Faepmie – Hjärtat i Saepmie? Rapport från en föreläsningstur 24-25 augusti 2017

Här föddes första sameföreningen i världen och befann sig hjärtat i den samiska organisationshistorien. Kanhända kom även Margareta, som gick till drottnings på 1380-talet härifrån?

Det blev en kort men högoktanisk-magisk vistelse i det oförglömliga Fatmomakke.
Faepmie på ortens samiska.

Dessvärre medfördes ingen kamera, så inga fina foton kan erbjudas.

Fått så mycket positiv uppmuntran och föreläsning kändes angenäm och faktarik om än mer ostyrslig än jag trott. Men det är svårt att tvärbyta ämnen. Föreläsningen ägde rum i frälsningsarméns kåta. Fick ynnesten att övernatta däruppe i all den djupa samiska magin. Tack till Laila D & alla andra!

Nu ska jag iallafall initiera en forskar- och dokumentationsgrupp runt Ångermanna lappmark, kanske kommer den att heta ”Ångermannnasamernas historia”.
Däri kommer jag också teckna ned lite saker jag glömde nämna igår.

Faepmie ville inte släppa mig.
Några kära återseenden och klart inspirerande dagar!

Samernas historia – hösten och vinterns föreläsningstitlar med Peter Ericson, för hela Norden. Sista datumen går nu: oktober bokas färdigt denna vecka! ”Löp och köp!”(även forskning m.m)

KURSERNA: Vi svarar på frågor: Hur lyckades Magnus Birgersson Ladulås kväsa samernas motstånd? Hur försiggick kolonisationen? Hur var samernas utbredning i Sverige 1450 – 1750? Och 300 e.Kr – 900 e.Kr?

”Sigrid & Anna, sockenlappens döttrar på äventyr  –  Samisk kvinnohistoria & om resenärer, renhandel, kejserliga rengåvor från Marocko via Newcastle till Iggesund”

Kolonisation, renar som byter ägare och länder – och resor.
Samer, bönder och andra med Nya, främmande ögon.
Saepmie med omnejder i fokus, en rundtur som startar i Karl den Stores Aachen, passerar 1700-talets ymniga renhandel och landar i 1900-tal.
Kvinnohistoria i sockenlapparnas kretsar kan börja skrivas; en ny sorts
sydlig same i kustlandskapen och Dalarna tonar fram, som är subjekt och inte objekt, som är initiativrik och avsevärt mycket mer bildad än forna dagar historiker velat medge eller inse – och ett nytt samiskt landskap tonar fram i högkonjunkturens 1700-tal (vi jämför lite med äldre uppgångstider, såsom medeltidens).

PERMANENT PRISLISTA SEPTEMBER-APRIL (bokning utförd senast september)

Fullpris 7 500 SEK exkl moms
Ideella föreningar och privata arrangörer 3 600 SEK exkl moms (dito)
Moms, resa (milavgift) och ev logi tillkommer)
Samma priser i övriga Norden, men resa tillkommer
(delas liksom logi mellan flera arrangörer om ni kan gå ihop t ex 2-3-4 st olika aktörer)

Riktpriser i höst nedan / Price List firman SAEPMIE Forskning Föreläsning Undervisning *
(enskild firma med FA-skatt)  Står inför namnbyte, men namnet ännu ej helt fastslaget.


Utförs i HELA NORDEN!
Mer samisk kvinnohistoria erbjuds under vintern, titlarna

K U R S E R

Kurser samernas historia 700-2018 e.Kr ….. 6 – 19 000 SEK 1-3 dagar.
Se separat prislista.
Vi svarar på frågor: Hur lyckades Magnus Birgersson Ladulås kväsa samernas motstånd? Hur försiggick kolonisationen? Hur var samernas utbredning i Sverige 1450 – 1750? Och 300 e.Kr – 900 e.Kr?

Erbjudes FEB-MARS (ev april) 2018;
SAMERNAS ORGANISATIONSHISTORIA med fyllig historisk bakgrund 1640-1850, om samiska riksdagsledamöter etc, två-tre titlar
Fullpris 8 200 SEK exkl moms
Ideella föreningar och privata arrangörer 4 200 SEK exkl moms (dito)
Moms, resa (milavgift) och ev logi tillkommer)

Andra specialföreläsningar sv/eng: tema, innehåll, titel framställs gemensamt med kunden. Förhandlingsmån inom spannet 8000 – 12 900.
Ideella föreningar dito 4 700 – 6 900 SEK.

Lectures abroad 10 000 SEK base fee. Not included: accommodation, travel, taxes etc. No accommodations needed in Nyland/Helsinki or Ostrobothnia; Västernorrland or Stockholm/Uppsala. Please note this!

A special subscription blog post on Saepmie Times will soon be published

 
F O R S K N I N G
Forskning per timme: 6-900 SEK exkl moms, En dag för 2 000.
Taxa privatpersoner utom höglönegrupper 350 SEK/h.
Arkeologisk inventering utförs av firman.PLEASE NOTE: We also perform translations Swe —> Eng and vice versa. Professional or drama (!), documentary, scientifically.

Social prissättning; innebär att ideella föreningar och privatpersoner som regel betalar ca 40-45% mindre.

 

NOTA BENE:
Fd SouthSaamiHistory byter under hösten namn till
Saepmie föreläsning forskning undervisning

KONTAKT: Mejl retepnoscire@hotmail.com

D o n a t e  to Saepmie Times?

Donate Swedbank 224004534-0, 8420-0. Swedbank (IBAN below).
Please mark any donation w/ your name and purpose (Saepmie Times e-journal [or just ”Times” will do]; ”enterprise” or ”Private”.
Donating from abroad, like UK, USA, Canada, Norway, Denmark or Finland?
IBAN. SE2380000842022240045340, BIC. SWEDSESS.

 

 

Regenter hos kolonialmakterna 1. Magnus Birgersson Ladulås


Jag presenterar några  betydelsefulla regenter i samernas historia.
SouthSaamiHistory-blog is featuring historically crucial regents.
Magnus Birgersson Barnlock

Magnus_Overselo

 
1. Magnus Birgersson Ladulås
L e v d e ca 1240 – 1290
R e g e r a d e 1275-1290
 
Sägs dels ha anfallit samerna – detta under en tid då de samiska stammarna och grupperna ska ha varit starkare än kanske någonsin tidigare, och ska också ha varit den som avtalade med ett antal personer från Tavastland och Satakunda att inträda i det nya birkarlasystemet, som skulle pacificera samerna. Av mycket att döma inleddes detta system kring Birkala socken cs 10 km sydväst om dagens Tammerfors.
Årtal är inte kända; men det mesta synes ha hänt under hans första regeringsår, kring 1276-77.
 
BILD: Fresk från Överselö kyrka, Stallarholmen i Strängnäs kommun, Sörmland.

HEMBYGDSFÖRENING? KULTURFÖRENINGAR.. ! Konsthallar med vernissage? – NY PRISLISTA 7/9 – 31/10

GÄLLER BOKNINGAR SOM GÖRS I AUGUSTI MÅNAD!

 

KURS speciellt för samebyar om dokumentation av sedvana, erbjudes i oktober 2017 och mars-april 2018. Vi/jag kommer till er. Se pris nedan!

Sameföreningar! Festivaler! ”Samedagar”!
Jag kommer till er och föreläser om samernas historia
och samernas forna utbredning….. till Vänern, Vättern och södra Norge och hela Finland
samt hela Karelen och därmed en väsentlig del av nuvarande nordvästligaste Ryssland!

Ge även med fördel akt på kommande titlar som rör sig lite och ibland helt utanför det samiska. Dessa går även att kombinera med det som här erbjuds; kombinationspaket kommer vi att presentera under sommarens gång!

Hör av er å det snaraste!
Tfn 0729070058
mejl retepnoscire@hotmail.com
https://www.facebook.com/profile.php?id=100009534637279
Prislista nedan!

OBS Social prissättning = billigare för ideella föreningar

Jag erbjuder också paket med kurser, som lämpligen anordnas i lag med flera arrangörer. Här ingår kvällsföreläsning, dagkurs och dagföreläsningar i skolaulor – under ett par intensiva dygn kan vi nå uppemot 4-500 invånare i din kommun.

Peter Ericson
Historiker
Sakkunnig i diverse sedvanemål
Arbetar med samtliga norrländska länsmuseer
och med ett tiotal samebyar

SouthSaamiHistory
Enskild firma

 

FATMOMAKKEGrupporträtt av samer i Fatmomakke.
Nr 3: Ol- Jons Maria.
Nr 5: Axel Lars Lisa.
Nr 11: Sjul Jons Lisa.
Nr 12: Gunilla Gorik gift med
Sivert Gorik. Foto Vilhelmina fotoarkiv
Bild via https://henriksfjall.wordpress.com/museet/tvangsforflyttningen-av-samer/


PRISLISTA 7 SEPTEMBER – 31 OKTOBER
Obs till alla  priser tillkommer moms på 25% och resa, ibland logi.
GÄLLER BOKNINGAR SOM GÖRS I AUGUSTI MÅNAD!

KONSTHALLAR: Föredrag om samernas historia med regional prägel om ”Mellansverige” eller Norrland/Saepmie: 3 850 SEK 20-35 min
4 400 SEK 35-55 min inkl frågor. Tillkommer resor och 25% moms.

Kortare, intensiv och mustig föreläsning utan bilder, utomhus eller inomhus.

Avser i förstone september:

Föreläsning 45-60 min exkl frågor 80-100 min total ………  2 900 SEK exkl moms
Föreläsning 20-35 min exkl frågor 40-55 min total ………   2 700 SEK exkl moms

Med bilder, Power Point:

Ordinarie pris annars:  9 700 SEK exkl moms,
Ordinarie för förening 4 500 SEK exkl moms.

Föreningar:

Föreläsning 45-70 min exkl frågor 80-100 min total ………  3 800 SEK
Föreläsning 20-30 min exkl frågor 40-55 min total ………   3 400 SEK

KURSPAKETEN
Kurspaket för föreningar september 8 300 SEK grundpris, kan byggas på
Oktober 11 800 SEK grundpris

Logi och milavgift kan tillkomma, samt moms med 25% tillkommer alltid.

KURS speciellt för samebyar om dokumentation av sedvana 8 900 SEK, erbjudes i oktober 2017 och mars-april 2018

FATMOMAKKE

Minst femte århundradet med vinterbete – Medelpad, Sundsvall: I. Torghandel renkött 1945-50, 1891-1910

Viktigt.

SouthSaamiHistory

Ingen som känns igen?
Samer från ett vidsträckt område – från Vilhelmina  till Idre- nyttjade det förmånliga vinterbeter runt Sundsvall förr. Idag är det främst Jijnjevaerie och Oredahke som rör sig i krokarna.

En  tidigare bild (N.G Nilsson 1891-1910, uppger Sundsvalls Museum) syns här:


Som vanligt inga namn på de samiska aktörerna. Hör av er om ni vet någonting om bilderna och om sundsvallsflyttare eller -flyttningar!

Lars Larsson Kråik har sagt att upp till iallafall åtta flyttlag kunde stå samtidigt.
Slakt skedde ofta på Gärdetjärn. Arbetarna köpte mest blod; herrskapsfolken och krögare stekar. Följer man dasgpress dag för dag; finnner man ofta att näringsställena och handlare erbjuder enprodukter från ca februari månad.

Jag kan inte ser några uppehåll i sundsvallsflyttningarna (med omnejd) under perioden 1843-1936; håller sannolikt för närmast årliga medelpadska flyttningar 1600-idag (fjällsamiskt; skogssamiska kan ha pågått mycket längre); medan i mina ögon ovedersägliga belägg eller närmast sådana finns…

Visa originalinlägg 52 fler ord

Gränsbete och svenskt sommarbete i fjällen (Renbeitekommissionen af 1907) 1:3

                                    RENBEITEKOMMISSIONEN AF 1907

Dokumenter angaaende flytlapperne
m. m.
samlede efter renbeitekommissionens opdrag

Eftersom den norska staten ideligen inte vill kännas vid Lappkodicillen, tar vi upp detta angeläfna ämne igen! / PE

2do På frågan hwad tid flyttningen skier om året inpå Norriges Gräntz? Sw: omkring

midsommars tiden då starkaste hetan infaller, hwaremot wåra Lappar söka skydd bakom Bergen förblifwande på samma ort mera och mindre efter som Sommar hetan aftager, til fiorton dagar, tre weckor eller högst en månad.

Side 41   Lapparna i Torne, Åsele och Ume lappmarker.

År 1756 den 10 Januarii, På Åsele Lapp marks Laga Härads Ting:

1:o Frågas huru många Swenska lappar, som umgås med öfwerflyttning årligen härifrån til Norrige?
Swarades 22 — men der ibland allenast 5 à 6: hushåll som äro ägare af Renar, hwilkas antal sig tilsammans kan bestiga ungefärligen til 2000: stycken. Jfrån Norrige brukas sådan öfwerflyttning af 25 eller 26: hushåld hit innom Swerriges gränts, deras Renars antal

gaf Norriges Länsman Lars Jonsson wid handen sig bestiga til ungeferligen 4000 st:n dock
utan någon wiss räkning; Äfwen som ej heller bem:te Länsman derpå hade någon förtekning
med sig, warande ljkwäl hans utlåtelse at om detta ärende blefwit nemt i Norrige, så at det
med Renbetet skulle förblifwa efter som gammalt warit til dess Gräntze Linien warder redres-
serad och Rörlagd.
2do På frågan hwad tid flyttningen skier om året inpå Norriges Gräntz? Sw: omkring
midsommars tiden då starkaste hetan infaller, hwaremot wåra Lappar söka skydd bakom
Bergen förblifwande på samma ort mera och mindre efter som Sommar hetan aftager, til
fiorton dagar, tre weckor eller högst en månad.
3tio Frågades om Sweriges Lappar komma neder til hafwet: Swar: ej widare än at
twå eller tre Lappar, som besöka Dollstad marknads Platz; liggande eljest desse lappar om-
kring Ardovaik [i själfva domboken står Ardowaid], och fiellryggen hwarifrån til närmaste
fjord och berörde marknads ställe räknas twenne dagzleder. — — —
5to Fr: när Norrska Lapparne flytta hit innom Swerriges Gräntz? Sw: De som bo
närmare hafwet flytta ej förr än efter All Helgona tiden; Men fiäll lapparne omkring
Larssmässan.
6to På frågan om Swerriges lappar här innom Gräntzen ej allenast för sig sielwe, utan
ock för fremmande hafwa tilräckeligit Renbete? Sw: J fjället derest någon större myckenhet
Renar finnes, är betet nog otilräckeligt och knapt, men här nedre der lapparne äro fattige
och ägare af få Renkreatur, är betet ymnigare.
Äljest klaga Sweriges lappar, at de Norrske skola wisa sig bång styrige och ej gierna
wara någon ordning undergifne; deremot kunde närwarande af Norriges Lappar ej klaga
öfwer de Swenskas förehållande, widare än at någre enskilte twister dem emellan kunde
förefalla.
7mo Uppå tilfrågan när Norrska Lapparne med sine Renar härifrån afflytta? sw:
Wallborgsmässotiden eller den tiden som Renarne kalfwa.
Lapparne begiärte härjemte weta huru långt neder emot Landsbyggden dem kan til-
låtas, at nyttia Renbetet; men hwarpå Befallningsman Renhorn gaf wid handen, at skillnaden
emellan Ångermanland och Åsele lappmark ännu wore stridig, och kunde således deröfwer
intet utlåtande meddelas; dock yttrade sig bemälte Befallningzman, at emellan Kubbe i
Anundsiö Sockn och Guhltiäl i Åsele funnes wida tracter af Renbete ymnige, synnerligen
wid Rensiön och Rensiöån nedan och ofwanföre til Gafselesiön, på hwilka ställen Renbete
af Ålder påstods wara nyttiadt.

Ovanstående kan jämföras med

   Vid tinget i 
Ume lappmark den 14 jan. 1740 omtalade nämdemannen Jon Thomasson
från Vapsten, att »som Swäriges skattskylldige Allmoge uti Wapstehn icke kan undgå, at om sommaren komma med Renarne på wästra sidan om högsta Fiällryggen, så ha the af ålder måst ärlägga skatt till Öfwerheten uti Norje, serdeles som större dehlen af Allmogen jämwähl har sig wisse tilldelte land på then sijdan«. 

lap-of-angermanna

Umbyns och Granbyns i Ume lappmark gränser år 1671.

Ur 

Renbeitekommissionen af 1907: Dokumenter angaande flytlapperne m.m., bind II (med K.B Wiklund)

Umbyns och Granbyns i Ume lappmark gränser år 1671.


Vid ett besök i Ume lappmark i jan. 1670 lät landshöfding Johan Graan upprätta ett
utkast till jordebok för denna lappmark, aftryckt ofvan II 237 ff. I skrifvelse till K. M:t,
tryckt i Handl. rör. Skand. hist. XXXI 309 ff., föreslog han sedermera, att lappmarkerna
skulle uppmätas och undersökas i afseende på odlingsbarhet etc., och med regeringens begif-
vande förordnades så i ett memorial af den 9 maj 1671 landtmätaren Jonas Giädda att
med Anders Olofsson Hollm såsom notarie undersöka och upprätta karta och beskrifning
öfver Ume lappmark. Under sommaren bereste dessa skogslandet därstädes, en utförlig
beskrifning med karta i skala 1:100,000 upprättades och insändes till K. M:t. Beskrifningen
finnes nu i bunten »Topographica, Lappmarken II« i svenska Riksarkivet och kartan i kart-
samlingen sammastädes. Med hjälp af dessa aktstycken erhålles följande detaljerade fram-
ställning af Umbyns och Granbyns gränser mot söder (eller sydväst), väster och norr (eller
nordost).

Umbyns sydgräns.


Umbyns gränser taga sin begynnelse i SO vid
Raune oiwe, som synes vara = rået
mellan Örträsk, Fredrika och Bjurholms socknar (jfr Kjellerstedts karta öfver Västerbotten).
S härom står å kartan antecknadt: »Ångermanlandz Lappmarch tager här emoth«.
Från Raune oiwe går gränsen mot NV till berget
Seibe Kywylch, som synes ligga
strax Ö om Löfås by, vidare till ett berg V om
Masche Jauri, en tjärn NO om Alskalidens
by, samt
Rauna wari, ungefär = rået mellan Fredrika, Åsele och Lycksele, och
Ox Kywylch,
ett berg S om Sandsjön. Öfver
Auren Jauri = St. Arasjön (i SO på kartbladet
48 och
SV på 49) går den så till en punkt på N stranden af bäcken från
Metke Jauri (= Baksjön,
48 Ö) ett stycke från dess utlopp ur sjön och en punkt något S om Rislidshobben (48 Ö)
hvarefter den ungefär följer nuv. sockengränsen mellan Stensele och Vilhelmina till
Wuörche
Jauri
 (en af Verkansjöarna,
48 N) och Dajkanberget (41 V). I närheten af detta berg viker
den mot Ö och går, omfattande
Vlles-Jauri (= Ullisjaure) och
Walsels Jauri (= sjön V om


Side 431   Umbyns och Granbyns gränser 1671.


Rödingtjärnkullen och N om Niepen), åter mot NV till
Elpseies wari (= Bastanliden) och
nuv. Slussfors (41 NV) samt ytterligare c:a 1 1/2 mil mot NV till
Kirias Jauri (= Kirjes-
jaure 33 SV), af hvilken sjö en del synes falla inom byns gränser.

      Här står å kartan antecknadt: »Här kommer Wapst byens Land, Hörandes till Vhmeå
Lappmarch«.

Umbyns nordgräns.

      Från Kirias Jauri går gränsen mot SO till
Gardewari (ungefär = Kvarnberget Ö om
Gardsjöbäcken, 41 NV) och näset, där Ankarsund nu ligger, samt utefter midten af Stor-
uman ned till Ersmark (på N stranden). Härifrån går den åter mot NV till
Wuoschon Oiwe
(= Abborrbergen på nuv. gränsen mellan Stensele och Sorsele, 41 N. 33 S). Här i NV
går alltså Granbyn in ett stycke på Umbyns naturliga område, d. v. s. Umeälfvens vatten-
område.

      Följande nuv. sockengränsen mot SO går gränsen så till
Schrida Bledick (= Lill-
blaiken), hvarifrån den går ned till
Olboenwari vid östra ändan af
Steen-Jauri = Stenträsk
NO om Stensele kyrkoby. Den går så mot NO till
Algs Jauri (tjärnen strax V om St.
Gubbträsket, 41 Ö) och vidare mot N öfver V ändan af
Madder Jauri (= Lomträsk) till
ön i
Oxe Hierim i Juktån, där stigen från Juktfors kommer ned till ån, samt härifrån mot
NO till
Huptzoiwe (ungefär = berget med höjdsiffran 528 V om Käringträsket,
41 Ö).

      Gränsen går nu mot SO till
Ackaniönes (jfr Käringberget) och
Saddowari (trol. =
Näfverliden, 42 V) samt öfver V ändan af
Saddo Jauri (= Sandsjön) till
Saddooiwe (= ber-
get med höjdsiffran 445 SO därom) och
Kengel Kelis (= Mutterliden eller något berg mellan
detta och Sadiliden). Härifrån går den mot NO till
Sweipken oiwe (trol. = Rågoberget) och
så åter mot SO till
Merten oiwe (= Fäbodliden eller något längre bort liggande berg, t. ex.
det med höjdsiffran 412) samt utefter Bjurbäcken till
Staat tresch, en tjärn ofvanför Ny-
träsket S om Vindelälfven. Härifrån går den mot N öfver näset mellan Bjurbäcken och
älfven, nedanför Dobbmanberget, fram till ett berg, som ligger ungefär vid rået mellan Lyck-
sele, Malå och Norsjö, samt vidare mot SO till Ö ändan af
Man Jauri = Manjaurträsket,
som hör till denna bys område.

      Granbyns sydgräns sammanfaller med Umbyns nordgräns.

Granbyns västgräns.

      Granbyns västgräns börjar vid Kirias Jauri vid slutet af Umbyns sydgräns (jfr ofvan).
Den omsluter så hela denna sjö och går mot N till en punkt S om
Ailes Jauri (
32 Ö) och
vidare mot NV till
Rastaichwari (trol. = Stuortjåkko NO om Biellojaure), hvarifrån den
går mot V öfver
Baal Jauri (= Biellojaure) och
Borgen Oiwe (= Bångfjället) till ett berg
midt på V sidan af
Terna-Jauri (= Tärnasjön,
32 N). Härifrån går gränsen mot NO midt
öfver denna sjö till ett berg, som synes vara = Åikevare (25 S) och vidare mot N öfver
Åkroken och väster om
Postock iauri (= ?) och det därinvid liggande
Laifwa Jauri
(= Laivajaure) till fjällryggen
Birgio Waari (= »Björkfjället« mellan Pite och Ume lapp-
marker) på en punkt N om
Amert Jauri (= Ammarjaure Ö om Laivajaure).

      Det anmärkes här på kartan, att de två
Altziauri (= Ältsvattnen) och det N om det
öfre af dem liggande
Altzwari höra till »Raan- eller Laiss Lappernes Landh och Fiske-


Side 432   Granbyns gränser 1671. Lappar på de norska öarna 1827.


wattn«. Att döma af en gränslinje längre i S synes Ranbyns trakter börja vid
Altock Jauri
(= Oltokjaure SV om Biellojaure).

Granbyns nordgräns.

      Långs fjällryggen Birgio Waari går gränsen nedåt mot SO till berget
Kierdz Kywylch
N om Ö ändan af
Kierdz Jauri (= Gertsjaure,
33 NO), samt, omslutande denna sjö, till
ett berg, som torde vara = Tjäktsasi S om Gertsjaure, och vidare mot SO till
Kiyddellkelis
(= Guoteleskielas, 33 Ö) samt öfver
Lais-Ellff til
Råa wari, som synes ligga N om Svergo-
träsken (34 SV). Härifrån kröker gränsen mot NO till
Ortzwari (jfr Arresåive) och går
så mot S till
Smalakken (
42 NV), hvarifrån den gör en krok V om sjöarna vid Aha och
går ned N om Hemsjön och
Staggo Jauri (= Staggträsk) till sammanflödet af åarna från
Staggträsk och Görbocken, strax ofvan Gargnäs. Nu går den åter mot N väster om
Kaddi
Jauri
 (kanske = Kruttjärn Ö om Gargnäs),
Nierreswari (berget med höjdsiffran 482),

Nierres Jauri (= Näresträsket) och
Werbaoiwe (= Verboberget), öfver V ändan af
Werba
Jauri
 (= Verbosjön) och V ändan af
Maal Jauri (sjön med höjdsiffran 339) samt V ändan
af
Abres Jauri (= Bockträsk) till
Ox Kywylck, något af bergen NO om den sistnämnda
sjön. Slutligen går gränsen mot SO till
Adichen oiwe (= Adakhöjden) och
Kiedge Kiolme
wari
 (något berg V om Lajnijaur) samt
Blålijden (något berg på St. Skeppträsks N strand)
och slutar på
Swart bergh (= N. eller S. Rackejaurheden,
43 V).

Oulusjaurlandet

Oulusjaurlandet, från Geddas samtida karta.

Länk till text:
http://www.dokpro.uio.no/perl/historie/innholdqvigstad.cgi?text=renbeite&hand=Nei&udel=&del=&verk=8#her

Dubbelbeskattade samer 1606-1619

 I Daniel Thordsson Hiorts berättelse af den 28 april 1606 (å svenska Riksarkivet i
bunten »Danica, Gränshandlingar, Lappland mot Norge 1604 — 1699«, tryckt i Handl. rör.
Skand. Hist. XXXIX, s. 189 ff.) omtalas bl. a, »att Vmhå Lappar, och the Pithå Lappar,
som aff ålder haffue legatt till Laysby, huilke wester söder ifrå Vmhå Mark, emoth Noriges
sijden boandes ähre, skola tilhopa byggie theres Kyrkio, på een Ortt be:dt Lyksälie, vdi
Vmhå lapmark«. I den åttonde punkten nämnes, att »någre Lapper aff Laysby haffue aff
ålder skattat så wäll till Norge, som till Swerige, huilke bho hart vnder Noriges sijdann,
Först vdi Wafst bho 13 lapper, som skatte en daler till Swerige, och een daler till Norige.
Sedan vdi Bindall boo 6 lapper Som göre een daler i skatt till Swerige, och 2 daler till
Norige. Widere vdi Nåndall bo 6 lapper, som skatte een daler till Swerge, och een till
Norge, Yttermere vdi Raadan wid Westerhaffuett bho 10 lapper som skatta åhrligen een
daler till Swerige, och een halff till Norge«. Från uppgifterna i denna berättelse utgå
motsvarande partier i Karl IX:s instruktion för Baltzar Beck m. fl. af den 20 okt. 1606
(tryckt ibid., s. 217 ff.).

      I 1607 års räkenskaper räknas Laisbyn icke vidare till Pite, utan till Ume lappmark.
Där säges:

      »Vpbördhen Aff Vmå Lappemark åhr 1607 skatten
      Laijs By the som Liggia i Ran Och skatta Bådhe till Suärie Och Norie Och ähre
Fiälle Lapper [inalles 14 lappar uppräknas]

      Bindalz Lapper Och skatta till Norie Och Suärie [7 lappar]
      Vaffzszen Lapper skatta till Suärie Och Norie [13 lappar]
      Nundalz Lapper skata till Suärie Och Norie [7 lappar]
      Snåszen skata till Suärie Och Norie [5 lappar]
      Granlaper giöra alenast skat till Suärie [26 lappar]
      Vdj Vmo by [35 lappar]
      ångerman Laper [7 lappar]«
      Pite lappmark innefattar nu Arffwes Jerff By, Locke Bynn (Lochtte By o. dyl.) och
Sijmis Jerff Bynn, men ej Laisbyn.

      Liknande anteckningar finnas äfven i 1608 års räkenskaper.
      För år 1609 finner man motsvarande uppgifter i ett häfte med titel »Lappe-Handelen
1609« i bunten »Danica, Gränshandlingar, Lappland mot Norge 1604 — 1699« å svenska
Riksarkivet, som bl. a. innehåller en skattelängd för Ume, Pite och Ångermanna lappmarker
för detta år. Där upptagas 6 skattelappar under »Laijs biden the som liggia thill Rahn och
skatta både till Suerige, och Norrige, och ähre fiell Lapper«. Alla Nondals (6), Bindals (6),
Wäffzten (13) och Radhen (15) lappar skattade likaledes till bägge rikena.

      Äfven i 1610 — 13 års räkenskaper upptagas bl. a. Snaasens, Numdals, Bindals, Vefsens
och Ranens lappar såsom skattande till Sverige. År 1614 försvinna Snaasens och Numdals
lappar, men de andra stå kvar. I ett bifogadt intyg förklaras, att lappfogden skickat bud
öfver fjället till de lappar, som ej kommit för att betala skatten, med förfrågan om orsaken
härtill. Härpå hade dessa svarat, att den danske ståthållaren förbjudit dem att vidare be-
tala skatt till Sverige.

Side 230   Ur räkenskaperna för lappmarkerna 1569-1620.


      Åren 1615 — 17 höra Lais, Ranens, Vefsens och Bindals lappar till Ume lappmark och
endast Semisjerf, Loktebyn och Arvidsjerf till Pite lappmark. Snaasen och Numdal äro
borta 1615 — 16. Snaasen återkommer 1617 och Numdal 1618, men
Bindalslapparna äro
detta senare år borta. Äfven Ornäs fieldh i Jämptelandh finnes nu med. Åren 1619 — 20
upptagas de alla i de svenska räkenskaperna.


I lappfogden Reinhold Stegers räkenskaper för Pite, Ume och Ångermanna lappmarker
1617 finnes en »Förklaring öfver 1617 års besvär«, i hvilken bl. a. säges: »Om den til-
gifft som någre fatige Lapper vthan tilståndh hafue 1616 bekommit som Sigh belöper till
16 L[pund] fisk. Denn tilgifft moste I Lapmarken wara förtij somblige åhrom kunna dhe fhå
Så mykin fisk eller annan afuell att dhe kunne giöra vt Sin åhrlige rettighet stundom fhå
och intett. när han nu icke hafuer fhåt Så mykit att han kan göra vth sin retighet huilket
alt står i gudz hender dhå kommer han mz hustro och barn huilke ghå fögho bettre än
nakott hafuendess Sina grannar och någrannar till wittne bidiendes för gudz skuldh att
fougden will ansee hanss fatigdom och någorledz lijssa hanss skatt, vtlåfuendess sigh ännu
icke wele öfuergifue Sigh vtan bedie gudh om en godh lycko och då bedie helle almogen
för honom, Om fougden Sigh då förwägrer då vpsägher han sitt Landh och watn och begifuer
sigh til wästerhafuet til Juten huilken honom strax gifuer 3 åhrss frijhet och sädhan ställer
han sig liquel på fiellet ihn I Lapmarken fikar och fharar Landh och watn och giör tijo
dubbelt skada sedhan och huadh han då aflar dedh hafuer Juten vthi sigh effter som i desse
åhren förmykitt skedt ähr och är storligen aff nödhen att de welbordne herrer Cammerådh
gunstigh wele befalle fougden att han medh Lagmanssens och flere gode mänss tilhielp
Jänkar lapperness Mantall«.

I 1619 års räkenskaper för Ume lappmark ligger en den 2 maj 1618 daterad för-
klaring om de lappar, som skatta till bägge rikena, i hvilken bl. a. säges: »dee samma Laap-
per, som dee R[iks] D[aler] vtgöra, dee ähre icke Sweriges Crones Ennskyllte Lapper, vthan
boo Inn wijdh wästerhaafs siösijdhe N[ämligen] i Rådhenn, Wefstenn, Bindall Nundall, snåsenn,
och Örnes fielld i Jemptelandh, och skatte Bådhe till Sweriges och Noriges Crono, och
komma alldrig samptligen tillstädes, vthan allenest Någre Lapper aff dem vtskickade, kommo
huartt åhr, och föra på dee andre Lappers Vegna skattenn«.

_____________


http://www.dokpro.uio.no/perl/historie/qvigstadtxt.cgi?hand=Nei&id=renbeite048

titlepage

Tog Strindberg selfies? Det vet vi inte, men…..

ast-1-400x200

Du kan ……… Annonsera i SAEPMIE TIMES!

Helsida i no 1 – 750 SEK
Helsida i kommande nr 2-3 550 SEK (om du bokar annonsen senast 12 sep OBS!)
Uppslag no 1 – 1190 SEK
Uppslag i no 2 – 990 SEK
Övr nr 650 SEK/1080 SEK
Mindre ”blänkare” i tre nr 690 kr
Dito i fem nr 795 kr

Återkommer med priser på helsida och uppslag och dubbla diton i 3-5 nr.

Med ett Annonspaket i Saepmie Times ingår

Reklamplats på facebooksidan Saepmie Times
– Reklamplats här i bloggen SouthSaamiHistory
– Reklamplats på fb-sidan SouthSaamiHistory
– Hjälp med lay-out om ni vill.

Du når en mycket välinriktad del av samiska samhället;
Ex forskarsamfundet och samebyarna och hela Norden!

Du kan boka t ex en helsida som återkommer i de fem första numren.

Boka snarast: begränsat utrymme!