MEDELPADS SJÖSAMER, Del 1

Samerna ett urfolk i själva Medelpad? Inför en antologiartikel.
Samverkan i renskogen mellan sjö-, skogs- och fjällsamiska näringsutövare 1670-1770

Sjösamen och sedermera sockenlappen uti Alnö socken Nils Johansson är såvitt jag kan förstå morfar till Sivert Nilsson; Sköns sockenlapp som bl a bodde i Birsta (inte helt klarlagt; men i det närmaste).
Arbetet med att ringa in Sköns alla samiska boställen under århundradena har inletts.
Det handlar om många byar, flera visten: främst i nordväst, öster och i centrala eller inre delarna. Även Byn hade en tid en sockenlapp.

That said; jag kanske försöka fasa ut ordet ”sockenlappar” alltmer… Och detta inte bara för att det är ett fult ord, utan även för att det är missvisande. De samer vi hade här hade ofta, från början, sjö- och skogssamiska rötter. Sedermera alltmer fjällsamiska rötter.

Thomas Jonsson kallas ”Stadslapp” och håller under tidigare tiden i denna funktion och såsom varande nomad med mobil livsstil ihop med Thomas Larsson, Alnös sockenlapp. De har nära kontakt med njurundasamerna men flyttar mindre ofta med runt inlandsbergen eller Dellen. Familjerna flyttar och verkar ihop, såväl å Alnön, som till sjöss som i och kring Skön – där de garanterat ofta möter fjällsamerna i det angenäma, obrutna vinterbeteslandet mellan bandsjöarna och Roken/Laggarberg-Öråker. Sannolikt är de även med och slaktar på den sedan mycket länge till slakt väl använda Gärdetjärnen. Med dessa flyttar dom också rimligen somliga vintrar över från Tunaby/Tunadal till Först på alnösidan. Annars, sommarhalvåret, bebor dom kåtor och visten kring Bullås på Alnön. Enstaka somrar när fisken går sämre till i Sundet, åker dom ner till kamraterna i Njurunda; där finns bl a Måns (tidtals båtsman) och Olof Andersson.

Ingel Horns mor härrör från samma maritima miljöer; Ingel var sockenlapp i Selånger kring 1800 och framåt. Han föddes 1774 i Stigsjö.

Ett eller flera visten kring Målås kring 1730-1790 (kanske i äldre tider också?) gav de tidiga och ”halvtidiga” samerna en stark koppling till området som vi idag kallar Birsta; en bördig och omfattande jordbruksbygd, således en stor och löftesrik arbetsmarknad för de samer som skulle arbeta med att slakta hästar, dvs de som tog sockenlappstjänst.

Nils Andersson var sockenlapp i Tynderö under ett intesivt, turbulent 1760-tal. Helnomadismen expanderar, Nils har bråd tid. Fisken ser ut att gå till. Familjerna växer. Antalet sijter blir fler. Nils och hans hustru Carin flyttar över till trakterna mellan Vibyggerå och Nätra. 1772 får dom sonen Mauritz, som blir namne till sin morfar. Hans första fru avlider sedermera år 1806 i deras, sannolikt, älskade Bölesta vid Norafjärden i Ångermanland. Ett stort antal fiskeredskap och en skötbåt finns bland hennes ägodelar. Och 23 renar.

Nu liksom när jag skrev artiklar i ämnet 2002-03 i Samefolket, kan jag inte finna annat (trots ivriga och envetna egna falsifieringsförsök!) än att samerna tycks finnas här när kyrkobokföringen inleds 1686. Till exempel ser vi i ett domboksutdrag 1688 i oktober månad ett till synes väletablerat samiskt läger eller visteplats i allra sydligaste delen av Ljustorp; just där Hässjö stöter emot och nära till fiskevattnen i Stavreviken, Färjeholmen och Skeppsholmen (Midlanda) samt nära till Timrå socken med alla de populära renbetesplatserna kring t ex Vivstamon (vid vår tids E-on Arena).

Fjällsamerna torde ha besökt området under väldigt lång tid också. 1600-talet lär nog faktiskt inte räcka om vi ska räkna bakåt.
Dahlberg ca 1700.

PS: Du kommer väl ihåg att anmäla dig till en av exkursionerna som planeras hållas i Medelpad och Ångermanland i sommar!

PPS: Jag pratar på Murberget snart (preliminärt datum 5 mars)