Avslag, Ruvhten! (intervju domare Sten Andersson, HD)

N y R e s n i n g s a n s ö k a n  möjlig? (Ljudfil i länk)

Nu är Sameradions reportage kompletterat med en intervju av en domare, Sten Andersson.  Det verkar som om Andersson öppnar upp för att nya resningsansökningar skulle kunna lämnas in, med rätt innehåll.

Materialet nedan från SAMERADION:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6637691

 

#ruvhtenresning

Ingen resning för Ruvhten

Publicerat kl 09.16
Sten Andersson, domare HD
(3:19 min)
Foto: SVT
Foto: SVT

Det blir ingen resning i Härjedalsmålet för Ruvhten sijte. Det har Högsta domstolen nu på morgonen meddelat. (uppdateras)

Domstolen konstaterar att det underlag som samebyn presenterat i sin resningsansökan inte är tillräckligt för en resning – framförallt på grund av att de omständigheter och bevis som åberopas fanns tillgängliga i samband med rättegången.

I början av 1990-talet väckte omkring 500 fastighetsägare i Härjedalen talan mot Ruvhten Sijte (då Tännäs sameby) och fyra andra samebyar. Målet gällde om samebyarna hade en på urminnes hävd eller sedvana grundad rätt till renskötsel på fastighetsägarnas marker.

Tingsrätten, och senare också hovrätten, ansåg att samebyarna inte hade styrkt sin rätt till vinterbete. Hovrättens dom vann laga kraft år 2004, sedan Högsta domstolen inte beviljat prövningstillstånd.

I juli 2014 lämnade Ruvhten sijte lämnade in sin resningsansökan med hopp om en ny rättegång.

Samebyn hävdar att domen vilar på en felaktig rättstillämpning och hänvisar till domen i Nordmalingsmålet, där Högsta domstolen gjorde en annan tolkning av sedvanerätten än vad hovrätten gjorde i Härjedalsmålet.

Men samebyn åberopar också en rad nya bevis och omständigheter som framförallt tagits fram av förra riksarkivarien Lars Rumar, som efter många års forskningsarbete gav ut boken Historien och Härjedalsdomen – en kritisk analys.

Men Högsta domstolen säger alltså nej till resningsansökan och skriver följande i ett pressmeddelande:

”Domstolen konstaterar att resning som regel inte kan beviljas med hänvisning till omständigheter eller bevis som sökanden hade kännedom om redan under den första rättegången. Detsamma gäller om sökanden i samband med den rättegången hade anledning att räkna med ett visst materials existens och åtkomlighet men inte tog fram det. Det medför i detta fall att flera av de omständigheter och bevis som Ruvhten Sijte nu har åberopat inte kan läggas till grund för domstolens prövning.

Högsta domstolen konstaterar vidare att det material som kan beaktas ger visst ytterligare stöd för Ruvhten Sijtes inställning, men att bevisvärdet inte är tillräckligt för att det kan anses vara sannolikt att utgången skulle ha blivit en annan om materialet hade åberopats i den förra rättegången. Det finns då inte förutsättningar för resning.”

 


Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s