SOLLEFTEÅ och andra inre-ångermanländska träffpunkter för samerna (Ångermanna, Anundsjö lappmark etc) 1:3

En komprimerad version av denna bloggserie kommer att återfinnas i Saepmie Times

I n t r o d u k t i o n   –   sex olika sorters samiska näringssystem

Tills vi kan skriva samernas historia från start till mål, får vi nöja oss med de skärvor och bespeglingar som storsamhället består oss med.

Här kommer något om en trakt och en ort, som spelat en mycket stor roll i samernas historia. Här har man gift sig, fött barn, någon har dött och man har krängt renprodukter – och deltagit på marknader av alla de slag. Och nyttjat vinterbete, ofta på förvintern eller höstvintern. Senare i januari har i fjällsamernas led, en del gått vidare mot kusten. Vi ska också komma ihåg att hela den ångermanländska kusten liksom Ådalen haft en fast eller i alla händelser semi-bofast samiska befolkning rejält tidigt. kanske alltid. Skogssamerna finns nära, kustskogssamerna kommer upp om vintern – liksom en del av sjösamerna och ej sällan de s k sockenlapparna.

I den så att säga grå forntiden, när jämtlandssamernas skatt inkasserades av ångermanländska fogdar, och interaktionen ägde rum i Hammerdal, vars marknad noteras vara igång senast 1520 … Under den tiden försiggick ju en ständig dragkamp, som också tilltog under 1600-talet, om var fogdesätena skulle få

Den urgamla orten Sollefteå kunde ju ha vart med i leken; men fogdarna tenderade till att bo i Dals socken eller närmare det vi idag kallar Kramfors. Junsele tycks ha attraherat, liksom Resele – men mest av allt Anundsjö liksom sannolikt – ännu overifierat – Kungsgården i Bjärtrå.
Mer härom och om Sollefteås äldre nämnanden i medeltid i kommande bloggposter i samma serie.

Populära beteområden för ren har alltid varit Resele – Multrå – Överlännäs med Hol och Björkå bruk; Boteå med Gålsjö bruks omgivningar och olika platser i Styrnäs. Längre nedströms återkommer vi till. På ”vänstra stranden”, dvs södra sidan älven har vi platser som Dal, Torsåker och det hitanför Finnmarken inre av Ytterlännäs med Angsta. mer om nedströms senare även här.

En pregnant källa, lite av typen ”thick description” som etnologerna och antropologerna säger, är Elias Ferdinand Kempes penna. Publicerad i Manna Hofréns (red.) Nordsvenska studier och essayer (Nordiska Museet-Barometern, Kalmar (1961) . Efter att E.F. Kempe har mött samer i slutet av januari 1837, åker han lite längre inemot midvintern upp till Sollefteå och besöker den s k Lappmarknaden där.

Andra orter i trakten som samer av olika slag syns på är Ytterlännäs med Angsta och Nyland i samma socken med Hammars marknad.

Ångermanland har nyttjats självklart till vinterbete inom ramen för minst sex olika sorters samiska näringssystem (eller subsistences på engelska) – skogssamer, fjällsamer, kustskogssamer, sjösamer, handelssamer och s k sockenlappar, och detta försiktigt räknat sedan 1484 (då ska vi till detta väga alla arkeologiska fynd; dels noterar vi att samekvinnan Margareta brukar anses härstamma från denna s k lappmark – vi vet inte om ordet ens var påtänkt på hennes aktiva tid ca 1388-1414)  med den handling som härrör från april det året dör det visar sig att Svante Sture, sedermera riksföreståndare, då läns- och slottsherre på Örebro slott inkasserade skatt via en fogde Bernt Larsson av ångermannasamerna:

Många foton från det sena 1800-talet vittnar också om Sollefteås enorma betydelse för samerna från Vilhelmina och övre Frostvikens skattefjäll.

Av dessa sollefteåporträtt är (symptomatiskt?) den enda identifierade den yngre grabben i mitten, Anders Robert Larsson. Återkommer om jag får något napp på de andra!
O b s – hör gärna av er om ni har minsta aning om någon av bilderna, om namnen eller annat!

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s