Norska staten, ALDERS TIDS BRUK & Lappkodisillen. Skiss til Åbent brev.

Internationella samfund som FN och IWGIA osv må få norska staten att erkänna de svenska sydsamernas urgamla sedvänja etter alders tids bruk att nyttja sommarbete enligt det som beskrivs i lappkodisillen/-kodicillen och som sedan efter all förmåga praktiserats.

Jag har under några månader från juni 2016 till januari 2017 studerat två jämtländska samebyars sommarbete; och deras renskötsel utsätts för en mycket stor risk (för nedlagd renskötsel) med alla gränsstängningar, som Norge hittills i decennier vägrat förhandla om. Lappkodicillen må erkännas!

I äldre tider flyttade norska och svenska samer ofta tillsammans, såväl vinter som sommar. Själva dikotomin ”norska / svenska samer” härrör från relativt sen tid; o än användandet tilltar och accentueras i och med skatteräfster med bakomliggande storpolitiska maktstrider på 16- och 1700-talen. Så kallade lappräntor eller skatten för nyttjandet av landen betalades på den skatteuppbörd som ägde rum vid tingen (som förvisso ofta låg ganska illa relativt renskötselåret). Vanligen administrerades den övergripande uppbörden från Sverige ganska långt fram i tid (eller om vi säger ca 1530-1749); och inte så få samer skattade till bägge rikena. Det finns en skattehistorik som faller tillbaka ända på Thorolv Kveldulfssons och Magnus Erikssons dagar ca 875-1320; men det för för långt att gå in på detta här.
Vad man däremot bör nämna är dubbelbeskattningen. I det mer feodala dansk-norska riket såg man samer som ägodelar eller underlydande som skulle betala för sitt uppehälle och för beskydd. Såsom undersåtar såg tvivelsutan svenska myndigheterna samerna också. Det heter ju i den äldre historien att samerna var ”bortrymda” till Norge. Och där på andra sidan företogs vanligen något fuffens eller ofog; oavsett från vilket lands perspektiv det sågs. I själva verket levde samerna nära naturen och följde med bytesdjur och sina allt större tamrenhjordar. Vildren tycks ha funnits med en framväxande intensiv renskötsel med allt större hjordar. Kring 1670-80 fanns ännu – åtminstone säsongs- eller periodvis – vildren i nedre skogslandet i det av Orrnäsfjälls samer brukade områdena. Samtidigt flyttade man helnomadiskt ända till kusten redan kring 1690-1702 och sannolikt också tidigare ändå. Vinterflyttningar till Hammerdal och Rödön-Brunflo kan ha föregått de medelpadsflyttningar som nu finns dokumenterade från decennierna kring 1700.

Bauer_Rast_under_flyttningen_Sydlappar_WEBB (1)

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s