När slottsherrar och -fruar ”ägde” samer. Den 6 sep 1478.. Hertig Albrecht fick en jämtlandssame i gåva (Feodalism och samer I/version)

DET KÖBENHAVNSKA PRINSBRÖLLOPET .
Feodalherrars och -damers syn på ägande – samer och kolonisatörer ca 870-1900.

BORTOM ALLT TVIVEL

Dagen då Hertigen av Sachsen emottog en jämtlandssame i gåva
Med ett stort följe, som brudens farbror Albrecht red i spetsen för; med 800 hästar och 42 vagnar anlände Christine i Warnemünde, Rostocks hamn, där Ärkebiskopen av Lund Jens Brostorp och Marsk Claus Rönnow emottog dom med ett likaledes stort följe av adelsmän och med en flotta, som görde gästen över till Stubbeköping (på norra delen av Falster),.

King knight in armor armour on horse horseback steed charger Stock Photo

Resan fortfor landvägen över återstoden av Falster. Och när det stora följet närmade sig Köbenhavn – sannolikt kring Valby Bakke, mötte Christian I upp i fronten för 500 beridna gardesmän, klädda i bruna dräkter med via och blå ränder. När kungen hade hälsat prinsessan välkommen, vände han och red i spetsen för dom alla emot staden. Närmare stadskärnan ändå, annalkade sig Prins hans med 700 riddare i gröna ränder. Hela följet fick nu stanna igen för att ta emot prinsens välkomsthälsningar. Snart begav sig alla den allra sista biten genom stadens inre kärna och in på slottet.
Dom vigdes på en söndag.

Så, den 6 september 1478 äktade den danske Prins hans (a.k.a Johan/John, som svensk kung fick han namnet Johan II) blott 17 år gamla Christine, hertiginna av Sachsen. De skulle sedermera bli kung och drottning mellan 1481 och 1511. De regerade Norge 1483-1513 och Sverige den korta perioden 1497-1501.
Under den påföljande bröllopsfesten skänkte den sittande konungen, Christian I, såsom present till brudens morbror (tillika hennes far Ernsts medregent och broder) Albrecht

einem Wilden jungen Lappen, der den Vogt in Jempten Lande in Norwegen in der Jagt erfangen hatte mit seinem Rehen pelzrock, langen hültzeren Eis-Schuhen und Handtbogen

Så står skrivet i en gammal tysk krönika, första gången tryckt i Frankfurt am Main 1557. Utan tvivel hade fogden fångat denna ”vilda unga lappen” med renskinnspäls eller mudd, skidor på fötter och en pil och båge i handen på fjällen (eller kanske i skogen) i länet eller landskapet Jämtland (vi vet vi inte vilket, det handlar ju oftare om länet i förläningssammanhang). Så skrev Anders Lööv 1992, norsk historiker, och materialet kom att användas i ett sedvanemål.

Vi återvänder till 1445: Såsom morgongåva hade alltså redan 1445 den förre kungen Kristofer av Bayern (1416-1448)  – kung i Sverige 1441-1448 – skänkt åt sin blivande brud, Dorothea, då blott 15 år – länet Jämtland med allt som fanns i och på det. Genom att gifta sig med nästa kung, Christian I, såg hon till att bara vara utan Jämtland ett par år under hela den femtioåriga perioden, 1445-1495 som hon var länsfru. Länge härskade hon; trots sitt korta äktenskap med Kristofer.
Fogden kom att bli densamma under hela denna perioden: Peder Karlsson Skånke eller Schanche (adelsnamnet postumt). Om han var den som fångade den jämtlandssamiske mannen, vet vi ej. Karlsson var en åldrig man år 1478 och torde sannolikt ha använt ett eller flera biträden till denna hantering.

     I alla händelser: detta är en högst förvirrande tid under Kalmarunionen, med många olika makthavarnivåer i Jämtland och annorstädes. Dorothea hade en tid även Värmland och Närke som förläningar; och bet sig tidtals fast i Örebro Slott (den klassiska morgongåvan annars, och som hon tycks ha fått när hon äktade Christian). Sedermera kom paret Christian och Dorothea att spendera år på resa mellan olika prelater ända inemot Palestina för att få med deras ord till Unionen för att få återfå Närke och andra svenska förläningar.

Vi vet inte var den jämtlands (eller härjedals-)samiske mannen fångades eller något om hans fortsatta öden.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s