Från Botkyrka september 1717 över Uppland-Västmanland-Ljusdal 1652 till Arjeplog 1937

Vårliga upptäckter om Värmland, Sörmland, Uppland, Västmanland, Hälsingland, Härjedalen och Norrbotten samt Medelpad.

Denna vecka har jag börjat gå igenom mer udda handlingar samt mantalslängder och jordeböcker och annar judiciellt materiallt i Härjedalen-Jämtland. Det senare ska jag be att få återkomma till. Till stor nytta har Kyrkans räkenskaper varit på olika håll.
Här ett axplock av de tre veckornas fynd:

Samer i SVEALAND är ett begrepp! Det är mer av en syntes.

Utländska medborgare (inklusive samer?) arresterades i Ljusdal 1620-30.
Gränsen till Konungariket Danmark-Norge gick ju ca Kårböle.

Fördrivningarna 1652 omfattade även samer i Härjedalen, oklat vilka kategorier.
Sannolikt renlösa.

Samer fanns i Ljusdal 1651-52 och utbytte synes ha skett mellan bofasta  och samer senast tidigt på 1700-talet.

I Enåker, Uppland (Västmanlands län), fanns ett nomadiseringssystem som kan ha gått över Mälaröarna. År 1733 synes en samisk samling med klart östlig prägel där. Cecilia Andersdotter bör vara hon som är i Botkyrka 1717. Wenich Ersson, vars spår jag ånyo korsar, tycks efter ungdomens mer vittfarna flyttningar och statens övergrepp 1729 ha upptagit en mer lokal nomadiseringssystem runt dagens Sala och Enköping.

Elva flyttvägar för samer i Möklinta, Västmanland; hängde ihop med nyssnämnda.
År 1652 förekommer samer i socknen: samiska kvinnan Kerstin Pedersdotter dör 31 jan, maken hette Mons. Ett annat fynd från 1726 stärker banden mellan Hälsinglands och Västmanlands samer ytterligare.

1889-90 pågick tvångsförflyttningar av karesuandosamer, de flesta hamnade runt dagens Kiruna. Fler sådana s k dislokationer äger även rum efter år 1922.

Det verkar gå en gräns mellan terrängnamn på lapp– och inte ungefär mitt i Värmland.
Det kan också handla om en språkgräns. Finnskogen heter ju i alla tradition samma sak även innan finnarna kommer.

Från informanter i Ljusdal:
– Vinterflyttningar skedde förbi Hasselasjön. Det var härjedalingar som flyttade till Sundsvall. Här gick också fattiga samer till Vade, Bergsjö (minnesbanken, Jämtlands läns museum).
– Ytterhogdal; Letsbo och Ramsjö synes ha urminneshävd
– En lång rad fina tips kring Ljusdal och Järvsö kom också den 2 april

Konklusionen och insikten om att Vemdalen synes ha haft urminneshävd 1810-1933 ska också läggas på de senaste tre veckornas konto.

Påminner även om en lång rad statliga övergrepp i norr på 1930-talet. Det handlar om mass-nedslakting av renhjordarna i Norrbottens södra lappmark. Detta är ingen nyhet; men väl värt att påminna om.

Källor på begäran. Det kommer mer om allt detta i andra former.

 Botkyrka kyrka i oktober 2012.

Botkyrka kyrka. Här har författaren varit på bröllop, minsann!
Här förrättades begravning av ett samiskt barn september 1717.
Det var Jöns Thomasson och Cecilia Andersdotter. Namnet på barnet –
en stackars liten som dör bara ett halvt år gammal – anges inte,
men dopbevis ska ha medförts från pastor i Nora, rimligen Upplands Nora.
Ska reda ut detta. http://aforum.genealogi.se/discus/messages/83800/249996.html?1176284232

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s