MEDELPAD: Lite om samernas historia i Sköns (och delar av Timrå) socken plus länk till medelpadssamisk rapport

  1. Inga tidiga (före 1740-50 *) belägg med namn finns veterligen; men i näraliggande (och i de bägge första fallen angränsande)  Selånger, Tuna och Attmar liksom i Njurunda finns ett förhållandevis rikt samiskt liv redan 1680-90-talen.
    Timrå sorterade under Skön långt fram i tid. Vi konstaterar också att Skön fick släppa till mark till Sundsvalls bildande; och att jag tidugare och mest sannolikt framöver också kommer att framföra skäl bakom mitt resonemang att Sundsvall kan ha varit en gammal renvall!)
    * Dubbelkollande ska ske, återkommer annars. Sundsvalls Stadsförsamling ska ha nåt tidigt namn.2. En lång rad intressanta platser finns och jag ska försöka ta upp de flesta av de intressantaste här. Perspektivet är som oftast historiskt.

    3. Lappkojmyren, känt 1770 från karta (vid ”Fantomenstigen”/elljusspåret)

    4. Valknytt, sockenlappboställe. Ungefär dagens Bosvedjan.

    5. Området kring Gärdetjärn (se vidare Tuna by).
    Här ägde ofta vinterslakt rum; omtalas bla 1912 i Nya Samhället.

    6. Västland och/eller Lappbacken. Det förra är ett sockenlappsboställe, det senare mer okänd härkomst. brukar anses vara vid E4. Kan eventuellt sortera under Västland.

    7. Birsta: plats för sockenlappsläkt på 1800-talet, möjligen i väster mot Klökan (förr Klökom!).

    8. Öråker/Hammal/Klökan: traditionsrit område. Vintervärdar bodde i  Öråker; dit man flyttade förbi fram till 1926 eller ’27; därpå ett antal år till men norr om nybyggda Ådalsbanan. Årliga vinterflyttningar 1922-1935 noteras av jämtlandssamerna; och likaså de allra flesta vintrarna 1820-1919.

    9. Högom by, ett antal, bl a Lappstugutomten

    10. Tuna by, vanligt sittställe i långa tider för samer i Skön och Alnö.
    Skulle kunna avse ett semi-permanent kåtaläger

    11. Oerhört välanvänt betesområde mellan Lunde, Bergeforsen och ovannämnda Klökan, ofta med vidare rörelse mot Stadsskogen (i ännu äldre tid Bys byskog), sedermera Norra stadsberget/Norraberget: Lill-Bandsjön; Skyttmon; Hammal; Roken; angränsade orter i Sättna samt Gudmundsbyn nämns också. Denna information har jag främst fått från intervjuer med äldre renskötare bl a en åhrénare. Lapploken kan ha ett äldre, skogssamiskt ursprung.

    12. Skönsmon: Samlingsplats för vidare flyttning söderut
    och efter att ha forcerat fjärden. Isvägen tycks ha gått ganska nära dagens Sundsvallsbron, med något västligare ankomstpunkt på Mon-sidan.

    Undertecknad höll 2002 föredrag dels för Samernas riksförbund på Landsmötet, dels på Kulturmagasinet för fulla hus om denna min hemtrakt. Men nog är det dags igen?

    Bilagda rapport är rörig och frambringad under stark stress, när vi plötsligt fick slut på projektmedel. Jag skulle dock säga att den fortfarande, trots sina brister, är oerhört värdefull som grunddokument och att utgå ifrån.

    RAPPORT (med skavanker!)
    Tjoevkemåjhtoe III Medelpads samer i arkiven Med angränsande socknar i Hälsingland och Ångermanland:

    http://collectiveaccess.murberget.se/media/ylm_ca_system/images/3/9/7/65087_ca_object_representations_media_39763_original.pdf

    BILDEN:Vy över Skönvik med Timrådalen i bakgrunden. (Ur Sköns Norra Intresseförenings samlingar 01309 – misstänker att det är Raä:S Kulturmijöbild. / PE )
    På höjden till vänster ligger Skönsviksbacken och bakom den – Lappkojmyren. Skogsområdena en bit i fjärran är det omtalade vinterbetesomrdena i no 11.

     

Annonser

En reaktion på ”MEDELPAD: Lite om samernas historia i Sköns (och delar av Timrå) socken plus länk till medelpadssamisk rapport

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s