Samerna i Jättendal – ymnighetshorn?

Jättendal 

Den torra högsommaren 1759 hittas en oerhört gammal kustskogssamisk man utanför sin kåta i Jättendal, illa skadad av en skogsbrand som gått över hans boställe.
Det är Anders Pålsson (d.ä), som dog den 16 oktober av brännskadorna: ursprung från Ådalen, varit gift tre gånger, avlat 25 barn (!); han är vid dödstillfället 105 år, född 1654!

Hoppas kunna återkomma till Anders (med fruar) och hans krafts dagars flyttlag; att följa dessa blir en exposé över Hälsinglands skogssamiska historia – det handlar om flyttningar från medelpadskusten till södra härjedalsfjällen, och sedan åter hälsingekusten. Basen är finnskogarna, Jättendal-Rogsta och Dellensjöarna.
Detta är de samer som, i centrala Jättendal blir omridna av en tjugofemårig botanist på väg mot Lappland, vilket timar den 17 maj 1732:

D. 17. om morgonen då solen gick upp, såg jag vid Jättendahls kyrka några ätteplatser.
Straxt jag var kommen fram om i skogen hinte jag 7 stycken
lappar, som körde sina renar 60 à 70, hvilka hade sina späda lamb.
Hornen voro på de mäste affallne och nya på de fläste begynt spricka
ut. Jag frågade dem, hur de kommo att vara här nedre. De sade
sig här vid hafssidan vara födde och här vilja dö, talte god Svenska.

(Linné 1995)

Digital Camera

Sedermera hittade jag Anders’ son, Jon Andersson – i Harmånger.
Född i Ångermanland, av som sagt Anders Påhlsson d.ä (1654-1759) och Sissla Siuhlsdotter, ”i Ådalen”, ca 1673-74. Pappan var född i Skog, ”Y-län”. Gifte sig som nittonårig första gången med Anna Thomsdotter, sammanlevat i 40 år, avlat tvenne söner. Gifte sig andra gången sent i livet med Margeta Ohlsdotter. ”Dödde i sin koja på södra skogen” 23 feb 1735, liggande fyra dygn. Begravd 2 mars 1735. Lefvat sagtmodigt och gudfruktig i 61½ år. AP d.ä dog ju som 105-åring i Jättendal. Det är inte uteslutet att Jon var med och mötte Linné 17 maj 1732. (Harmånger CI:2 (1709-1755) Bild 113/sid 183.)

Historien om samerna i Jättendal bör kopplas ihop med den om samerna kring Hornslandet med Rogsta, med Harmånger liksom med trakterna i övrigt inklusive Hudiksvall och Dellenbygden samt Gnarp och Bergsjö.

Harmånger har några ganska tidiga anteckningar 1698, 1701 och 1705 (dock bägge utan synbara sijter; men allt talar för att de finns där. Prästen ser ut att som dopfaddrar prioritera socknens prominenser; och sådana anmäler sig gärna frivilligt i dylika sammanhang) och återkommer senare som ett populärt boställe, liksom också Rogsta. Claes Månsson, åsele-lappmarksfödd same med kustskogssamisk livsstil med slagsida åt det maritima Rogsta synes av död- och begravningsboken vara ett tillhåll för ganska mycket samer kring 1730-1770, men även andra perioder. Nu ligger inte kyrkan så att det naturliga är att rapportera sommarens födslar där, utan då har man lika gärna fortsatt till Harmånger eller söderut mot Hudiksvall med Idenor och Tuna.

BILD: Djursta, Jättendal. Från sajten Upplev Nordanstig

http://www2.upplevnordanstig.se/sv/stuga/a811379/djursta-j%C3%A4ttendal-n007/detaljer

Nyinkomna föreläsningsdatum: Funäsdalen 8 aug, Dala-Järna etc

HÄRJEDALEN, VÄSTERDALARNA OCH HÄLSINGLAND MM I PIPELINEN!

Update & Heads Up – några av de aktuella / nya sommardatumen:

 
KLARA
 
3 maj Härnösand Murberget kl 18 ”I stormens öga”
 
16 maj Resele KURS för sydliga länsmuseer tillsammas med Bernt Ove Viklund

FÄRILA


Härjedalens Museum, Funäsdalen 8 aug
”Hälsingland” 7, 9, 10, 11 eller 12 aug
 
”I Vilhelmina kommun” preliminärt 24 aug
 
Dala-Järna juni (? Datum ej klart!)
Kombineras eventuellt med exkursion i trakten!
 
Timrå 19 aug prel.
 
Därtill kommer sannolikt 1-2-3 st datum vardera i Hälsingland och Österbotten.
 
OBS Gästrikland får gärna höra av sig!
 
Försöker få in Värmland i juni.

FUNÄS

SEPTEMBER:
 
Piteå
Sundsvall
Uppsala (slutet)
 
Samt trol en separatturné för antologin aug/sep!!
 
Övriga datum eller platser ej färdigbokade.
 
Kurser presenteras i de större dragen imorgon söndag, dvs Valborg.
Paket bokas med stor fördel i JUNI 1-8 juni ca.

VÄLKOMNA ATT BOKA & VÄLKOMNA ATT LYSSNA!

Peter Ericson 29 april 2017
MEJLA: retepnoscire@hotmail.com eller skriv meddelande på facebook!

”Som kläder använda de förnämligast skinn hopsatta med ganska stor konstfärdighet” (Damião de Góis, övers. G.Thörnell 1915)

Beskrifning öfver Lappland.

Descriptio Lappiae

av Damianus à Goes, 1540

i översättning av Gösta Thörnell, 1915

renar

Landskapets inbyggare äro kraftiga, men kortväxta samt beundransvärdt skickliga och flinka i bruket af båge och pilar. Denna konst öfva de ock alltifrån sin barndom med sådan ifver, att en pilt, som förfelar målet, icke får sin mat, förrän han kan sikta rätt. Som kläder använda de förnämligast skinn hopsatta med ganska stor konstfärdighet; med dessa skydda de sig mot den bistra kölden. Denna hafva de för öfrigt så väl vant sig att tåla, att de, då så är af nöden äfven utan skydd af skinn kunna motstå den. De bo i tält; för hus hafva de ingen användning, ity att de ofta flytta från ett ställe till ett annat.

De hafva intet annat sätt att skaffa sig sitt uppehälle än jakt, fågelfångst och fiske; men i dessa näringar äro de synnerligen framstående. Denna landsända erbjuder nämligen särdeles rik tillgång på slikt byte. Åkerbruk idka de icke.

De använda farkoster, hopfogade utan en järnnagel; dessa lasta de med lufttorkad fisk och skinn och segla så åstad till grannfolken för att genom byte – den enda form af köpenskap, de känna – förvärfva säd och penningar. Härvid bruka de ej ord, utan betjäna sig blott af tecken. Detta har allenast sin grund i deras råa och barbariska tungomål; eljes ådagalägga de stor slughet och förfarenhet vid byteshandel. Folket är krigiskt och modigt.

I stället för hästar använda de ett slags djur, som de på sitt språk kalla renar. Dessa äro af åsnans storlek och färg, tveklöfvade samt hafva skapnad och horn såsom hjortar; men hornen äro (såsom jag själf iakttagit) öfvertäckta med ett slags fjun samt lägre och mindre greniga än hjortens. Renarna äro så snabba, att de på 12 timmar kunna draga ett släddon inemot 30 tyska mil. Då de gå framåt, ehvad det sker långsamt eller snabbt, förnimmes i följd af skenbenens ledrörelser ett knakande ljud, liksom då man knäcker nötter.

Detta folks gudsdyrkan består däruti, att de tillbedja elden samt stoder af sten som gudar. Efter den lefvande varelse, eho det vara månde, som möter dem på morgonen, sluta de till och förutspå hela dagens öde.

De hålla äktenskapet i helgd och äro ytterligt svartsjuka.

De känna så mäktiga besvärjelser, att de, många andra underliga ting att förtiga, kunna bringa fartyg att stannar midt i deras lopp, så att de starkaste vindar ej kunna rubba dem ur stället. Enda botemedlet mot slik illfundighet är att bestryka skeppens däck och roddarbänkar med jungfrurs träck, för hvilket dessa onda andar, efter hvad jag erfarit af befolkningen, af naturen hafva afsky.

Läs Saxo Grammaticus, och du skall finna underliga ting om nordiska trollkarlar och besvärjelser.

!!Fin-4
Ziegler 1532

I STORMENS ÖGA 3 MAJ, om samiska näringar, etnisk rensning och regionala oaser eller shelters

Onsdag 3 maj 2017

Föreläsning ”I stormens öga – samiska shelters i Västernorrland fr.o.m 1300-talet”

Peter Ericson är historiker, författare och sakkunnig. Denna kväll föreläser han om de samiska ”shelters” som framträder i Västernorrlands län.

STroemen

Titeln på föreläsningen är:

I stormens öga: I samiska spår, samlingar, fördrivningar, ‘shelters’ från Anundsjö till Östavall från 1300-tal till idag.”

Tid: 18:00 – 19:30

Om konungz lappa, Tjoevkemåjhtoe Ljusminne och ”shelters”

Vi ser på de vikingatida fynden som belagt minst tusenårig renskötsel i Jämtland, och den äldre medeltidshistorien som på senare tid dels belysts, dels upptäckts för såväl jämtländska som ångermanländska samer. Vi funderar kring effekten av att ångermanländska fogdarna indrev skatt från Kutuby. Etniska rensningar i söder tycks å ena sidan leda till tvångsfördrivningar till Storsjöbygden och gradvis massdöd via det slavliknande sockenlappsssystemet; men dels också leda till att en lång rad fredade fickor eller ”shelters” uppstår i landskapen Hälsingland, Medelpad och Ångermanland. Äldre sijter och individer i centrala Ångermanland som t ex Anders Pålsson född 1654 i Skog lyfts fram (död 1759 i Jättendal!) . Vi ser också kort på hur den samiska organisationshistorien föds i hög grad i Ångermanland, dels med Maria Magdalena Mathsdotter, dels med Torkel Tomasson, Hans Magnus Nilsson och Elsa Laula samt de jämtländska och härjedalska samernas kungavandringar. Och en enklare återblick på tidigare arbeten i länet.

Samer och renskötsel vid Värmlands Nykroppa kring år 1600. I. Ur Sign HC 1922-24.

Renskötsel vid Nykroppa. Den på 1680-talet anlagda kungsgården vid Nykroppa var belägen i en ganska oländig skogsmark, hvarest förut troligen blott obetydliga odlingar funnits vid den lilla, där tidigare befintliga bergsmanshyttan. Enligt vad som uppgifves (Gustaf Ekman: Ur Storforsverkens historia, s 28) lades därför under gården och kronobruket vissa, rätt långt från Nykroppa belägna öar och strandområden, hvilka troligen användes som betesmarker för den boskap, som i stora mängder behöfdes för proviantering för den tidvis ganska talrika brukspersonalen.
Emellertid synes man vid ett tillfälle också hafva gjort ett försök att till orten införa en djurart, som je haft högre anspråk på betesmarkernas bördighet än att de steniga skogsbackarna i trakten kunde förväntas fylla den, nämligen renen.
I kronobrukets räkenskaper för bruksåret 1603 (14 okt.1602-13 okt. 1603) upptages nämligen i ”mantalet” för andra veckan, således slutet af oktober, Oluf Rennewactare, hvilken dock snart är försvunnen och under fjärde veckan ersättes med en person, som benämnes Renäwactare, lapefinne. Denne redovisas till räkenskapsårets slut, utom för 27:de till 40:de veckorna, men upptages ej i räkenskaperna för följande år. Om den förstnämnde, som ibland kallas lappe Drenng, upplyses att han ”hafuer wactat de Rennerna som alle först hitkommo efter Per Bullers Zedell”, och att han i lön uppbruti 12 alnar vadmal, 12 alnar blaggarn och 3 par skor. Om lappefinnen säges, att han ”wactar Rennerne och eliesth här efter Dem wacta skall”. hans lön var densamma utom att 1 par skor utbytts mot 4 alnar vadmal.
Att det funnits en renhjord vid Nykroppa år 1603 kan sålunda tagas för avgjordt, men det är egendomligt att densamma ej blifvit upptagen i inventarielistan, och något spår af att hjorden skulle hafva afkastat kött eller hudar har ej kunnat anträffas. Detta är så mycket egendomligare, som kreaturen alltid redovisas mycket noggrant. —

Vår kommentar: Funderingarna går vidare i en del II.

kroppakartagruvor
lyshuset

Ur ”Blad för bergshandteringens vänner”, sjuttonde bandet. Örebro Dagblads tryckeri, 1922-1924.

Källan tillsänt mig av en initierad lokalhistorisk förening. Tack!

”att birckerlar af Lula och Pitta skulle haffwa några lappa, som wore komne af Tauesteland, och the skulle haffua waritt konungz lappa” – TAVASTESAMERNA 1454

HÄME/TAVASTIA/ – Tavastesamerna s k konungslappar? Källa (via) : http://extranet.narc.fi/DF/detail.php?id=2959

hämeenlinna

Sten Henriksson, fogde i Norrbotten, intygar att några samer, som var komna från Tavastland, med rätta tillhörde birkarlarna i Luleå och Piteå socknar.
Från en samling ”vtkopier aff någre gamble breff om bircherlars rettighett i Lapmarken” bland ”Handlingar rörande tvisten om Finnmarken vid Västerhafvet” i svenska riksarkivet. Urkunden är tryckt i Handl. rör. Skand:s hist. XXIX, sid. 29, varifrån här avtryckt.
Torneå 27 december 1454.
Alle the dannemen thetta breff förekomma kan kennes iag Sten Hinrichson, fougte öffuer Norrebotnen å högborne herres wegna mins nådige herra konung Carls, och giör witterligitt medh thesso mino närwarandes öpne breffue, att åhrom effther Gudz byrdh m.cd.liiij tå war mig vnderwist att birckerlar af Lula och Pitta skulle haffwa några lappa, som wore komne af Tauesteland, och the skulle haffua waritt konungz lappa; huilkit ärende iag haffuer nu sedan skäliga ransakatt och pröfuatt medh dannemen af allan Westerbotnen, och kan thet eij annorledis i sanningen finnas än för:de lappa höra rätteliga birckerlarnar till, och the them med rette skiffte fångitt haffua af sine skifftebröder af Tauesteland. Och ty efther the skäll, som iag nu här innan funnet haffuer, thå må eij iag eller någon min eftherkommande å konungz wegna medh rette för:de birckerla hindra, quelia eller möda om för:de lappa, som the så medh skäll fångit haffua. Till skälom wissom och witnesbyrdom bedis iag beskedelige manne incegle Anders Drengz, lagman her sammestedz, med mitt egitt incigle hengende vnder thetta breff, som skreffuitt är i Tornö anno som förskriffuit står, tredie dagh jull.

Tjoevkemåjhtoes nordiska turné

TJOEVKEMÅJHTOE BEGER SIG UT I LANDET (och Norge såväl som Österbotten plus övriga Finland kan komma ifråga)!
Tjoevkemåjhtoe 1997-2017 LJUSMINNE REVISITED
Hiistoriker Peter Ericson & Arkeolog Bernt Ove Viklund, vi har totalt 60+ år av erfarenhet av arbete med samernas historia och i tjugo kalenderår har vi samarbetat med museer, böcker, sedvanemål!
Denna gång belyser vi mer av det goda samarbetet i bygderna och samiska högkonjunkturer men även sämre tider och tuffare villkor. Sjösamer, kustskogssamer, ångermanna skogssamer, fjällsamer, sockenlappar – den rika vidden av samiska näringar presenteras!
Glimtar av sedvanemål och metoder vi själva utvecklat.
Idé om vårens turnéer: 
Vi tänker oss sålunda
MAJ Uppland-Bergslagen
JUNI Lappland-Jämtland-Värmland
JULI  Medelpad-Ångermanland-ÖSterbotten
AUG Västerbotten
SEP Norge
Andra geografiska upplägg också möjliga!

PRIS för helkväll ca 3h: 12 600 SEK exkl moms, tillkommer del av resa och del av logi. För totala 16 800 håller vi varsitt längre skolanförande också. Fler skolföreläsningar kan ge fördelaktiga totalpriser.
Sommarrabatt 1 JUNI - 30 SEP: 10 200 exkl moms

Kombination med paket: skolföreläsningar, kvällsföreläsning plus kurs 13 800 exkl moms
Med sommarrabatt 11 600 exkl moms
För kombinationer med exkursioner: hör av Er för offert.

Priser avser Sverige och resa plus logi tillkommer.

Nu 16-17 maj har vi kurs för de sydliga länsmuseerna.

Samt finns social prissättning; hör av er för offert!
 retepnoscire@hotmail.com eller 070-6076232

eller inboxa min facebook (Peter)
 https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279

 Bernt Ove



 bov pe-hd
heikki-foto
Stora fotot: Jörgen Heikki
styrnas
Myckelby, Styrnäs, Ådalen, Ångermanland

Bernt Ove

Tjoevkemåjhtoes nordiska turné

TJOEVKEMÅJHTOE BEGER SIG UT I LANDET (och Norge såväl som Österbotten plus övriga Finland kan komma ifråga)!
Tjoevkemåjhtoe 1997-2017 LJUSMINNE REVISITED
Hiistoriker Peter Ericson & Arkeolog Bernt Ove Viklund, vi har totalt 60+ år av erfarenhet av arbete med samernas historia och i tjugo kalenderår har vi samarbetat med museer, böcker, sedvanemål!
Denna gång belyser vi mer av det goda samarbetet i bygderna och samiska högkonjunkturer men även sämre tider och tuffare villkor. Sjösamer, kustskogssamer, ångermanna skogssamer, fjällsamer, sockenlappar – den rika vidden av samiska näringar presenteras!
Glimtar av sedvanemål och metoder vi själva utvecklat.
Idé om vårens turnéer: 
Vi tänker oss sålunda
MAJ Uppland-Bergslagen
JUNI Lappland-Jämtland-Värmland
JULI  Medelpad-Ångermanland-ÖSterbotten
AUG Västerbotten
SEP Norge
Andra geografiska upplägg också möjliga!

PRIS för helkväll ca 3h: 12 600 SEK exkl moms, tillkommer del av resa och del av logi. För totala 16 800 håller vi varsitt längre skolanförande också. Fler skolföreläsningar kan ge fördelaktiga totalpriser.
Sommarrabatt 1 JUNI - 30 SEP: 10 200 exkl moms

Kombination med paket: skolföreläsningar, kvällsföreläsning plus kurs 13 800 exkl moms
Med sommarrabatt 11 600 exkl moms
För kombinationer med exkursioner: hör av Er för offert.

Priser avser Sverige och resa plus logi tillkommer.

Nu 16-17 maj har vi kurs för de sydliga länsmuseerna.

Samt finns social prissättning; hör av er för offert!
 retepnoscire@hotmail.com eller 070-6076232

eller inboxa min facebook (Peter)
 https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279

 Bernt Ove



 bov pe-hd
heikki-foto
Stora fotot: Jörgen Heikki
styrnas
Myckelby, Styrnäs, Ådalen, Ångermanland

Bernt Ove

Samisk sijte ca 1800 i östra Värmland (Axelson 1852[1978])

Resan startade i Filipstad 1849. M träffade en torparegosse.

”Med honom gick jag från hyttan i Gustaf Adolfs kapell, samt vidare utefter sjön Deglundens norra strand”. Torparegossen berättar: ”Långt upp i nohl ve Lappberge va dä en gång e kohllerkoj i skogen… ”

Bland namn som här i orten väcka främlingens uppmärksamhet är också Lappberget. Detta hat så blifvit kalladt sedan en lappfamilj för 40 à 50 år tillbaka genom Ren och Trysild-dalarne i Norrige anlände dit och äfven någon tid drog omkring med sin hjord der i trakten.

Ur ”Vandring i Wermlands Elfdahl och finnskogar”, Maximilian Axelson 1852, ny utgåva NWT:S förslag, Karlstad 1978)

Sjön Deglunden 

… Men vad ingår i paketen ( k u r s i basic samisk historia, aula-tillställningar & kvällsföreläsning) ?

  1. KURS om grundläggande sydsamisk och samisk historia
    för arbetslag, företag, kommuner, politiker, partier etc. 3½ h med lunch.

    2. AULA-FÖRELÄSNINGAR (två-tre-fyra-fem st.) för alla stadier från åk 6 till gymnasiets sista år

    3. KVÄLLSFÖRELÄSNING med lite mer nya rön om samerna i söder och fördrivningar samt om samernas tidigare bosättningsområde i Norden.

    Allt går att få på engelska!

    No 1 kan bytas ut emot en dokumentationskurs för samiska organisationer

    VAD KOSTAR DET?
    5 000 exkl moms för kortversioner och om två aulaföreläsningar
    Resa och ev logi tilkommer.
    11-18 000 exkl moms för fullängdskurser och upp till fem aulaföreläsningar, tillkommande poster som ovan.

    ladda ned (2) Samernas_första_folkbildningskurs_i_Stockholm,_januari_1905