”att the landzender — som vidh Helsingeland och Ångermannaland liggiandes äre, benemdh Laepmark, hvilke i fordom tidom icke haffua warit i mång Menniskiors minnom, att the Marcker haffua waritt Bruckade till att inbyggias eller besittias, skola thå Christno folke och allmoge biudas, — och huar och enom som ther uthi byggia och boo vele frijtt loff att winna sig ägor, att taga för sig och sina – ”

KOLONISATION I. Äldre dokument: Sameland öppnas för kristna

1. K. Magnus Erikssons frihetsbref för dem, som nedsätta sig i Lappmarken, dat. Telge d. 16 Mars 1340.

Wij Magnus medli Gudz Nåde, Sverigiz, Norigiz och Skåningz Konung, helsom allom som thetta wårtt opna breff seandes warde Everdeliga i Gudi, såsom om Gudz dyrkelse och hans heders föröchning, och wårtt benempde åminnelse Oss Elskelige (fordom) Herr Oloff fordom Erchebiscop i Vpsala, och andre wårtt Rijksens Råådh.

Oss tå wara stadde i wår litzla åålder och vngdom, så haffue the och af stora och myckin vmbsorg och försyn, sticktede och stadgadt, att the landzender wårtt Rijkes som vidh Helsingeland och Ångermannaland liggiandes äre, benemdh Laepmark, hvilke i fordom tidom icke haffua warit i mång Menniskiors minnom, att the Marcker haffua waritt Bruckade till att inbyggias eller besittias, skola thå Christno folke och allmoge biudas, och them allom och huar och enom som ther uthi byggia och boo vele frijtt loff att winna sig ägor, att taga för sig och sina Erfuingom.

Wij thå i thenne her deel sådana lofflige förhaffning och föresettning lofuandes, haffue wij förnempde stafga tecktt och sampttycktt, och nu them förnyom, och medh wårtt Kongelige machtt stadfestom, Giffuandes loff allom genom thetta wårtt närwarandes breff som åå Christo tro, eller till Christna tro sig omwenda wele. Alla the marck och ägor som före nempde ähre sigh att taga, för sigh och sinom Erfwingom. Welandes och biudandes, att the ther inne boo eller i Framtidom inboandes varda, så wel thet the warda oss betalandes och vtgiffuandes till wår Konungzliga Rett och tienst så i allom androm, att the niuta och brucka för de Helsingelandz Lag och sedwengio.

Huarföre biude wij stadelige och hårdelige att ingen i huad wilkor eller skickelse han wara kan, her emott wårtt samptyckte breff dierffuas af them kreffia eller taga them i någon förtunga, eller i någrahanda motto förtörna, såsom han fly will, om han här emott giör, wår Konungzliga hempd och näffst.

Giffuit i Tälie åhren efter gudz byrdh, Tusende Try hundrade och Fyratio, Torsdagen nest för Oculi som är tridie söndagen i Fastan.

(Ur Handl:r rör. Skand. Hist. Del 39 s. 16.)

Anm. af utgifvaren: Drotseten Knut Jonssons bref af den 5 Sept. 1328 ang. bl.a. Birkarlar och Lappar är tryckt i Del III s. 336 af denna samling.

Bildresultat
Kung Magnus Erikssons byggningabalk

Dokument från Tromsö universitetbiblioteks databas via Suonttavaara

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s