OSYNLIGGJORDA! Eller nytt ljus nu på samerna i Västernorrland, ångermanna lappmark, skogssamer, fjällsamers vinterbete, fiske-/kustsamer, ”sockenlappar” osv

Länet som sju samebyar flyttat till med renarna om vintrarna och de flesta av dessa fortfarande flyttar till. Och samebyar från Ubmeje Tjeälddie till Idre har haft vinterbetet här; räknar vi landskapen, har vi en – enbart i skrivna källor – drygt femhundraårig känd historia för samerna, och vinterbete ända av renarna från Rans sameby med sommarvisten kring Ammarnäs, eller gamla Laisbyn. De äldsta kända lappfogdarna för Jämtlands fjällsamer satt mellan nuvarande Kramfors och Sollefteå, på södra stranden av mellersta Ådalen eller Ångermanälven. Anundsjö har haft en egen lappmark; möjligen också Kutuby vid Kungsgården i Bjärtrå.
Och i Medelpad har skogs- och kustsamer funnits, till synes från Historiens Gryning. Dessa grupper nomadiserade ofta mellan Sveg-nordvästra Hälsingland-kring Dellen-Gnarp och upp; söder om fanns andra grupper. Det verkar även ha funnits sådana icke-etablerade skogssamer söder om de vedertagna skattelanden, (men fortfarande i) i Ångermanland.

Under drygt tre år hade jag förmånen att få arbeta tillsammans med Noerthe Naestie, den västernorrländska sameföreningen.

Sonia Larsson, som figurerar i radion just den dagen detta skrivs var en värdefull och kunnig samarbetspartner under dessa år.

Vi har också Sonia att tacka mycket för att projekten kring Samerna i Hälsingland kom igång då. Hon och jag lobbade tillsammans för det.

Tillsammans med en samisk referensgrupp tog vi fram en utställning, ”Vår del av Sápmi”, som pågick under år 2000; samiska kulturleder färdigställdes och en massa inventeringsarbete genomfördes: några tusen samer ur arkiiven excerperades, 680 samiska kulturmiljöer sammanställdes och ett trettiotal undersöktes. Under dessa år hjölpte vi också exploatörerna av Botniabanan att hitta tio samiska härdar; och arbetet med Nordmalingsprocessen inleddes. Mycket mer kunde nämnas.
Jag var projektledare och arbetade med arkeologerna Magnus Holmquist och Bernt Ove Viklund.

Stundtals är det dock mycket trögt att lansera sånt här.

Många historier har man hört att man inte ens fick nämna samer i skolan, att dom funnits eller levt eller vart verksamma här.

Än idag är inte alls historien om samerna i Västernorrland skriven, inte på långt när.
För den intresserade: kontakta NoerhteNaestie, BO Viklund eller undertecknad.
I bloggen kommer vi att pterkomma mycket till ämnet; och just pågår tre bloggserier om länet – en om vardera landskapen och en om samernas historia i länet.


Siri Brich Johansens bok om Elsa Laula.
Elsa Laulas familj flyttade ofta om vintrarna till Björna;
det var deras vanligaste vinterland.
Mycket av den samiska organisationshistorien utgår från
skrivningar och aktiviteter som ägt rum i Ångermanland vintertid på sittställena för inte minst vilhelminasamerna. Torkel Tomasson är född på ångermanlandssidan.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s