SAMERNA 98 e.Kr? ”Sitt enda hopp sätta de till sina pilar, vilka de i brist på järn spetsa med ben. Och detta samma jagtsätt utgör näringsfång ej mindre för kvinnor än för män, ty de förra följa vart det än bär och eftertrakta även de delaktighet i bytet — ” (Ur ”Germania” av Tacitus)

Via Tacitus.nu

N. E. Hammarstedts översättning

46. Gränsfolk i nordost. Okända polarfolk

Huruvida jag skall räkna pevcinernas1 och venedernas2samt fennernas3 folk till germanerna eller till sarmaterna4, vet jag icke säkert. Pevcinerna, vilka av några benämnas bastarner, likna emellertid i språk, skick, bosättning och byggnadssätt germanerna. Osnygghet är dock ett fel hos dem alla5, och även lekamligen urarta genom blandade äktenskap deras resliga gestalter i ej obetydlig grad till det yttre, som utmärker sarmaterna.

Även venederna hava tillägnat sig mycket av dessas levnadsvanor. Ty hela det skogs- och bergsområde, som höjer sig mellan pevcinerna och fennerna, genomströva de som rövare. Dock räknas dessa hellre till germanerna, emedan de både uppföra fasta bostäder6 och bära sköldar och sätta värde på att kunna raskt använda sina ben7. Allt detta har nämligen sin motsats hos sarmaterna, vilka tillbringa hela sitt liv på vagn och till häst.

Hos fennerna råder en häpnadsväckande vildhet och en ohygglig torftighet. De äga icke vapen, icke hästar, icke ens boningar. Till föda använda de vilda örter, till dräkt djurhudar, till bädd marken. Sitt enda hopp sätta de till sina pilar, vilka de i brist på järn spetsa med ben. Och detta samma jagtsätt8 utgör näringsfång ej mindre för kvinnor än för män, ty de förra följa vart det än bär och eftertrakta även de delaktighet i bytet9. Barnen hava ingen annan tillflykt undan vilda djur och oväder än i skygd av ett slags flätning av grenar10. Hit återvända ock de vuxna11, och här hava de gamla sitt tillhåll. Men lyckligare finna de denna lott än att gå och pusta vid åkerarbete, möda sig med husbygge och med spänning och oro sörja för egen och annans egendom. Obekymrade i sitt förhållande till människorna, obekymrade i sitt förhållande till gudarna hava de nått vad som är svårast att nå, i det att icke ens det att åstunda för dem är något behov.

Om det som ligger längre bort finnes endast sagor, såsom att hellusier och etioner12 hava ansikten och uppsyn såsom människor men kroppar och lemmar som vilda djur, vilket jag såsom outrönt för min del vill lämna därhän.

NOTERNA (tyvärr föll numren bort!)

 

  • Dessa äro det första med säkerhet germanska folk, som — i början av andra århundradet f. Kr. — uppträder i den politiska historien. De kallades då bastarner. Namnet pevciner erhöllo de av ön Pevke vid Donaus mynning, där en del av dem slog sig ner. Se ock kap. 43 n. 11.
  • Venedi eller Veneti, d. ä. vender. Detta namn gåvo nordborna de slaviska folken i allmänhet. Betecknar detta namn här ett slaviskt folk, blir detta dock icke första stället, varest i så fall den slaviska folkstammen omtalas, enär redan Plinius d. ä. (Nat. hist. 4.96) omnämner venederna vid Weichsel (Vistla). Sannolikare synes kanske dock, att något folk åsyftas, vilkets namn de senare invandrade slaverna fått övertaga (jfr kap. 45 n. 4).
  • Fenni, finnar, betecknar sannolikt något folk, som uppgått i och givit sitt namn åt de nuvarande finnarna. Av norrmännen kallas också lapparna finnar.
  • Se kap. 1 n. 7. Jfr. ock kap. 45 n. 3.
  • D. v. s. pevcinerna, — Även häri avvika de, under sarmatiskt inflytande, från övriga germaner, vilka dagligen badade eller tvådde sig (kap. 23).
  • Fasta bostäder framhållas alltså såsom något för germanerna kännetecknande. Jfr. kap. 16 (26) och kap. 17 (16).
  • Ordagrannt: fötter. De voro goda fotgängare.
  • Nämligen med benspetsade pilar och båge.
  • Författarens mening måste vara, att även kvinnorna såsom ett slags amasoner (jfr kap. 45 n. 13) deltogo i jagten och på grund därav krävde sin del i bytet.
  • Alltså en riskåta.
  • D. v. s. efter jagten.
  • Enligt annan läsart oxioner.

    Gaius_Cornelius_Tacitus_mirror

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s