APARTHEID 1646-2017: Trump vs Ivar Nilsson Natt och Dag (”Helsingerunor”)

Or EXODUS: Samis then, Muslims now —
Written in the Era of blind intolerance. Jan 30, 2017.
TRUMP -picture (c) (all rights reserved, by permission of) : Eric C. M. Basir

Fördrivning, förföljelse och etniska resningar Från Ivar Nilsson till Donald Trump 1646-2017

(Eng) Expulsion, Persecution, Ethnic Cleansings
From Governor Ivar Nilsson – to D Trump 1646/2017 (English below)

På landstingen åren 1646 och 1648 gav landshövdingen
Ivar Nilsson [Natt och Dag/PE anm.] befallning till
länsmännen att driva [samerna] ur Helsingland,
och bönderna skulle angiva varest de funnis,
för att de skulle kunna föras ur landet.

Och vid landsting den 27 febr. 1652 förbjöds allmogen
”att hysa lappar eller finnar, eller tillåta dem att å landet bosätta sig.
Likaledes bestämdes detta för Härjeådalen.”

Ur Helsingerunor 1921 (s70f)

nattochdagvapen1625  ivar_nilsson_natt_och_dagtru
Ätten Natt och Dags vapensköld i Riddarhuset.
Picture: The Nobel Clan of Natt och Dag (Night and Day), Coat of Arms
TRUMP (c) : Eric C. M. Basir

Fördrivning, förföljelse och etniska resningar Från Ivar Nilsson till Donald Trump 1646-2017

Expulsion, Persecution, Ethnic Cleansings
– From Governor Ivar Nilsson to D Trump

At the County Governing Meeting in 1646 and 1648 the Governor
Ivar Nilsson commanded the Sheriffs to expulse the Samis from the county
of Hälsingland, and the peasants were supposed to be squeling
about any encounter with Samis,
so they could be driven out of the land.
By the landsting meeting of February 27, in 1652, the populas
were forbidden to ”dwell Laps or Finns, nor allow them to stay on the land.
Corresponding regulations were stated for Härjedalen.

Source: Helsingerunor (periodica) 1921 (pp 70)

Picture: Governor Nilsson (1590-1651): Unknown Artist.

Trump vs Ivar Nilsson Natt och Dag 2017-1646 (”Helsingerunor” 1921)

Written in the Era of blind intolerance. Jan 30, 2017.
TRUMP -picture (c) (all rights reserved, by permission of) : Eric C. M. Basir

Fördrivning, förföljelse och etniska resningar Från Ivar Nilsson till Donald Trump 1646-2017

(Eng) Expulsion, Persecution, Ethnic Cleansings
From Governor Ivar Nilsson – to D Trump 1646/2017 (English below)

På landstingen åren 1646 och 1648 gav landshövdingen
Ivar Nilsson [Natt och Dag/PE anm.] befallning till
länsmännen att driva [samerna] ur Helsingland,
och bönderna skulle angiva varest de funnis,
för att de skulle kunna föras ur landet.

Och vid landsting den 27 febr. 1652 förbjöds allmogen
”att hysa lappar eller finnar, eller tillåta dem att å landet bosätta sig.
Likaledes bestämdes detta för Härjeådalen.”

Ur Helsingerunor 1921 (s70f)

nattochdagvapen1625  ivar_nilsson_natt_och_dagtru
Ätten Natt och Dags vapensköld i Riddarhuset.
Picture: The Nobel Clan of Natt och Dag (Night and Day), Coat of Arms
TRUMP (c) : Eric C. M. Basir

Fördrivning, förföljelse och etniska resningar Från Ivar Nilsson till Donald Trump 1646-2017

Expulsion, Persecution, Ethnic Cleansings
– From Governor Ivar Nilsson to D Trump

At the County Governing Meeting in 1646 and 1648 the Governor
Ivar Nilsson commanded the Sheriffs to expulse the Sais from the county
of Hälsingland, and the peasants were supposed tp be squeling any encounter with Samis,
so they could be driven ot of the land.
By the landsting meeting of February 27, in 1652, the populas
were forbidden to ”dwell Laps or Finns, nor allow them to stay on the land.
Corresponding regulations were stated for Härjedalen.

Source: Helsingerunor (periodica) 1921 (pp 70)

Picture: Governor Nilsson (1590-1651): Unknown Artist.

ÅNGERMANNASAMERNA 1500-1800 ca del I

Bilden föreställer sannolikt fjällsamer som för sina renhjordar nyttjar det populära vinterbetet och besöker kyrkbyn. Vykort poststämplat 1913.

ÅNGERMANNASAMERNA 1500-1800 ca del I

Det går inte att skildra denna grupp samer utan att anta ett mer traditionellt samiskt tänkesätt.  Eller med mindre än att man åtminstone försöker inta ett sådan sätt.
Att dela in folk utifrån klasser eller uteslutande efter näringssätt låter sig knappast göras. En person, familj eller sijte kan utan tvekan (exempelvis 1740-1830) passera genom följande kulturkretsar inom en renskötarkarriär eller ett vuxenliv: ”lappdräng” eller ”- piga”; fjällrenskötande bygslad eller skattande, skogsrenskötsel, sjösamiskt levnadssätt, sockenlapp, tiggande eller arbetvandrande.

Ångermanlands samer är explicit kända sedan 1511. Men här torde ha funnits samer – och småskalig eller åtminstone intensiv tamrenskötsel – minst lika länge som i Jämtland, där nu renskötseln konstateras vara minst tusen år (Holm 2015, Ljungdahl 2014, Aronsson 2005). Kanhända var den såsom person mindre kända samekvinnan Margareta, ”Brevviserskan” med missionsamibitioner (som förvisso liksom Maria Magdalena Mathsdotter 450 år senare främst kunde ha syftat till att vilja förkovra och utbilda sina släktingar) ångermannasame.
Från 1550-60 finns mer eller mindre regelbundna skattelängder, från 1603-04 skattas i ren.

lappkar-anundsjo

Fjällrenskötsel i söder II, Sverige, Medelpad och Ådalen, 1718

SUNDSVALL, MEDELPAD – ÅDALEN, ÅNGERMANLAND

1718 är det hittills äldsta belägget vi känner till för fjällsamers kustflyttningar i detta område.

Vi anlände den 30:e på förmiddagen till Sundsvall,Den är helt och hållet byggd av trä, även kyrkan. —

Man berättade oss, att lappar under vintern plägade visa sig  i stadens omgivningar, men nu hade de redan försvunnit. -När vi passerade Ångermanälven, som giver detta landskap sitt namn -, hörde vi, att under den strängaste vintern lappar plägade slå läger på dess stränder; före vinterns slut drogo de sig sedan liksom de andra
upp bland de svenska och norska fjällen.

Vi noterar även att de de la Motrayeska sagesmännen pregnant beskriver årliga vinterflyttningar till Storsjöns stränder och att det även finns renskötande samer i Härjedalen 1718.

Vi har alltså senast från 1718 en period med minst TRE olika samiska näringar i kustlandet: skogssamer med kombinationsekonomi och småskalig renskötsel året runt men mest sommartid; sjösamer (kan också kallas kust- eller fiskesamer) – samt fjällsamisk renskötsel vintertid, med största sannolikhet från december-januari till mars-april med variationer över tid utifrån varje vinters speciella betes- och väderförhållanden.

suecia_2-067__harnosandHÄRNÖSAND. Erik Dahlberg, Svecia Antiqua et Hodierna, facsimile, 1983
Wikimedia Commons

  • Scanned by Fred J

FJÄLLRENSKÖTSEL I SÖDER I: Brunflopastor Bidenius om Jämtlands och Härjedalens samers vinterflyttningar till Storsjön

Av Aubry de La Motraye 1718
Han kände mindre till landet än dem av dess invånare, 
som om vintern komma ned till Bottniska viken. Han sade mig, 
att det var omkring fyrtio eller femtio lappfamiljer, som på vin- 
tern kommo och slogo läger här och där omkring Storsjön, men 
att de nu redan begivit sig bort för att icke, överraskas av värmen, 
som är fiende till deras renar. De drogo sig nu in bland Norges 
berg, så att de voro svenskar på vintern och norrmän på som- 
maren (PE framhävn). Han försökte, sade han, att bibringa dem insikt i den 
kristna religionen, men han märkte blott alltför väl, att de tänkte 
mer på sina renar än på sina själar. Han tillade, att det också 
fanns några lappar i Härjedalen.

rajti

När slottsherrar och -fruar ”ägde” samer. Den 6 sep 1478.. Hertig Albrecht fick en jämtlandssame i gåva (Feodalism och samer I/version)

DET KÖBENHAVNSKA PRINSBRÖLLOPET .
Feodalherrars och -damers syn på ägande – samer och kolonisatörer ca 870-1900.

BORTOM ALLT TVIVEL

Dagen då Hertigen av Sachsen emottog en jämtlandssame i gåva
Med ett stort följe, som brudens farbror Albrecht red i spetsen för; med 800 hästar och 42 vagnar anlände Christine i Warnemünde, Rostocks hamn, där Ärkebiskopen av Lund Jens Brostorp och Marsk Claus Rönnow emottog dom med ett likaledes stort följe av adelsmän och med en flotta, som görde gästen över till Stubbeköping (på norra delen av Falster),.

King knight in armor armour on horse horseback steed charger Stock Photo

Resan fortfor landvägen över återstoden av Falster. Och när det stora följet närmade sig Köbenhavn – sannolikt kring Valby Bakke, mötte Christian I upp i fronten för 500 beridna gardesmän, klädda i bruna dräkter med via och blå ränder. När kungen hade hälsat prinsessan välkommen, vände han och red i spetsen för dom alla emot staden. Närmare stadskärnan ändå, annalkade sig Prins hans med 700 riddare i gröna ränder. Hela följet fick nu stanna igen för att ta emot prinsens välkomsthälsningar. Snart begav sig alla den allra sista biten genom stadens inre kärna och in på slottet.
Dom vigdes på en söndag.

Så, den 6 september 1478 äktade den danske Prins hans (a.k.a Johan/John, som svensk kung fick han namnet Johan II) blott 17 år gamla Christine, hertiginna av Sachsen. De skulle sedermera bli kung och drottning mellan 1481 och 1511. De regerade Norge 1483-1513 och Sverige den korta perioden 1497-1501.
Under den påföljande bröllopsfesten skänkte den sittande konungen, Christian I, såsom present till brudens morbror (tillika hennes far Ernsts medregent och broder) Albrecht

einem Wilden jungen Lappen, der den Vogt in Jempten Lande in Norwegen in der Jagt erfangen hatte mit seinem Rehen pelzrock, langen hültzeren Eis-Schuhen und Handtbogen

Så står skrivet i en gammal tysk krönika, första gången tryckt i Frankfurt am Main 1557. Utan tvivel hade fogden fångat denna ”vilda unga lappen” med renskinnspäls eller mudd, skidor på fötter och en pil och båge i handen på fjällen (eller kanske i skogen) i länet eller landskapet Jämtland (vi vet vi inte vilket, det handlar ju oftare om länet i förläningssammanhang). Så skrev Anders Lööv 1992, norsk historiker, och materialet kom att användas i ett sedvanemål.

Vi återvänder till 1445: Såsom morgongåva hade alltså redan 1445 den förre kungen Kristofer av Bayern (1416-1448)  – kung i Sverige 1441-1448 – skänkt åt sin blivande brud, Dorothea, då blott 15 år – länet Jämtland med allt som fanns i och på det. Genom att gifta sig med nästa kung, Christian I, såg hon till att bara vara utan Jämtland ett par år under hela den femtioåriga perioden, 1445-1495 som hon var länsfru. Länge härskade hon; trots sitt korta äktenskap med Kristofer.
Fogden kom att bli densamma under hela denna perioden: Peder Karlsson Skånke eller Schanche (adelsnamnet postumt). Om han var den som fångade den jämtlandssamiske mannen, vet vi ej. Karlsson var en åldrig man år 1478 och torde sannolikt ha använt ett eller flera biträden till denna hantering.

     I alla händelser: detta är en högst förvirrande tid under Kalmarunionen, med många olika makthavarnivåer i Jämtland och annorstädes. Dorothea hade en tid även Värmland och Närke som förläningar; och bet sig tidtals fast i Örebro Slott (den klassiska morgongåvan annars, och som hon tycks ha fått när hon äktade Christian). Sedermera kom paret Christian och Dorothea att spendera år på resa mellan olika prelater ända inemot Palestina för att få med deras ord till Unionen för att få återfå Närke och andra svenska förläningar.

Vi vet inte var den jämtlands (eller härjedals-)samiske mannen fångades eller något om hans fortsatta öden.

 

”Hwart och ett slag som på tig skier, är och blifwer dem ett satans slag i helfwete” – Norweigan Missionary Jens Kildal Curses Over Sami Drum (Swe.)

NMA.0033124

”O tu fördömde Trumma satans redskap och instrument, förbannade äro tina afmålade Gudar: förbannade tin ring och baja: förbannad tin hammar och trumkäpp: förbannad then som tienar tig med slag, och den som deraf sig betienar och låter slå ja alla de som samtyckia till sådant slag och spådom, och hafwa sin lust däraf. Hwart och ett slag som på tig skier, är och blifwer dem ett satans slag i helfwete, ibland de fördömdas andar som dem skola slå pina och martera, att ingen bödell kan så plåga och handtära den, som i hans händer gifwen är: intet Ormestyng giör sådant ve: ingen Scorpion med sitt bett sådant qwahl: ingen ting i werldene uptänkias till sådant straff, om man än hehla werdsens plågor förena kunde, sosom de fördömdas pina och pläga i helfwetit är. Elden är ett swårt element, Gud trösta den!, som han blir herre och rådande öfwer, han giör en Olidelig pina, sosom allom wähl bekant är, och där det ey aldeles wore försökt, så må man sättia sin hand ell:r fot däri, så kan thet wähl förnimmas. Men helfwetis eld är tusende falt swårare, Gud låte ingen Christen menniskia det i sielfwa wärket förfara! Han bränner ey hehla kroppen allena, utan jämwähl siälen: han brinner utan återwändo, icke till en tid, utan i ewighet: brinner och bränner; men aldrig uppbränner, sä länge Gud är Gud, det är ouphörl. i alla ewighet.
Betrackte detta alla afgudadyrkare och giöre sann bot och bättring uti tid; att de måge undfly oändel. helfwetis plågor i ewighet.

Herren af nåd och barmhertighet för Jesu aldraheligste pino och död omwände oss alla ifrån syndene till sin fruchtan, ifrån mörkret till liuset ifrån satan till Gud, ifrån helfwete till himmelen, ifrån fördömmelse till salighet! Amen!”

Kildal var samtida och underlydande von Westen; mest aktiv i Sverige.
Texten är en predikan via Forbus och Reuterskiöld.

PHOTO: Per Persson Vannar (60 years old), Sjokksjokk Forest Sami Tjeäldde 1868.
Photo by Lotten von Düben.

Beställ tjänster! SouthSaamiHistory annonserar…

Ledig från 12 feb!
Inkom med Din uppdragsförfrågan dagtid 9.00 – 17.00

pe-hd

Peter Ericson
SouthSaamiHistory

enskild firma
Mail retepnoscire@hotmail.com
Eller https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279&fref=ts
eller https://www.facebook.com/sosaamihi/

Uppdragsforskning 700 SEK/h
Sedvana
Renbeteskonvention

Exploatering
Dokumentation

Skolpresentation
Föreläsning
3 500 – 8 000 exkl moms

Övrigt
Företagskväll, Event: Bellmans liv, Stockholms eller Sundsvalls historia
Samernas historia
Dubbelföreläsning med Bernt Ove Viklund
Guidning sommartid till olika samiska miljöer eller fornborgar!

Per Larssons tal före vårflytt april 1891

På isen utanför Bryggeriet i Härnösand. Ur Folkwännen 18 april 1891

Finska dagstidningar (dvs finlandssvenska) är en mycket god källa till kunskap om svenska samer!
————————————————————————
” – Lapp som håller tal. Då i torsdags de lappfamiljer som öfwerwintrat på Hernön med sina hjordar lämnade stället och kommit ned på isen utanför bryggeriet i Hernösand, tog lappmannen Per Larsson, stående midt bland sina renar, till ordet och höll med ljudande stämma följande tal till de åskådare som tillströmmat från staden:

Hören ni alla från Hernösand och Hernön, som här äro församlade att tömmer mitt glas för Hernön och Hernösands wälgång. Jag och alt [sic] mitt folk har denna winter på det hjertligaste blifwit bemött af alla människor wi sammanträffat med, alla ha warit så snälla mot oss. aldrig kan jag tacka dem nog der borta i Specksta och Blacksta, där wi haft kwarter. Frid och wälsignelse öfwer hela denna bygd, måtte det alltid gå alla wäl på Hernön och I Hernösands stad.
Jag drar nu till fjälls med hopp om att en gång få komma wälkommen hit tillbaka. Jag har hört att många af mitt folk haft det swårt denna winter uppe i Härjeådalen och annorstädes under det vi härstädes haft det så godt och bra, heder och tack till alla. Helsa alla ni träffar och tacka alla från Per Larsson och hans folk.

Sade han och satte sig åter i spetsen för tåget.”

harnta

http://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/505860?page=3&term=lappmannen