Geete 1922 om dalasamerna, SoSaHi reflekterar

Dalarne  tycks ha hyst fjällfolk i århundraden — Linné talar om lapp-
kojor i Äppelbo, bröderna Gahn om lappläger och renhjordar
i Gagnef och Ål, sägnen om lappar i St. Skedevi, Nås och
Svärdsjö, där ’lappgravar’ funnits; men alla dessas historia
är ännu oskriven. Av den första säkert kända stammen, in-
vandrad på 1700-talet, finnas inga kvar här, de miste renarna
och det gick på allt sätt utför med dem; deras sista ättlingar
leva nu som bofasta i Tennäs i Härjedalen. Så kom omkring
1850 Pål Zakris från Jämtland, men även av hans avkomma
finns endast en liten rest kvar här i byn.» –

Mina reflektioner:
1923 skrev Boëthius denna efterlysta historia och därefter
i omgångar 1976-1999 Ingvar Svanberg.
Zachrisson* har i decennier belyst de arkeologiska sidorna av myntet.
Nu i dagarna kommer Tervalampis bok;
och under 2017 kommer antologin om de sydligaste
sydsamernas forna sydliga utbredning.

Personligen har jag försökt väga in såväl IZs som Evert baudous synpunkter;
men jag tror att min generation forskare och yngre framförallt inte riktigt
sett ”kulturgränserna” som statiska på det viset.

scanned image

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s