22 maj 1636, Norberg begravningsbok: ”ett lappe barn ifrå Håkanbenning”

Här är det anonymiserade samiska barnet i Norberg, Västmanland, som Jouni Tervalampi pratade om i radioprogrammet. Dock uppges någonsorts adress. Det är faktiskt inte alldeles ovanligt under 1600-talet kring dessa trakter.

22 maj 1636, Norbergs dödbok.

”ett [itt?] lappe barn ifrå Håkanbenning”

Källa: Norbergs kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/ULA/11099/F I/1 (1628-1638) : Bild 16, Sida 7.

Här i länk lite relaterad historik: om Norberg. inom detta bergslag, närmare bestämt vid fagersta stad/Västansfors/Västervåla socken fann ett mycket intressant ortnamn:
Simbla.

http://bergslagen.forening.genealogi.se/pdf/Norbergssocken1354.pdf

22 maj 1636, Norbergs dödbok. ”ett [itt?] lappe barn ifrå Håkanbenning”

Här är det anonymiserade samiska barnet i Norberg, Västmanland, som Jouni Tervalampi pratade om i radioprogrammet. Dock uppges någonsorts adress. Det är faktiskt inte alldeles ovanligt under 1600-talet kring dessa trakter.

22 maj 1636, Norbergs dödbok.

”ett [itt?] lappe barn ifrå Håkanbenning”

Källa: Norbergs kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/ULA/11099/F I/1 (1628-1638) : Bild 16, Sida 7.

Här i länk lite relaterad historik: om Norberg. inom detta bergslag, närmare bestämt vid fagersta stad/Västansfors/Västervåla socken fann ett mycket intressant ortnamn:
Simbla.

http://bergslagen.forening.genealogi.se/pdf/Norbergssocken1354.pdf

Thorbjörn i en annan tid, samerna i Högsjö, ett svunnet Sverige

Till minne av THORBJÖRN FÄLLDIN (1926-2016)
Egentligen borde jag avvakta med att skriva detta; såsom den gamla old school-centerpartist jag så länge varit. Och ångermanättling. Det kryper nära.

 I en annan tid.

I en annan tid tog Thorbjörn det gamla bondeförbundet till nästan 30%.

Jag har turen att möta honom; t o m få uppmuntran ochh beröm.

Men mer om detta senare.

Nu vill jag erinra om vad Bo Strömstedt en gång skrev retroaktivt och postumt om Palmes död.

Olof Palme och Thorbjörn Fälldin var ärkerivaler; men…
På morgonen den 1 mars 1986, när beskedet om att Palme mördats på öppen gata kom, stegade Thorbjörn i storstövlarna ut pulsande i snön och hissade flaggan på halv stång.

Bo Strömstedt beskrev alltså en gång detta scener förtjänstfullt.
Möjligen är fråga om halning på bilden..

Flaggan hissas och halas till halv stång. Thorbjörn Fälldin hyllar hemma  på gården i Ramvik sin fallne politiske motståndare Olof Palme på morgonen efter mordet på Sveavägen. En gest och en handling som var sprungen ur en lång svensk frihetskamp för jämlikhet.    Foto Ingvar Näslund, Örnsköldsviks Allehanda 1986
Foto: Ingvar Näslund, Västernorrlands Allehanda via BT (Borås Tidning)

Föredraget på Högsjö hembygdsgård

Måhända övermaga att dra in min egen insats denna magiska sommarkväll; men den visar samtidigt på alla sätt vilken mänsklig och mångfacetterad samlande ledartyp Thorbjörn Fälldin var.

Högsjö är en gammal stamort för många samer i södra Ångermanland; och synes så ha varit sedan tidig historisk tid. Jag blev (i egenskap av projektledare för Ljusminne på Länsmuseet) ombedd att hålla föredrag därute; en juliafton. Jag har redan hunnit glömma om detta ägde rum år 2000 eller 2001.

Föredraget gick bra och i vanlig ordning ifråga om lokala föredrag i av samernas hiistoria genomsyrade trakter bistod ortsborna med mycken sakkunskap och många intressanta detaljer. En man var så inspirerad och rörd, att han grät över att en tjänsteman äntligen anlänt från Länsmuseet. Fd svärföräldrarna mina hade anslutit! Det var bland de sista gångerna jag träffade Ulla; min äldste sons mormor.

Thorbjörn och Solveig hade tagit med sig Judith, en kvinna i nittioårsåldern som – till mångas förvåning – ännu då kring millennieskiftet – ännu mindes de burgströmska vaggvisorna, deras vuöllieh. Hon sjöng, och tiden stannade. Minnena av barnen som hade dunknat i bäcken, minnen av socknens oerhört rika samiska liv. Till vilket jag kommer att återkomma i kommande artiklar, om jag själv får leva och ha hälsan.

Och i slutet av kvällen kom den idag mycket speciella upplevelsen av att den forne statsministerna dunkade sin väldiga näve i min rygg och hov upp sin tordönsstämma, efter föredraget, och sa:

”Det där hade du läst på bra, grabben!”

Jag hoppas att i framtiden kunna förmedla en del av mina rön från mina forskarstudier om 1960- och 70-talet och den samepolitik som då stötts och blöttes.

Nu råder saknad efter ett svunnet Sverige.


Bild: Centerpartiet.se


Wikiwand

Länk till Partiledardebatten Palme-Fälldin 1976

https://youtu.be/2hawe122eFY

Lite om Slaget vid Mälaren och om samerna söder därom!

Rebloggad

southsaamihistory

On The Battle of Lake Mälaren, Nordencreutz and Saamis South of Mälaren.

Carl Tersmeden är lite av svensk Münchhausen, med många bravader i sin fatabur. Sant är att han var styv som marinbefäl och i regeringens tjänst styrde han undan det i särklasss massivaste upproret mot en regim som någonsin tillförne ägt rum i Sveriges historia.
Det s k Dalupproret som kulminerade med de 149 dödsskjutningarna på Norrmalms torg (idag Gustav Adolfs torg) övergick under samma dag som dödsskutningarna till ett sjökrig. Sedan ankom på Tersmeden att söka upp och avstyra och oskadliggöra upprorsungar. Det är då jag undrar om denn själv dalafödde bergsrådsson hade tillgång till den nordencreutzska kartan från 1739 (nedan), när han rörde sig till sjöss denna oroliga sommar, som Sverige för några dagar praktiskt taget befann sig i inbördeskrig

Samer söder om Mälaren!
Men nu är alltså vårt nästa mål att undersöka socknarna söder om Mälaren vidare; jag har idag…

View original post 51 fler ord

SAMISK EXODUS 1729-30: ”och att wåra förfäders fäder härstädes äro födda och in till deras dödsdagar sitt uppehälle här haft — ”


Ethnic Cleansing – EXODUS (Edit 12/24 juli 2016) I de etniska rensningarnas (av samerna) eller EXODUSENS kanske mest pressade tidevarv – åtminstone i de ”svenska” samernas sjuttonhundratal

I maj 1730 sände dalasamerna denna supplik (böneskrift) till Kung Fredrik:

-för någon tid blifwit publicerat i predrickstolarna i stoora Kopparbergs höfdingedöme, det wij Usla och af wärlden helt föracktade Lappmän skola ifrån denna orten medföra hustrur och Barn afskickas och til Lappmarken försändas, hwarest wij aldrig warit hafwer fast mindre någon ägendom därstädes äga, icke heller kunna wij sen, uti wår Elendighet och stoora enfaldighet. utt wij därstädes kunna försörja och nära oss. utan blefwo satta å sådant sätt i det stånd, såsom de, hwilka til spillo gifna woro; och ehuruwäl wij därom giort ansökning hoos högwälb:ne H:r Baron och Landshöfdinqen Danckwardt, å hwilken wij här tils wistande warit, som och att wåra förfäders fäder härstädes äro födda och in till deras dödsdagar sitt uppehälle här haft, det wij och hade förmodat, få samma Konql. Nåd och frihet at hugna oss wid.

Notering: Språkbruket går igen vid Linnés möte, i Jättendal med skogssamerna 1732. /PE

Via Svanberg 1981, 1986, 1999. Han uppger följande källor:

Axel Boethius 1923: ”Några anteckningar om lapparna i Dalarna, deras slöjd och skadliga djurfångst.” Dalarnas hembygdsförbunds tidskrift 3, s. 20-26; den fortsatta framställningen bygger, där ej annat anges, på arkivalier i Uppsala Landsarkiv: Kopparbergs länsstyrelses arkiv. Landskansliets handlingar A I b, No 68a (8/4 1730), D I, No 14 (l3II1 1730); Härnösands Landsarkiv: Gävleborgs länsstyrelses arkiv. Landskansliets handlingar D I a, No 19, No 20; Riksarkivet: Topographica vol. 575- 576. Lappmarken; Uppsala Universitets Bibliotek: S 161 aa:55. Haegerma!”cks samling rörande Hälsingland

Det kan nämnas, att samerna i Hälsingland också ska ha skrivit liknande suppliker.

Samtida karta av Homann (1730)

Uppförstoringsbar version

BILD, NEDAN: FIB Kulturfront 26 okt 2015
http://www.fib.se/item/3139-kallak-befolkas-lagret-tar-fart
Filmklipp med polisingripanden i länken

kallak-flyttapaer

Gaaktu’s Nephew or Thoughts along the way on the bear hunt

My nephew, Gaelbu, was also in the hunting party.

13815101_10209929786859814_164357209_n

He is one of the few young men of our village who have no interest in the ways of the Swedes.

His passion for the ways of our ancestors is unmatched. In many ways, I am inspired by him.

Yet I find that the rigidity of his idealism will blind him to the shocking reality of the changing world around us.

One issue is that he refuses to learn Swedish.

I tried to teach him how to use a rifle. But he refused. He called guns cowardly tools for cowardly men.

He was always a sensitive boy. Loud noises terrified him.

So my feeling is that he objects more to the explosions of flintlocks rather than their practical use in hunting.

As we approached the area of the bear, Nåejtie told us to stop.

This is an historical fiction account by the character with the same name who stars in the graphic novel ”Badin and the Secret of the Saami.” These diary entries are about their lives leading up to the events in the graphic novel. All of the diary entries take place in Sweden between May 1, 1761 and May 1, 1762. The events of the graphic novel take place after that time period.

Visit http://badinsecret.com/ to purchase the Mini-Sagas and the graphic novel. Follow the diaries of other characters on this Facebook page or their Twitter accounts through http://www.badinsecret.com/characters.html

Special thanks:
Mr. Peter Ericson May 25th, 2016 online chat conversation. Mr. Ericson writes about Saami history at https://southsaamihistory.wordpress.com/
University of Texas: https://www.laits.utexas.edu/sami/diehtu/siida/religion/bear.htm

SAMEBYAR – andra! Forskaruppdrag tages i höst!

….Sedvanemål, exploatering eller renbeteskonvention! Ring ”ASAP”!
Hör av er snarast!

Pga omstuvat schema finns nu utrymme för
ett eller två forskaruppdrag augusti till november.
Fakturerar med mitt företag, har FA-skattsedel och momsnr.
Tar betalt per timme eller per dag utifrån vårt avtal!
Kan ordna en offert på max ca 72h (undantag slutet juli).

Hör av er!
https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279
eller ring 0729070058 mellan kl 10 och 21 vardagar, 13-20 helger!

Kartan: ca 1700.
Hit och till andra ställen (bl a en annan Djurgården väster om Karlberg) tycks en del av de renar ha hamnat (då i sedermera förvildad form, för kungen att lustjaga), som kungen – främst Johan III och andra i vasaätten – lät skeppa via Seskarö. Dagens Djurgården hette Valdemarsön tidigare.


Side 36 : Holmia celeberrima Metropolis et Sedes Regia Regni Sueciæ, accuratissima Ichnographia et Prospectibus ob oculos posita; per Matth. Seutter, Sac. Cæs. Majest. Geogr. Aug. Vind.; Stockholm die vortreffliche Haupt und Residenz Statt dess König Reichs Schweden, in einem accuraten grund Riss u. Prospecten; vorgestellt von Matthæus Seutter, Ihro R.k.m. Geogr. Augspurg. Cu Gr. et Pr. S.R.I. Vicar. in part. Rhen. Sveviæ, et Juris Franconici

VAAJMOE: samer 800 e.Kr, fogdar 1520, kartor låter ana Historiens spår

BILD, ÖVERST:  Euler – Sauerbrey 1753. Ångermann lapmark.

VAAJMOE/VAAJMA; Helgeland, Bindal, Namdal, Snåsen, Ran, Laisbyn; Jijnjevaerie, Njaarke med omnejd i fokus.

1520 är det noterat att Hammerdals marknad avhölls för samernas vidräkning.
Skatten eller lappräntan i Jämtlands hämtades tidigt från ångermanländska lappfogdar. Lite mer nedan.

Lappmarkernas namn placering och form avspeglar var lappfogdarna satt.
Kartorna har styrt gamla tiders makthavare och forskare.

Ett – åtminstone i vissa delar, i vissa avseenden, slags perpetuum mobile av cirkelargumentation om ”var samer vistas” har dock det uppenbara felslutet lett till, det felslutet som utgår ifrån att de fiskala turerna kan ange ”var samerna ‘kom’ ifrån”. Det mesta man kan få ut av sådana studier är ju sannolikt reflektioner av byråkratiska bråk inom remot statlig förvaltning i de nordliga provinserna. Kanhända även viss storpolitik mellan nationerna.
Som bekant har vare syg sydliga skogssamer eller sjösamer/kustsamer i Sverige eller Finland beskattats såsom t ex sjösamerna i norra Norge. För att hitta dessa grupper måste vi således leta oss till andra källor än de fiskala.


Ovan: Santini-Janvier 1784.

Skatten eller lappräntan i Jämtlands hämtades tidigt från ångermanländska lappfogdar.
Detta – nota bene – trots att såväl Jämtland som Härjedalen dåförtiden hördes till Norge. Ett av skälen därtill är enkelt; norra Jämtland koloniserades förhållandevis sent. Ännu 1742 fanns bara nybygget Hillsand mellan Ångermanland och Snåsa-bygdens östligaste utposter eller avnämare. Däremot återstår en hel del forskning omkring hur det föll sig att danskarna så till synes godvilligt släppte denna godbit till svenskarna.

1520 är det noterat att Hammerdals marknad avhölls för samernas vidräkning; största utkomsten hade staten eller kolonisatörerna av att idka handel första århundrandena.

Men sedan myccket tidigt är samer omtalade i Helgeland, Nummedal och kring Hartkölen samt sedermera Finnlierne. Förhållandevis tidigt ser vi också samerna i Hotagen, Vuornese, Blåsjö, Njaarke, offerdalsfjäll med omnejder. Arkeologiska fynd tyder på en minst tusenårig historia av mer eller mindre tydlig samisk verksamhet.

EDIT 3 NOV 2016: Olof Holms text (2015, se nyare bloggtext) drar också renskötselslutsats av K-Å Aronssons arbeten i Njaarke.

Peter Ericson

Bild, nedan: Kitchin 1790

LAP OF Angermanna

Fra fangstbasert til nomadisk reindrift i Rørostraktene av Sverre Fjellheim (2004) Del 1 av 3 (inkl pdf)

HÖG TID att aktualisera denna Sverre Fjellheims text!
(Hela texten i pdf, sist i bloggposten!)
— Formuleringene varierer, men alle klagene går på at samene bedriver en omfattende fangst. Det var sikkert en stor overdrivelse å påstå at samene utryddet alle dyr og fugler som fantes. Men for bøndene var det naturligvis viktig å framstille situasjonen så dramatisk som mulig for å få mest mulig støtte og sympati fra myndighetene i en næringskonflikt. Bøndene visste sikkert godt at det f. eks. ville være umulig å utrydde fugleviltet. Hovedårsaken til konflikten var nok at samene drev intens fangst på de store hjortedyrene elg og rein. Men, og det er like interessant, i noen av de samme kildene, og noen andre kilder fra 1600-tallet som vi kommer tilbake til, får vi vite at samene også hadde tamme reinhjorder på opp til flere hundre dyr på 1600-tallet. Det blir derfor naturlig å spørre seg hva som egentlig skjedde i dette store området på den tida? Slik jeg ser det, indikerer disse kildene sluttfasen i en dramatisk endringsprosess i det samiske samfunnet, nemlig overgangen fra fangstbasert reindrift til nomadisk reindrift i Rørostraktene. Det skal jeg nå prøve å begrunne litt nærmere.

southsaamihistory

PE framhävningar, om ej annat utsäges.

The 13th Nordic Conference Rangifer Report No. 10 (2005)
: 21-30 on Reindeer and Reindeer Husbandry Research, NORs 13. nordiske forskningskonferanse om rein og reindrift, Røros, Norge, 23.-25. august 2004.

Fra fangstbasert til nomadisk reindrift i Rørostraktene. Sverre Fjellheim.

Sammendrag: Fram til i dag har de fleste forskerne betegnet Sentral-Sverige og Arjeplogtraktene som reinnomadismens vugge. Men det finnes grunnlag for å hevde at reinnomadismen er minst like gammel i Rørostraktene. Det hele startet trolig med store klimaendringer på 15-1600-tallet. Lokalhistorikeren Anders Reitan karakteriserer slutten av 15- og begynnelsen av 1600-tallet som svært vanskelig for Rørosdistriktet med kulde, uår og misvekst. Året 1591 betegner han som «svartåret» da «grastuen ikke ble grønn nord for Dovre», og i 1599 var det «alminnelig misvekst i hele Nord-Europa». 1635 skal ha vært like ille som «svartåret» 1591, og i 1647 fortelles at flere døde attmed trea som de…

View original post 1 731 fler ord