EFTERLYSNING – /Viktigt/Historikermöte Sundsvall maj 2017: söker MEDFÖRFATTARE och MEDFÖRELÄSARE!

Historikermöte Sundsvall maj 2017: söker MEDFÖRFATTARE och MEDFÖRELÄSARE!
INFÖR Call for papes, med deadline 1 okt 2016!

INFO NEDAN OM Svenska Historikermötet

Hjälp mig att i sommar tänka ut ett samiskt tema – och jag ser gärna
kvinnliga och SAMISKA medförfattare och medföreläsare!
Texter ska skrivas, och  föredrag hållas!

Lennart Lundmark och Kaisa Korpijaakko(-Labba) hade en program på DSH 1999 i Åbo, som kanske kunde tjäna en smula som förlaga.

Samer Hemsön 1890-nåt
Man kunde skrifva ooch berötta om samerna urgamla historia i vår region.
Fotot från 1890-talet föreställer en vilhelmina södra-vintergrupp
(sannolikt samflyttande med motsvarande Vuornese) på Hemsön.

SVENSKA HISTORIKERMÖTET 2017

Call for Papers

Det sjunde Svenska historikermötet äger rum i Sundsvall den 10–12 maj 2017. Huvudtemat är REVOLUTION. Med det vill vi rikta fokus på historiska förändringar, och på förändring och kontinuitet som problemkomplex inom historisk forskning. Temat innebär också att märkesåren 1517 och 1917 ges en särskild ställning på mötet.

Förslag på sessioner, papers och posterpresentationer som behandlar huvudtemat är särskilt välkomna, men naturligtvis välkomnar vi ämnen utanför det (PE framhävn).
Ett viktigt syfte med mötet är att spegla bredden i svensk historisk forskning.

Förslagen lämnas in via Svenska historikermötets hemsida,

http://www.miun.se/historikermotet2017

Sista inlämningsdatum är den 1 oktober 2016. När det gäller frågan om sessionsmedverkanden vill vi framhålla det önskvärda i att även bjuda in personer som inte hör till den egna institutionen/avdelningen.

Allmän information om historikermötet hittar du på

http://www.miun.se/historikermotet2017

Varmt välkomna till Svenska historikermötet 2017 i Sundsvall!

CFP som pdf här.

 

 

Samiska trummor

Tar mig friheten att reblogga!

Leonarda Arcidiacono

De samiska trummorna är den enda förstahandskällan till samisk religion, de anses därför vara en bildskatt till källmaterialet. De 72 trummor som samlats in härstammar från 1600- 1700-talet men det har även förekommit trummor som dykt upp ifrån början av 1900-talet. Många av de trummor som samlades in brändes upp på 16- 1700-talet, man ansåg att de var djävulens redskap som skulle leda det samiska folket in i helvetet genom användandet av trumman. Endast två av dessa 72 trummor har bevarade kommentarer av sina ägare. Detta gör det svårare att tolka figurerna på de samiska trummorna och det är lätt att tolkningarna generaliseras. Med hjälp av de två trummor som är kommenterade har man försökt se ett mönster i övriga trummor för att kunna tyda vad de föreställer.

Det förekommer variationer i utseende och utformande beroende på trummornas geografiska ursprung. Den nordsamiska trumman är en så kallad skåltrumma, den tillverkas…

View original post 1 015 fler ord

SVARTA DÖDEN / SVARTEDAUEN (del II) , saga hos åarjelsaemieh

(Del I) (Eng: BLACK DEATH) Berättad av Stina Tomasson, Röberg, Vilhelmina via Nils Eriksson (1992), som  förmedlat.

Han åkte därför till Durrian, [ett kallt och ödsligt ställe på fjället] och satte sig där. När han setat en stund, hörde han en röst, som kom från hans skinnsäck, vilken sade: ”Bär mig tillbaka, här är så kallt så jag dör. Då ska jag inte följa dig mer,” Lappgubben lovade att bära honom tillbaka, om han då stannade där, Han tog sin skinnsäck och åkte tillbaka till Susendalen, Men när han andra gången for till Sverige, åkte han upp till Durrian och satte sig där”, samtidigt som han sade: ”Nu ska jag sitta här tills jag blir kall, då ska nog du också bli kall,”
När han setat en bra stund i Durrian fick han åter höra rösten i säcken som bad: ”Bär mig tillbaka , jag ska aldrig mer följa dig,” Men lappgubben stod fast vid sitt beslut och sa, att han skulle stanna i Durrian, tills han dog, Nu blev rösten ännu mera ödmjuk och bad lappgubben så bevekande att han skulle bära honom tillbaka, ty nu skulle han icke följa honom någon mer gång.

SVARTA DÖDEN / SVARTEDAUEN (del I) , saga hos åarjelsaemieh

(Del I) (Eng: BLACK DEATH) Berättad av Stina Tomasson, Röberg, Vilhelmina via Nils Eriksson (1992), som  förmedlat.

”Svarta döden gick en gång över Susendalen i Norge, så att alla människor dog.
En lappgubbe kom dit och fann hela trakten öde. Alla människor och djur var döda.
Han åkte genast därifrån och skulle fara hem till Sverige, men han kom ihåg, att Bahan [Satan eller Döden] kanske följde honom. Han åkte därför till Durrian, [ett kallt och ödsligt ställe på fjället] och satte sig där.” fortsättning följer

Källhänvisningar och fortsättning följer inom kort!

UPPDATERAD Anna Kristina Burgström; Hemsön och södra ångermansamerna

Uppdaterad med bild av Annas föräldrar via S-E Landin i Högsjö Hbf

Uppdaterad kommentar: Foton via Sven-Erik Landin i Högsjö Hembygdsförening-
Återkommer till Lisa Stina och Nils.
Studier av dessa 1800-1900-tals ångermannasamer med rötter i Vilhelmina torde kunna ge ökad kunskap även om äldre tiders leverne av samer i kustlandet.

Del I

Anna har under de senaste två decennierna kommit och gått i min väg.
Hon föddes 1883; som dotter till Lisa Stina Andersdotter född 1851 och Nils Nilsson Burgström född 1855. Det finns många lokala berättelser om bägge föräldrarna.
Bägge föräldrar vilhelminasamer ur renskötarmiljö, men som flyttade ner för att prova lyckan i Ådalen och kring Högsjö-Säbrå med omnejd. De kom att kalla fiskarsamer, men som prövade också på andra näringar. Deras torp i Bölen, Högsjö bör ha varit oerhört trångt. Annas liv var ohyggligt strävsamt och fyllt av fattigdom och knog. Till det återkommer jag i senare delar av denna miniserie.

När kamrater och släktingar kom ner på vinterbete till Nora, Nordingrå, Hemsön och Åbordsön, brukade Anna sluta upp och ta påhugg som s k lapp-piga.

Det berättas att när hon följde en hjord på andra sidan Norafjärden kring Lövvikslandet (från 1920-talet till inemot 1960 hade hon en bas i sitt torp på Svartnoranäset) en söndag, bestämde hon sig för att bevisa gudstjänsten i Hemsö kyrka. Det skulle kunna ha varit 1924 eller möjligen 1925. Därefter ska hon ha gått på isen tillbaka.

Anna sålde en borste till min mormors bror Pelle, född 1913 i Fällsvik, Nordingrå socken. Kring år 2000 använde han den nu till att rengöra gräsklipparen med. Kråkris och ene till tvagor och borstar hämtades ofta på Germundön.

Anna Kristina Burgström. Född 1883-06-04 i Vilhelmina (AC) [1] . Död 1971-04-20 i Ålderdomshemmer, Nora (Y) [2] . f Nils Nilsson Burgström. Född 1855-07-29 i Vilhelmina (AC) [3] . Död 1924-10-15 i Bölen, Högsjö (Y) [4] . Same
m Andersdotter Lisa Stina. Född 1851-06-27 i Vilhelmina (AC) [3] . Död 1944-07-06 i Nordansjö 1:4 – Ålderdomshemmet, Nordansjö, Högsjö (Y) [5] .

Källor

  1. 22 HÖGSJÖ AIIa:1 1895-1905 p 50 – Bölen
  2. SDB5
  3. försb
  4. 22 HÖGSJÖ AIIa:7 1923-1939 p 68 – Bölen
  5. SCB 1944https://www.abc.se/~m9172/index.htm?/~m9172/000/014/916.

     FOTO: Wikipedia. Y-näsmannenEget arbete

    Vi återkommer till denna klassiska bild från en betesvinter under andra hälften av 1890-talet, en tuff period i renskötsel, inte minst vad beträffade vinterbetet.

    BÖLEN


    Elisabet Kristina Andersdotter (Lisa Stina) född Kobdock 1851 i Vilhelmina gm Nils Nilsson Burgström f 1855 i Tåsjölandet, Vilhelmina och son till Nils Mattsson f 1817 i Tåsjölandet Vilhelmina och Anna Brita Pålsdotter f 1816 i Burgfjäll Vilhelmina

    bölen två
    På denna bild syns paret med grannarna Nordins i Bölen, Högsjö.

Holmberger och de sydligaste samernas språk I. ”vistande lappars språk äga en verklig åtskillnad uti dialekten”

(från okt 2015)
Hade nyligen ett utomordentligt intressant samtal med professor emeritus i Finsk-ugriska, Lars Gunnar Larsson. Han är ju en av de ytterst få som kunnat ägna ganska bra med tid på att undersöka de sydliga samernas språk. Det handlar allså om det s k Ihreska materialet, de ca 1 600 ord som Petrus Holmberger antecknade utifrån de samiska informanterna runt Tolvfors bruk kring 1760-70-talen.

Några citat: ”vistande lappars språk äga en verklig åtskillnad uti dialekten” –[och lite längre fram i texten]– ”jag har med egna öron hört lappflickorna mest var gång jag var hos lapparna sjunga svenska visor och psalmer”.

Detta språk – ofta kallat ”sockenlapska” (fel, menar jag, då denna företeelse knappast ens kommit igång då uppteckningarna gjordes!)
Oftast ses inte detta språk som en sydsamisk dialekt utan en egen samisk språkdel.
Språkets prägel är mycket säregen; och jag återkommer till den frågan…..

Petrus Holmbergers uppteckning finns på Uppsala Universitetsbibliotek. Johan Ihres handskriftsamling (Ihre 105).

valbo_gavle

BESTÄLL UPPDRAG NU, av SouthSaamiHistory – det nya företaget!

Snabb beställning ger fördelaktigt pris för Er som kunder!

JULI-AUG Forskaruppdrag 30 – 70h finnes

Föreläsning/föredrag 1-2 st 23-28 aug

SEP-OKT Forskaruppdrag 25-40h

Föreläsning/föredrag 1-2 st sep, 3-4 st okt

NOV-DEC Forskaruppdrag 30-90h

Föreläsning/föredrag 1-2 st 23-28 aug

Översättningsjobb kan  beställas 2017

Guideuppdrag kan beställas 2017

14 aug Timrå, Y-Dagen
31 aug Dorotea, två föredrag plus medföljer Bernt Ove Viklund, ocksp två föredraf
15 sep Uppsala Univ., Trust-seminarium

KONTAKTA MIG: Peter Ericson

https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279

Gerhard_Mercator-Svecia_et_Norvegia_cum_confinys_1595 Bild: Mercator 1595

FINNEFERD – Saepmie, sydsamiska delarna beskrivna på 800-talet e.Kr

Ur Egils Saga (utg 1923) via heimskringla.no

Finmarken er et vidt udstrakt Land; mod Vesten ligger Havet, hvorfra der gaar store Fjorde ind i Landet, ligeledes mod Nord og helt øster om; men mod Syd er Norge; og Finmarken strækker sig i det Indre omtrent lige saa langt mod Syd som Helgeland. Landet er fuldt af Fjældbygder, dels i Dalene, dels ved Søerne; thi i Finmarken er der overordentlig store Søer og omkring dem vide Skovstrækninger; og fra den ene Ende til den anden overskæres det af den høje Fjældkæde Kølen. Da Thorolf nu var kommen øster paa i Kvænland til Kong Faravid, beredte de sig til Toget, fire hundrede Mand stærke, af hvilke Nordmændene udgjorde det ene, og kom frem til Fjældet, hvor de traf paa de Kareler, der havde fejdet paa Kvænerne. Saasnart disse mærkede Ufred, samlede de sig, og drog mod Kvænerne, haabende paa Sejren, som før. Men saasnart Slaget begyndte, gik Nordmændene drabelig frem; deres Skjolde var stærkere, end Kvænernes; Karelerne led et stort Nederlag, og Kong Faravid og Thorolf gjorde et overordentlig stort Bytte, hvorpaa de vendte tilbage til Kvænland. Thorolf forlod Kong Faravid i Venskab, drog ned fra Fjældet til Fjorden Vefsner, og saa til sin Gaard paa Sandnæs. Efter nogen Tid tog han om Vaaren til Torgar, og her hørte han, hvorledes Hilderides Sønner om Vinteren havde været i Trondhjem hos Kong Harald, og hvorledes de paa alle Maader havde søgt at bagvaske ham hos Kongen. Man fortalte ham ogsaa meget om, hvad det egentlig var deres Bagvaskelse gik ud paa. Men Thorolf svarede: »Det er langt fra at Kongen vil fæste Tro til sligt, naar saadan Løgn bliver ham forebragt (thi usandt er det fra Ende til anden), som at jeg vilde svigte ham, der har gjort mig saa meget godt og intet ondt, og det er saa langt fra, at jeg vil tilføje ham nogen Men, om jeg end havde Lejlighed dertil, at jeg langt hellere vil være hans Lensmand, end hedde Konge, naar jeg skal dele denne Værdighed med en anden, der kunde gøre mig til Træl, hvilket Øjeblik han vilde«.

Historiske Fortællinger om Islændernes Færd hjemme og ude
Islandske Sagaer
Egils Saga (ur Kap 14)

eller fortælling om

Egil Skallagrimsson
Efter det Islandske Grundskrift ved N. M. Petersen
4. udgave ved Verner Dahlerup og Finnur Jónsson

Versene ved Olaf Hansen
Gyldendalske Boghandel – Nordisk Forlag
Kjøbenhavn 1923

LÄNKhttp://heimskringla.no/wiki/Egils_Saga

Diskussion om var Thorolv höll till: 
https://no.wikisource.org/wiki/Side:Norges_land_og_folk_-_Finmarkens_amt_2.djvu/686


Illustration: St. kevin, ungefärligen samtida iriskt helgon

Lars Lars Landet, Åsele 5 jan 1738

Tingsprotokoll i Åsele den 5 januari 1738 10. S.D. Kyrkoherden ärewördige och wällärde Hrr Eric Siöberg beswärade sig öfwer lappen lars larsson nu förtiden wistandes i arnäs Sochn som har under sin disposition ett ]and,lars lars landet kallat, men doch ey på 10 åhrs tid betalt den tijonde som H:r kyrkoherden tillkomma bör. ber:de lars larssons Son Pär larsson påtog sig godwilligt på föreställande at betala till H: kyrkoherden för desse 10 åhren i ett för alt Tjugu dahl:r kopp:rmt,hwarmed H:r kyrkoherden war nögd.

Dombok 53, Västernorrlands län
(ska se om jag hittar originalpassagen)

ting ÅSeele 1

SV –> ENG osv ÖVERSÄTTNINGAR UTFÖRES, translations

TRANSLATIONS ON DEMAND & FAST! Swe –> Eng; English –> Swedish or Hungarian –> Swedish/English
And Norweigan–Swedish, Danish —>Swedish; Swedish –> Danish

DRAMA – FILM – POESI – FACKLITT- – DOKUMENTÄR – noveller – romaner

Specialitet: Shakespeareansk ton; rysk poesi; dramarepliker samt URFOLK
Virtues: Shakespearean chords; Russian poetry, drama lines and indigenous people.

FA-skattsedel finnes, arbetet faktureras per timme eller sida

Kontakta mig! Write me!

https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279


Picture from Halászbástya / Fisherman’s Bastion, Bpest 2009.