” — thj dend tid de (samene) boede i mangfoldighed i vore fielde, hafde vi ingen skade af dem”Brutala övergrepp mot samer – i Trollheimen II.

” — og nu de ere moxen borte af Fjeldene, har vi slet ingen profit og nytte af de øde fielde, som vi self icke kand bruge.”

Anne Severinsen 1977, del II (hoppas direktlänk fngerar!)
Anne Severinsen – Samene i sør

 

Først i 1857 fikk Oppdal almenning skjøte på disse utmarksområ-

dene. Resens innberetning gir ellers inntrykk av at dette overgrepet
skjedde i vinnings hensikt og ikke som resultat av en interessemotsetning
mellom same og bumann. Dette fremgår bl.a. av følgende
bemerkning: «… thj dend tid de (samene) boede i mangfoldighed i
vore fielde, hafde vi ingen skade af dem, og nu de ere moxen borte af Fjeldene, har vi slet ingen profit og nytte af de øde fielde, som vi seif icke kand bruge.»

Dette var Povel Resens kommentar, for 270 år siden — et interessant apropos til dagens debatt om tamreindrift og jordbruk.

KÄLLAN nås annars lättast via

 https://www.trondheim.kommune.no/content/1117712383/Trondhjems-Turistforening—Arbok-1977


Trollheimen. Foto: Visit-Rindal
http://www.visit-rindal.no/trollheimen.191454.en.html

Saamis @ 62′-ett Interreg-projekt: MEDAKTÖRER och FINANSIÄRER sökes

MEDAKTÖRER och FINANSIÄRER sökes i Sogn of Fjordane, Möre og Romsdal, Oppland, Hedmark; Jämtland, Härjedalen, Dalarna, Hälsingland och Medelpad. I Norge och Sverige! Södra Saepmie! På kartbilden framgår vilka län som är berättigade till medfinaniering.

Om SOUTHERN SAAMIS @ 62′ Projektet ska stå på fyra ben: (1) Forskning kring samerna runt 62:a breddgraden – inte minst näringarna hos de gamla skogs-, kust- och fiskesamerna samt s k sockenlapparna och de egendomslösa, (2) Samverkansdelprojekt över gränsen, dels täta, gränslösa möten i form av ambulerande symposier (i ett andra projekt-år kan dessa symposier utvidgas till Finland, Karelen och Ryssland), (3) Koppling till markrättigheter och sedvana och utredningar kring detta, (4) Koppling till den simultant pågående Sanningskommissionen om tidigare begångna övergrepp. Informationsprojekt med tillgängliggörande av kunskapen stäms av löpande i delmål och delprojekt. Projektet tänks två- eller treårigt.
I mån av tid – dvs att projektet hinner komma igång –  kan även konstruktiva arbeten till Svensk-norska renbeteskonventionen komma ifråga.

Utgångspunkten idag, 16 april, är att vi börjar med en förstudie.
Anmäl vänligen ert intresse idag till Astrid Kalvemo eller undertecknad!

https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279 (min yrkesfacebook)
Kartbild_Interreg_Sverige_Norge_2014_2020

Saamis @ 62′-ett Interreg-projekt: MEDAKTÖRER och FINANIÄRER sökes

MEDAKTÖRER och FINANIÄRER sökes i Sogn of Fjordane, Möre og Romsdal, Oppland, Hedmark; Jämtland, Härjedalen, Dalarna, Hälsingland och Medelpad. I Norge och Sverige! Södra Saepmie! På kartbilden framgår vilka län som är berättigade till medfinaniering.

Om SOUTHERN SAAMIS @ 62′ Projektet ska stå på fyra ben: (1) Forskning kring samerna runt 62:a breddgraden – inte minst näringarna hos de gamla skogs-, kust- och fiskesamerna samt s k sockenlapparna och de egendomslösa, (2) Samverkansdelprojekt över gränsen, dels täta, gränslösa möten i form av ambulerande symposier (i ett andra projekt-år kan dessa symposier utvidgas till Finland, Karelen och Ryssland), (3) Koppling till markrättigheter och sedvana och utredningar kring detta, (4) Koppling till den simultant pågående Sanningskommissionen om tidigare begångna övergrepp. Informationsprojekt med tillgängliggörande av kunskapen stäms av löpande i delmål och delprojekt. Projektet tänks två- eller treårigt.
I mån av tid – dvs att projektet hinner komma igång –  kan även konstruktiva arbeten till Svensk-norska renbeteskonventionen komma ifråga.

Utgångspunkten idag, 16 april, är att vi börjar med en förstudie.
Anmäl vänligen ert intresse idag till Astrid Kalvemo eller undertecknad!

https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279 (min yrkesfacebook)
Kartbild_Interreg_Sverige_Norge_2014_2020

”Ju fler nya hemman tillkommer i fjälltrakterna desto mer fördrivs lapparna och deras renar” (Tideman 1805)

Anmärkningar över Ångermanlands jämte Åsele Lappmarks hushållning och näringar Tideman, J H 1805, juli-aug ANMÄRKNINGAR ÖFWER ÅNGERMANLANDS JEMTE ÅSELE LAPPMARKS HUSHÅLLNING OCH NÄRINGAR. AF J H TIDEMAN, LAGMAN

Ju fler nya hemman tillkommer i fjälltrakterna desto mer fördrivs lapparna och deras renar. Boskap trivs inte, där renarna betat. Många lappar har övergivit renskötseln och själva anlagt nybyggen. Folket är ganska sedligt, arbetsamt, ärligt och tar emot undervisning. Potatisodlingen har gått trögt, men med undervisning har man upptäckt nyttan av denna födande och härdiga växt. Det är säkrast att förvara dem över vintern i djupa sandgropar täckta med bräder och ris.
Denna domsaga har en någorlunda jämn välmå-ga, som kunde vara större om inte överflöd i mat, dryck och kläder tilltagit. Nu äter de flesta bröd av ren säd och tar flera supar om dagen, dessutom kaffe. De hemgjorda vadmalskläderna duger inte längre utan det skall vara dyrt kläde. Sammetsunderkläder och fickur skall det också vara. Medelpad har förmånligt jordbruk och andra goda näringar, medan Jämtland är fattigt.

Föredrag och föreläsningar hålles, varstans, hör av Er!

ÄVEN FORSKNING, t ex sedvana, renbeteskonvention!

Kontakta mig för offert. Bästa pris i sommar.
Fördelaktiga avtal kan det bli om jag t ex får prata på dagtid för kommunfolk/skola/uni
och sedan på kvällen för en allmänhet.
Även tillsammans med arkeolog Bernt Ove Viklund i aug och nov 2016!
samt planerade konstellationer med kvinnliga förelsare i höst, vinter och vår.

https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279

peppeppepp
Bild: Jörgen Heikki, SR/Sameradion

”De drog derfor til fjells og stjal fra samene det de kunne finne av sølvpenger og klær”, Brutala övergrepp mot samer i Trollheimen I.

”det var «hvercken Synd elle r fare ved at bedrage disse Fieldene boende Lapper deris godtz o g Reinsdyr fra». De drog derfor til fjells og stjal fra samene det de kunne finne av sølvpenger og klær

Ur Samene i sør ANNE SEVERINSEN Trondheim Turistforening Årbok 1977

Fra denne tidsperioden har vi ogs å en kilde som fortelle r om overgre p mo t same r i Trollheimen . På begynnelsen av 1700-tallet fikk Povel Resen i oppdrag av den dansk-norske kongen å undersøke de kirkelige og politiske forhol d i Finnmark . I en innberetning , da – tert 3/ 2 1708 , forteller Resen om noe n «Field-Lapper » me d mang – foldig e rei n so m opphold t se g i fjellene «Nor d o g Nordves t for Drifv e El f udj Opdalen» . Han fortelle r videre at noe n persone r fra bygd a ment e a t de t va r «hvercke n Syn d elle r fare ve d at bedrage diss e Fielden e boend e Lappe r deri s godtz o g Reinsdyr fra». De drog derfor til fjells og stjal fra samene det de kunne finne av sølvpenger og klær . I tillegg tok de med seg bjellereinen og dermed hele tamreinflokken so m bl e drevet ned mot bygda . Samene fulgte etter bygdefolket . Fra et højt fjell med utsikt over dalen begynte de å lokke p å reinen, og straks snudd flokken og strøk til fjells igjen. Bare bjellereinen, som var bundet, ble tilbake . Disse samene flyttet fra området.

 Trollheimen. From: traildino.

 

KÄLLA Anne Severinsen 1977
http://www.tfb.no/db/trondheimturistforening/arbok1977/1977%20SCAN0012..pdf

Tackar, Kersti Wistrand!

http://humanismkunskap.org/2016/04/13/samiska-spar-iii-tvangslagar-och-forvisning-2/

Mycket vänliga ord!

”Historikern Peter Ericson, som är expert på sydsamisk historia, har på ett ingående, ambitiöst och intressant sätt gått igenom landskap efter landskap, där han kartlagt förekomsten av samer och hur de har behandlats. Alltsammans finns att läsa i hans innehållsrika blogg, som rekommenderas till alla intresserade, inte minst lärare och elever. (1) I denna artikel har jag hämtat en del information från just denna blogg.”

Samiska spår III: Tvångslagar och förvisning

390px-Familia_Sami

Samerna har vistats fritt i hela Svealand och kanske även i norra Götaland så sent som under 1600- och 1700-talen. Nu är allt vad samiskt heter – folk, språk, kultur – borta till följd av statlig centraldirigering med tvångslagar och fördrivningar. Kersti Wistrand fortsätter kartläggningen.

FRÅN WISTRANDS ARTIKEL

Samer i Väse, KARLSTAD 1617: Marita Jonsdotter för tinget i Ölme härad 26 juli 1633

SAMERNAS HISTORIA I VÄRMLAND TÄTNAR ÄNNU MER

Här via Kersti Wistrand ett avslöjande – i sin tur via Lars Gunnar Larsson – som gör sydöstra Värmland ännu mer liksom vibrerande av spännande samisk historia.

1633 anklagas Marita Jonsdotter, ”en gammal qwuinna” för lövjeri, dvs trolldom, detta i Ölme häradsrätt, Värmland. Hon säger sig ha lärt sig trollkonsterna av en ”lapp” som vistades på ”Väseskogen” (mer detaljer senare). Det är grannsocknen i väster.
Källa på begäran.

Förvisso; den här typen av bortförklaringar och projiceranden på samer känner vi igen – Men detta mål är förhållandevis utdraget och utförligt beskrivet. Hon ger detaljer om samerna. Trovärdigheten synes större än annars i såna här sammanhang (det finns ett parallellfall i Lima 1608, vilket jag förhåller mig mer skeptisk till).

Således har vi

1617 – Samer i Väse (dag Karlstads kommun)
1633 – Rättegång i Ölme, där 1617 nämns (Kristinehamns kommun).
1637 – juli, samer i Ölme (Petrus Magnus Gyllennius dagbok)
1650 – Bencdt Nilsson i Kiöpstadh, Asker, Närke. han sägs härstamma från ”Cristinehampn”.

Vi har också en annan Nilsson, anklagad för trolldom 1632 i Axberg, Närke.

 

Därtill har vi 1626-1633 ett antal trolldomsprocesser i söder, som genomgående tycks drabba samer.

Till dessa återkommer jag!

VÄSE

BILDEN/-RNA: 1. + 2. Utdrag från Ölme häradsrätts protokoll
Ting 26 juli 1633. 3. Metria: Karsvalla, Upsala/Uppsala är orter som nämns i domboksprotokollet. 4. Väse, från Hemnet. 5. Lurö (Visit Värmland)
6. Stora Björnrukan, södra Arnön.
NB: Bildkällförteckningen skall redigeras.


lrf-karsvalla

Saami refugee camp (?), Bergsjö, Helsingia ca 1790s

A extraordinary act is reflected in the Husförhörslängd-record of 1766-1796, parish Bergsjö. This parish and area has throughout historical eras always been interesting and nomadizing Saamis with reindeer are mentioned already back in the 1660s.

In the 1760s new restrictions were imposed omn the Saamis of of Country Gävleborg. The winter pasturage in Valbo, Gävle got blocked by the Sheriffs in 1766. Local polices (Sw.länsmän, pl.) seem to eventually intend to prevent the so called parish Saamis (who indeed were employees. One can also  object that this system revealed simiraities with slave system (which not at all was unknown for the peasant majority; nevertheless the Saamis hadnt been in touch with this society at this close distance before).

What made the Vicar put together this list is uncertain. Might there be some more, sofar unknown promemoria from the Crown? Or was it the fairly well-known Relations from the parishes to the Governor back in 1790-91, that inspired the vicar to visit the Saami Camp and check about their literacy and how skilled their were in the Katechismus.

I will return to this and to Bergsjö. It will also sort under our project about Saamis along the 62nd latitude.

Peter Ericson April 11, 2016.

Bergsjö AI:5 (1766-1794) Bild 97 / sid 183 (AID: v134377.b97.s183, NAD: SE/HLA/1010011)


Picture: SVEN NORMAN. Lappkyrkan, Bergsjö.
I will re-blog his stuff soon! Great blog, as I got it.
https://balinge.wordpress.com/2012/09/15/lappkyrkan/

Bill Gates på Lappmoberget. Attmar, Medelpad – lite personligt, om hur det (kanske) började?

”Det bodde gubbar i ännu mindre torp i skogen och livet var som i en Slas-roman”

1. Alltid har jag fascinerats av kartor; la nog tidigt märke till något av de sex lapp-namnen på bergen i Attmar.

2. Som barn hölls jag ofta om sommarloven i ett skogstorp tillhörande min bästa kompis familj; torp med mycket hög trivselfaktor i Stormyra, Attmar sn. Vi brukade fiska och gå i skogen.. Samt leka, friidrotta, boxas. På kvällarna läste vi Allers’ roliga historier och spelade kort. Vi hoppade även i hö och lyssnade på Parnevik-och Povel Ramel-skivor.
Det här var på 1970-talet: folk hade enkla nöjen då. När vi blev riktigt avancerade, testade vi att övernatta en vecka ute i Bysjön: då spelade vi munspel och Nazareth på kvällarna. Kan ha varit då idéerna  om att cykla genom Hälsingland och Danmark föddes.
Det bodde gubbar i ännu mindre torp i skogen och livet var som i en Slas-roman.

3. År 2002 – vill jag minnas – vallade jag min gamle vän Bosse upp på en av dessa berg, Lappkullberget. Jag undrar om inte det blev något foto i Samefolket i någon av mina artiklar i numren 9-19/2002 eller 2-3/2003. Lånade nog mina fd frus kamera; kan ha blivit något riktigt bra foto.

4. Samma år åkte jag runt i krokarna med Sundsvalls Museums fotograf och plåtade huvudsakligen immateriella kulturmiljöer. Jag häll ett välbesökt föredrag på Kulturmagasinet; men bilderna fick jag inte ens låna senast jag frågade!

5. Det är oerhört intressant områden där många flyttningsleder korsas.

6. Vid sjön Marmens östra utlöpare i Ljungan ligger, på norra stranden, byn Vivsta..Där brukade samerna bo över vid vinterbete: längre bort i Tunas norra kärnbygd, i Allsta och Tunbyn brukade också samer bo över. Däreifrån är det sedan nära till andra vinterlägerplatser, Sörnacksta och Klissberget samt Södra stadsberget. Häromkring måste härjedalen – och jämtlandssamer ha mötts.
Karin Strömberg beskrev en hel del av detta i ”Samerna vid medelpadskusten”, sin uppsats för Phebe Fjellström 1984. Ska lägga in en länk på den.

7. Trakten i övrigt intressant med fornborgar i Skedvik; Tuna; Nedansjö – en magnifik runsten vid Attmars kyrka och en massa samisk historia i södra och västra delarna av Attmar. Bill Gates har varit där!  En bänkpressvärldsmästare har bott där i många år.
Bruken är spännande men inte så mycket kvar av dom.

8. Jag har ett gammalt pimpelställe på Marmen, men det avslöjar jag icke.