Egenheter i samiskt namnskick

Mycket spännande och kan förklara en hel del!

holmlunds

Namnskicket i den samiska befolkningen skiljde sig i flera hänseenden från namnskicket i den svenska allmogen, och då jämför jag främst med den västerbottniska svenska befolkningen som jag har mest erfarenhet av. Vissa förnamn var förstås mer populära kontra mindra populära hos den samiska befolkningen, vilket de flesta som stött på samer i källorna känner till, men det finns flera andra aspekter som man också bör ha i åtanke när man forskar på samer.

Samerna i svenska lappland pratade på 1600-/1700-talen fortfarande mestadels enbart samiska. Gudstjänster hölls på samiska och vid lappmarkstingen så hölls det med tingstolkar. Samerna själva hade knappast samma uppfattning om sina namn, så som de präster, tingsnotarier och uppbördsmän som höll i pennorna. En person som man refererar till som ”lappmannen Sjul Andersson” kanske man egentligen borde referera till som ”en lappman känd från källorna som Sjul Andersson”. Jag praktiserar sällan själv detta mer noggranna sätt…

View original post 1 319 fler ord

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s