sig mot kusten i en annnars sällan skådad fart.

Utmärkande för krisbetesvintrar är att samflytt ofta sker mellan två  eller fler grannbyar; företeelsen är känd från tiden kring 1820-25; 1866-70; och ofta runt 1880-talet och tillika ex kring 1905-08. Detta omtalas i den s k 1930 års Lapputedning; att det var en strategi vid mycket dåligt eller katastrofalt vinterbete.

Här ser vi i den i samernas historia för sitt frekventa vinterbetesnyttjande kända ångermanlandssocknen Torsåker exempel på en sådan samflyttning.

Det är vilhelminasamen Anders Jonsson och hans fru Brita Lisa Nilsdotter som får sonen Nils den 8  april, dop sker den 10 april 1870.
Bland dopvittnena syns bl a Torkel Nilsson med hustru; Paulus Nilsson; Lisa Mattsdotter och andra som sannolikt flyttar ihop i en eller två vintergrupper. Vanligt är att  man håller sig i området Torsåker-Dal-Ytterlännäs


De mellersta delarna av Ådalen är verkligt  anrik mark i samernas historia.
På högra stranden har vinterbete av fjällsamer och kust- eller fiskesamer (ibland kallade ådalssamer) ägt rum; skogssamerna kan möjligtvis ha skattat i Kutuby, Bjärtrå, en bit nedströms.
Boteå nedströms omspänner också en hel del samiska kultumiljöer (liksom t eex Överlännäs ooch Multrå uppströms). Ännu idag nyttjar med stor regelbundenhet frostvikensamer vinterbetet i Ådalsliden och Resele.
I Björned på kartan ovan har ibland föreslagits att det avvikande skelett som återfunnnits vid den förkristna begravningsplatsen, att det ska ha varit en samisk yngling, men det har veterligen aldrig kunnat beläggas. Teorier har också förts fram att Styresholms placering är strategisk av den bofasta befolkningen relativt ångst- och nomadbefolkningen.

Hammars marknad ägde rum i närheten av Kramfors flygplats; och var en given anhalt vid flyttningar utefter Ångermanälven. I Ytterlännäs och Dal fanns en hel del skogssamer decennierna kring 1700 och även en del s k bofasta samer på 1800-talet; de senare omskrivs i Carl Lindhagens biografi. På Hola folkhögskola i Pröstmon, Torsåker, gick Hans Magnus Nilsson och en del andra samer och där torde en hel del av de organisationssträvanden som tog vid 1904 ha fötts som idé och vision.


Torsåker, vykort via Sundsvalls Museum

 

Annonser

En reaktion på ”ÅNGERMANLAND. Frostvikare och södra vilhelmina samflyttar vintern 1870, krisbete…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s