Samer i Äppelbo under 150 år – av Eskil Olsson

NEJPIE
Kämp Johan Larssons från Äppelbo urgamla kniv, som gått i släktens ägo.

Samer i Äppelbo under 150 år. Eskil Olsson april 2017.

äppel

I Kämp Johan Larssons ägor i Nordibyn, Äppelbo socken, finns en gammal kniv.
Den har funnits i släktens ägo i många år, åtminstone sedan 1850.
Kämp Johans farfars far sa att ”han jä kniven e nöllt gammul”.
Knivens handtag tycks vara gjord av renhorn, likaså den vackra knivslidan. Några stenkast ifrån Nordibyn finns den vida omtalade Lappheden, där samer hade sin boning under 1700-talet.

Kapten Fahnehjelm på kaptensbostället i Stensbo lät på 1780- eller 1790-talet fördriva dessa samer, men det återstår att se om det finns någon dombok som vittnar om denna tragiska händelse. I Äppelbo i närheten av Malungs rå finns en stensättning som enligt sägnen var en domarring som gick under benämningen ”lappring”.
Bland annat journalisten Maximilian Axelson skriver om den, i sin bok om Västerdalarna från 1855. Det finns folk än idag som kan peka ut den. Det finns även en plats i Äppelbo som heter Lappbron, men den ligger på andra sidan om älven sett från Lappheden. Det finns fler föremål med samisk anknytning i Äppelbo, bland annat en selbåge i renhorn med inskriptionen ”MHS 1702”. Jag misstänker att MHS (eller Mats Hindriksson) var ägaren till föremålet, och inte tillverkaren. Detta var alltså några decennier innan sockenlappsinstitutionen inrättades.

Vilka var då dessa Äppelbosamer? Vi börjar historien år 1651, då ”lappens hustru” Marit finns omnämnd i Äppelbo kyrkas räkenskaper. I samma volym, fast nu år 1652, omnämns ”Jöns Ericsson Lapp”, och några sidor senare ”Jöns Lapp”. Under denna tid (1646-1652) försökte man i Hudiksvalls län fördriva samerna, och man kan anta att en hel del samer även tog sig hit till Dalarna, och det kan ha resulterat i att extra många samer vistades i landskapet under den tiden.

Marit 1651

AH 1736

Vi fortsätter historien år 1736. Då vistades samen Anders Hindersson och hans hustru Margareta Larsdotter i Äppelbo. Margareta födde samma år i februari månad sonen Lars här. Dopvittnerna var samen Sjul Hindersson och Brita Larsdotter, samen Jon Jansson samt pigan Sara Jönsdotter i Prästgården. Anders Hindersson, hans bröder och svågrar finns omnämnda i handlingarna angående fördrivningsförsöken åren 1728-30. Då beslutades det att hans släkt endast fick vistas med sina rendjur i socknarna belägna ovanför Falun. Redan på 1730-talet syns dock familjen i Västerdalarna, men då främst i Järna socken. Kanske var det även Anders Hinderssons släkt eller ättlingar som blev fördrivna under Fahnehjelms tid? Det får framtida forskning försöka utröna.

NEJPIE
Kämp Johan Larssons från Äppelbo urgamla kniv.
Kämp Johan fotograferade.

Annonser

3 reaktioner på ”Samer i Äppelbo under 150 år – av Eskil Olsson

  1. Vid Västerdals kompani har det mellan åren 1694-1900 funnits två kaptener vars efternamn skall stavas Fahnehielm och inget annat. De tillhörde adliga ätten Fahnehielm nr 406. En länk till ”Adelsvapen” finns här.
    https://www.adelsvapen.com/genealogi/Fahnehielm_nr_406

    Uppgifterna där baserar sig på Elgenstiernas Ättartavlor, men där har ingen redigerat så att eventuella rättelser i supplementband Carl Csabad gav ut är med, inte heller andras rättelser. Carl Gustaf Fahnehielm – se tabell 5 – kan uteslutas, eftersom han var kapten först under åren 1812-1815.

    Kvar har vi då kapten Adam Wilhelm Fahnehielm, kapten i Äppelbo 1778-1787 som finns i tabell 18. Död 1791 står det utan angivande av hur han avled! Han hade en dotter och fyra söner. Dottern kom upp i vuxen ålder och kan därför inte vara en begravd barnadottter i Äppelbo. Med barnräkningen i kaptenens dödsnotis år 1791 blev det fel. Han hade fem barn inte fyra och när han avlider lever 3 söner och en dotter och inte 2 söner och en dotter. 1 son var redan avliden. Så får jag det till.

    I husförhörslängden AI:4 (1775-1794) på uppslag 113 står det att kapten Adam fått en ”vådelig död d. 19/11 91″. Dödboken meddelar: vådelig död ordsakad af egen bössa under jagt”. Han står även här som avliden den 19 november och har fått eftermälet ”hederligt” av prästen.

    Denna händelse har tydligen väckt folks fantasi. Märkligt med berättelsen om hans hädangång i Äppelbo: berättat av en person idag på Facebook återberättat efter en andra person som berättat detta på 1980-talet; som en konsekvens av fördrivningen av samerna ifrån Lappheden under hans ledning som kom ett ”tack”. Citat: Som ‘tack’ fick han en silverkula i nacken på vägen hem till Stensbo.. Min anmärkning: Detta min silverkula är folktro och man skulle använda sig av sådant för att få död på onda varelser som t ex även kunde stå i förbund med f-n själv. Folktroväsen och osårbara människor.

    Märkligt att Fahnehielmarnas anfader hette Kempe med tanke på Kämp Johan Larsson och hans kniv gjord av samer. Det är väl tillfälligheter, men, men ibland blir man förvånad …

    PS 1723-1740 var det min anfader Otto Wilhelm von Knorring som var kapten för kompaniet, ingen Fahnehielm! Inte självklart att det var kapten som skulle göra detta med fördrivning, det fanns länsmän och kronobefallningmannen för Västerdal. DS

    Gilla

  2. Ett tillägg; personen som nämnde att Fahnehielm skulle ha fått en silverkula som ”tack”, lever inte längre utan är avlied 1993. För namn på vem som nämnt detta med hämnden för samernas fördrivande, vänligen skicka mig PM genom messenger eller per mejl t ex.
    Mvh Björn

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s