Elsa Laula Renberg – Samekvinnan som samlade Sameland av Lars-Nila Lasko

Mycket bra sammanfattning!

Lars-Nila Laskos historieblogg

Lars-Nila Lasko - Samisk historiebloggLars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

För hundra år sedan kallade Elsa Laula till det första samiska landsmötet. Det var det första mötet där samer både från norr och söder möttes. Det samiska landsmötet hölls i Tråante, (Trondheim), i Norge den 6 – 9:e februari 1917.

Det är anledningen till ett stort samiskt firande i Trondheim, Norge, mellan den 6:e och 12 februari 2017.

Det är också anledningen till att Norge utgett en ny 20 krona och nya frimärken med samiska motiv för att uppmärksamma hundra års jubileet.

de0cc786-a239-4a4d-ba1d-7754ffcd3a28Elsa Laula

Vem var då Elsa Laula?

Lars-Nila Lasko - Samisk historiebloggLars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Föräldrar

Fadern var renskötaren Lars Tomasson Laula (1846-1899) från Aarborte, (Hattfjelldal), i Nordland län, Norge.  Modern hette Kristina Josefina Larsdotter (1847-1912) och var renskötarkvinna från Sverige. Föräldrarna bedrev renskötsel i gränstrakterna mellan Västerbotten i Sverige och Helgeland i Norge.

Lars-Nila Lasko - Samisk historiebloggLars-Nila Lasko – Samisk historieblogg

Uppväxt i Jïjnjesuvvane

View original post 2 533 fler ord

Annonser

”Det våras för samernas historia” & ”Den sydsamiska historien är utan tvekan förbisedd” – Saepmie Times hälsar!

”Det våras för samernas historia”

….. Och tidningen som kommer 4 ggr/år, dvs en gång per kvartal, ska snarare utkomma med sitt andra nummer.

Ni som redan anmält att prenumerera får under Elsa Laulas 140:nde födelsedag ons 29 nov  ”amnesti” till imorgon att betala den gamla summan (200/210/215 SEK).
Ni andra får chans att få en extremt unik tidning i fyra nummer i ett år fram,
om ni snarast sätter in 240 SEK
 
Kontonr 2240045340, clearing 84202,
Kontoinnehavare Peter Ericson.
Skriv i meddelandefältet: SapmieT/Pren eller vad som angivits förut, nedan.

– Och Ge oss Er mejadressl!


IBAN för internationella betalningar
SE2380000842022240045340

OBS för USA finns ett PayPal, men Bara för USA!
Kontakta oss, så får ni det!

 
Och Här är vårt gratis provnummer!
Sprid gärna!

http://en.calameo.com/read/005245564ee872bdaddb0

Intervju Sameradion 29 aug 2017:

PETER ERICSON ”Den sydsamiska historien är utan tvekan förbisedd”

”Singhre and Aniha” on European Tour ”again”?

To note: Someone changed the already bewildering title on Bewick’s fine art work.
But these Helsingian Saami (thus not from ‘Jockmo’) women were 
beyond any doubt called Sigrid and Anna Jönsdotter.

This is, in short, an offer to get a lecture in English language
in any European country for travel expenses, accommodation
and a ”kind” introduction offering price between 400 and 480 €
– please note that this is just available in a period from December 2017
until Aug 31, 2018.
NB Premise is either a booking before December, or a request befor December, leading to a booking!

Title and theme is Sigrid & Anna, the coastal Saami and parish Saami daughters,
which went to UK in 1786. More info to come, in English.

BOOKING: saepmieforskning@gmail.com

You can READ about these women here (in Swedish)
http://en.calameo.com/read/005245564ee872bdaddb0
… Which is a link to out Free test number, the very first one.
Number two will be out in a few weeks.

You can subscribe for 240 SEK or 22 GBP/29 USD/24 €,
four numbers in a year.


IBAN for international payments
SE2380000842022240045340OBS
BIC: SWEDESS

US: Contact us for PayPal!

saepmieforskning@gmail.com

 

Museum number

1882,0311.2875

Description

Recto

Two Sami women in traditional dress and cap standing in front of a large rock at the edge of a forest, pointing towards a brook at left; illustration to Matthew Consett’s ‘A Tour through Sweden, Swedish-Lapland, Finland and Denmark’ (London: 1789, facing

© The Trustees of the British Museum

Legendariske Jonas Åhrén, född i Orrnäsfjäll, sedermera till Raedtievaerie: oftast vinterbete i Medelpad (inkl sydsamisk text – berättelse av JÅ 1944)

Ramlade över ett foto på en mycket ung Jonas Åhrén i Sundsvall.
Jonas var förtroendevald i olika sammanhang och erkänt skicklig renskötare.
Han låg ofta med renhjorden i Stöde samt Torpshammar med Medelpads södra finnmarker därnedanför (eller snarare ovanför!) och hade också renbete i norra Hälsingland, Här är han fotograferad av Hildur Björklind i Sundsvall. Han konfirmerades i slutet av 1890-talet i Sätta eller Selånger kyrka, sannolikt i samband med vinterbete i Kvarsätt eller Kolsta mot Klissberget. Under en ganska lång period på 1920-30-talen hade Jonas Åhrén en mer eller mindre fast avdelning i Samefolkets Egen Tidning i Från Renskogen samt skrev han öven annat material.

Foton (Foto + detaljer här) på Jonas: Hildur Björklind, fotograf i Sundsvall kring sekelskiftet 1900.

Jonas Åhrén berättar om händelse vid en offerplats (Sametinget.se)

Denna inspelning gjordes i samband midsommarmässan i Ankarede 23-26 Juni 1944. Inspelare är Manne Eriksson, Levi Johansson och Israel Ruong. Sagesmannen heter Jonas Åhrén, och är vid inspelningstillfället runt 50 år [närmare 60 / PE anm.]. Han tillhörde samebyn Raedtievaerie och hade titeln lapparnas förtroendeman samt förekom upprepade gånger vid deputationer till myndigheter — .

Transkriptionen är gjort av David Jonasson under våren 2005 inom ramen för kursen sydsamiska B vid Uppsala universitet. Den är senare omarbetad av densamme 2012.

Ljudspåret är ännu inte tillgängligt.

Jo, dejpeli. Goh ij daate kristendomme båateme bæjjese dejtie vaeride. Dellie båeries almetjh soptsestieh, ahte tjigkuvh utni. Dïhte tjigkuve lea desnie, dle sjealadieh bovtsh jïh soelph dovne jïh dovne reagkah, dejtie maam jis aaj tuhtjie sjeahta. Jïh dunnie ååhpetje ierkiebielesne, Giertentjahken johken jällehtje bielesne lea desnie aaj tjigkuve.
Dle mov jyöne Kleamma, dïhte lij noere baahtje, dlie dïhte gujht aaj govleme dan tjigkuven bijre jïh deejri aaj gusnie dle. Dle jeahta, ja manne tjoerem vaedtsedh dejtie soelpide vaeltedh. Jijnje soelpide desnie trïsseme lea bovtsen tråervide, dovne maalja, tsovvehtahkh dovne, dan soe jijnje lij gujht desnie.

Dah båeries almetjh jiehtieh, aellieh amma maa datne dahkoe jïh saajvojde goh neeredh.
Lea gujht amma skjeamtjoe vaedtsedh dagkaride stïelline jïh sajvojde goh neerrehtidh. Im maa manne dijjine ohtje saajvetjh. Im maa manne maam dah sajvojde jaehkieh för daelie lea maa upplyste tijje, jïh daelie amma kristendomme lea amma mijjide bijjeles ij amma dah amma naan faamoe utnieh amma mijjen bijjelen. Jaa, åadtjoeh gujht vuejnedh men aellieh amma maa dahkoe.
Men gåajkoe dïhte vualka dahka. Akten biejjien dle lea vualkeme dahkoe jïh dle vaalteme ohtje skåerjie-voessetje meatan jïh dle gaajhkide dejtie soelpide dehtie tjåervijste vaalteme jïh tsaakeme don voessese jïh dlie gujht båata gåetide. Jïh dle soptseste dle vuesehte. Vuejnede maam manne leam vearadamme jïh vaalteme daejtie. Mannasinie edtjieh dah dubpene arredh. Jïh daejtie maa maahtam manne vedtedh dovne nïejtide dovne jïh. Jaa, men dle gujht dle dah båeries almetjh giehtelieh håjjieh. Jaa, men ij leah amma daate reaktoe. Ja, men dle goh jijje aalka vuetjedh dellie damta dle aalka geabjoejidh. Jïh nimhtie dle aalka prägkodh, dle dihte karre dle alvesedtieh gujht dle dah jis dle almejth.
Dle akte laedtie dunnie Invikebielesne, dïhte jis båeries lea gujht hööltieh goh dam goh, nåejties laaketje råvna dellie.
Novh maa  bööremes aktemaa ruahta varki dan gåajkoe jïh.

-Guktie don laedtien nomme?

-Dan ladtien gåhtjoejin laedtie Aamon Gåvva.
Jïh nåejties laaketje lij gujht laedtie jïh deejri gujht dïhte jijnjebh jïh jeatja. Dle dïhte båvroe gosse båata don laedtien gåajkoe jïh soptseste guktie, guktie lea vearadamme dubpene jïh guktie, hel idtji direkte dallegh vearadamme, men goh dïhte laedtie gåvla guktie dïhte skïemtje jis,
dellie gihtjie lie. Ij leah gusnie vearadamme, gusnie ij luhpiem utnieh? Joo, vearadamme hov dunnie luvlijisnie tjigkuven luvnie jïh vaalteme gaajhkide dejtie soelpide dehtie tjigkuvistie. Jaa, råvna jeahta. Vaarrh amma varki datne bååstede jïh jiehtieh edtjh barre varki bååstede
dejtie guedtedh för feerlege. Jis ij leah amma guadteme don jïh don tïjjese så maahta jaemede båetedh.
Doete gujht amma dle båvra dïhte gujht dle ruahta jïh naa gujht guhkie, men ruahta gujht barre tjilleste goske vitnie dej gåetiej gåajkoe. Doete gujht dle pååjke lea gujht barre åerieminie jimmerdeminie, hulvehteminie jïh pragkoeminie dïhte eltie kråahpe. Jïh dle jeahta…

Ja lie hov maa jiehtieminie ja goh dïhte båvra dle  båata bååstede jïh dle soptsesti guktie lij. Ja dïhte gujht dle pååjke jeahta jaa men guktie jis se satne åajsedh vaedtsedh jïh dahkoe  bååstede dej (gåajka)? Ja men tjoerh vaedtsedh, för jis ij vaedtsieh så dle ij boernjh gænnah utan jaemede de dutnjan sjædta. Ja men dle gujht dle tjuedtjele gujht dle bæjjese jïh kråavvoeh dle jïh dle gujht dle vae.. vaalta dam dle maejkievoessem jïh dle gujht dle vaadtseje dejnie. Jïh åå jïh damta satne goh buere buerebe sjædta dle gujht geerjene (gierjene) sjædta annegh maahta vaedtsedh. Jih nimhtie gujht vaarra dahkoe jïh lie dellie båata dahka nimhtie dlie hajkehte dam dlie maejkievoessem dan dle tjigkuvasse (tjigkuvse). Jïh dle ruahta bååstede dle aalh te maa ne ååjse nimhtie gåetide. Jïh goh gået/, naan gåetiem jaksa dlie åajaldahteme dam sov skiemtjielassem jïh dlie gujht dle lea saemma laakan guktie åvtesne.

Återvinner vårens titel ”Om samernas historia i Svealand – Från Vänern till Roslagen ca 1500-1570”! Erbjudes januari – juni 2018!

[Also in English!]

Om samernas historia i Svealand – Från Vänern till Roslagen ca 1500-1570. 
Att samer historiskt bott långt söder ut i Sverige är en ganska okänd historia. Det är också en historia om fördrivningar, etnisk rensning och statlig centraldirigering. Med denna föreläsning växer ett nytt samiskt landskap fram och ger färg och ny klang åt den svenska och pan-nordiska historien. Peter Ericson driver även bloggen South Saami History.

OBS föreläsning kan hållas i skolföreläsningsform, modell större aula.

Kombinerbart med övriga titlar – ex kvinnohistoria och om sockenlappsdöttrarna Sigrid & Anna som reste till Newcastle 1786; se mer info närmsta veckan!

BOKNINGAR
Mejal saepmieforskning@gmail.com
Eller sms + ringa 0729070058 från utlandet (from abroad) +46729070058

Detta bildspel kräver JavaScript.

Sffu – Saepmie forskning föreläsning undervisning (Kursen i Västernorrland i vår tillkännages nästa vecka!)

Saepmie forskning föreläsning undervisning

UTREDER sedvana & hävd & gränser

ERBJUDER föreläsningar, kurser, workshops,

skolturnéer o samernas historia samt inspirationskvällar *

(* den senare formen ska utvecklas till våren 2018)

Diverse andra tjänster (Se blogg och Southsaaamihistory-sidan på Facebook).

OBS utför föredrag på vernissage och utställningar!

UTFÖR rapporter, underlag, MKB mm.

Arkeologisk inventering. Faktagranskning.

Diverse sakkunniguppdrag!

ARRANGERAR kurser

PRODUCERAR en tidning Saepmie Times. Ev film (2018?)

FÖRMEDLAR vetenskaplig kompetens: ex arkeologisk, antropologisk, historisk, genealogisk

D e s s u t o m –

Manushantering

Översättning sv –> eng+ (vice versa) , Da –> sv

Coachning styrkelyft

Hör av Er!

13933263_1283863721646426_1202066378_n
Foro: Christina Grubbegårdh-Gottberg.
Rödklitten, Nordingrå.

Peter Ericson

saepmieforskning@gmail.com

Tfn 0729070058 (sms först!)

15/12 2017 – 12/1 2018 Prisnedsatt forskning 25% på timmar och ….

… specialpris på uppdrag över 10 h. Gäller hela Norden!

SEDVANA – INVENTERING – VINDKRAFT – Konventions- och gränsfrågor

Sffu – Saepmie forskning, föreläsning och undervisning

Introduktionspris för nya kunder är annars 600 SEK/h exkl moms

Idag alltså 450 SEK/h. Ordinarie är 800 SEK – alltså närapå halva priset!

”Timmängdrabatt”
Över 10 h blir totalpriset
12h – 5 100 SEK exkl moms
15h – 6 900 SEK exkl moms
20h – 8 800 SEK exkl moms

– Arkivresor kan ev samordnas med andra kunder!

Sffu – Saepmie forskning, föreläsning och undervisning
Tfn 0729070058, sms först
Mejl saepmieforskning@gmail.com

 

Dagens forskarfunderingar. ”I begynnelsen var Ljusminne, Tjoevkemåjhtoe … ” Krönika 3 nov 2017

Eller: Hur kom det sig att jag började med Nordmaling?

Tänkte spendera lite mer tid vid blogg och mindre på facebook.
I alla händelser är det en skrivperiod med insaxad forskning för samebyar och andra uppdragsgivare.

Saepmie Times no 2/2017 står för dörren och skriv-flit frambesvärjes.

Nå. Rubriken.

I begynnelsen var Ljusminne… ”Varde Ljus”.
Vi arbetade med kartläggning av gamla flyttleder
med basen där på Länsmuseet Västernorrland,
vilket delvis – metodiskt sett – parallellt innebar
att excerpera, dvs skriva av och skriva rent, de samer
som vi fann i ministerialböckerna och på andra ställen.

1998 började jag som projektledare. Medel söktes till 2000 års EU-projekt,
som, om jag minns rätt  inleddes redan sommaren 1999.
Projekten (för det var flera) Ljusminne sorterade under det
nationella projektet Bevarande av det samiska kulturarvet.
Det avsåg egentligen de fyra nordligaste länen; vi i Västernorrland
kunde väl emellanåt te oss deltaga på nåder, då våra kulturmiljöer
främst förmodades vara immateriella. Vi lyckades dock lista 680 platser.

Hursomhaver; i 2000 års strategi ingick att initiera ett nära samarbete med samebyarna. Så till den 1 februari 2000 hade vi till Graninge bjudit några vinterbetande byar, dvs alla.
Vi hade väl inte trott att fler än de närmsta frostvikarna skulle dyka upp;
men faktiskt kom Vilhelmina Norra. Och då handlade det om den stämning de hade erhållit för vinterbetet i Nordmaling

Torsten Stinnerbom frågade om vi ville titta med ett halvt öga på Nordmaling – då det ju kunde sägas höra till Ångermanland, om än ej till länet som sådant. Vilket skeddde – med hopp om nya uppdrag.
Redan då 
hade vi nog en ganska klar uppfattning att där rådde sedvana. Samma år förmedlades via projektet pengar till samebyarna, så de själva med handledning kunde åka ner till  Riksarkivet och gå igenom konseljakter och Erik Bergströms gamla karta osv. Vilhelmina norra var nämligen av de i första omgången stämda samebyar. Ännu något år kvarblev de i hetluften; men kunde dra sig ur då det visade sig att Ran var mer berörda. Man kan säga att de skiftade plats, Ran och Vilhelmina norra.
Under hösten 2000 stor det ganska klart att sedvana varit förhärskande genom större delen av historisk tid. And ”the rest is history” …

revisionism
Nyhetsklipp från 2005 (Sameradion). Konstaterar att redaktionen skrev fel: det ska naturligtvis stå ”historierevisionism”

Det här var också den tid då ett nytt uppdrag initierat av Rans sameby initierades under hösten 2000. Genom Sonny Andersson vart vi högeligen inblandade i detta arbete. En rapport blev etapp 1. Det skulle senare bli många andra etapper, om vilket jag säkert berättar en annan gång.

Vilka folkgrupper har levt i norr? 1. En introduktion, NORDOST: Ryska Norden med Kola, Ishavet och Nordkalotten med omnejder. Nentser, votjaker, keter etc

E d i t e d  20171103.

Artikelserien fortsätter sedermera i Saepmie Times; och kommer öven omformas dels till föreläsningsämne, dels till kursämne.

Uraliska och andra grupper i ryska Norden med Kola, Ishavet och Nordkalotten.
Etnonymi är läran om etniska gruppers, folkgruppers benämning.
Vi ser lite på grunderna i benämningarna.
Först en ytligare introduktion.

Voter, utrotningshotat folk, som bott runt nuvarande St Petersburg. Närmast släkt med ingrerna.

Liver. Fordom utbredda i hela Baltikum; idag är deras språk helt utrotat den sista som talade det var en hundraårig kvinna i Kanda år 2010. Mer senare!

Vepser . Östersjöfinskt folk, ca 23 000 idag. Mer om dessa senare.

Bjarmer från Perm. Idag anses ofta komi eller syrjäner avses. Nämns av Olaus Magnus och nömns av flera mycket äldre källor. Republiken Komi har ca en miljon invånare.

Nentserna – ibland kallade nenetser och för länge sedan ”samojeder”. Uraliskalande folk med en språklig och folklig familj som varit och delvis är utspridda ända ner till gränsen mot Mongolier. Yamal Nenets är några av de mer nordvästliga, men det finns grupper närmare och även på Kola. De nordligaste nentserna bebor Tajmyr-halvön och talar den nentiska språkvarieteten Nganasan. Skogsnentserna är nästan utrotade. Vi fortsätter berötta om nenets senare.

Enets – språkligt släkt med nentser. Skogsnäringar. Mer senare.

Keter, talar ketiska, ett av världens minsta språk, antalet talare uppges vara ca 190.
Språket tillhör den jenisejska språkfamiljen, alltså inte uraliska. Man tycks idag i allt vidare språkvetarkretsar anse att språket är vagt besläktat med na-dene-språkfamiljen i nordvästra Nordamerika! Se vidare bild.

Karelare, kan dels avse alla som bor i de olika karelska regionerna (krävs minst en bloggpost till för att fördjupa sig i det – grovt handlar det om en miljon människor; emedan dels bara 5 000 beräknas tala karelska. Karelare beskylls ofta för att ha anfallit norra Norge under medeltiden. Men det torde oftare handlar om pomorer, syrjäner (komi) eller ryssar. Förväxling är nästan legio i äldre litteratur.

Samer – återkommer 🙂

Vi tittar dock på de östliga samiska språkvarieteterna nu:

(Wikipedia : ) Indelningen av de östsamiska språkvarieteterna varierar, men man talar huvudsakligen om sex, varav två idag är utdöda:

tersamiska (levande)
kildinsamiska (levande)
enaresamiska (levande)
skoltsamiska (levande, se nedan)
kemisamiska (utdöd sedan cirka 1850)
akkalasamiska (utdöd sedan 2003)
Den lilla kvarvarande vrå av samisk kultur som finns i norra Finland innehåller denna försvinnande extrema språkminoritet:
Skoltsamiska (Sääm’ǩiõll) är ett språk i den samiska språkgruppen. Det har ungefär 300 talare i Finland, främst i Sevettijärvi, och runt 20 talare av dialekten Notozero (Njuõ’ttjäu’rr) i det område som omger sjön Notozero i Ryssland[1]. Det talades förr även i Neiden i Norge, men har dött ut där. Språket talas av skolterna, som uppskattas vara ungefär 500 (1995)[1] eller 800 (2009)[2] i Finland och 400 i Ryssland (1995).[1]
Skoltsamiska är ett av de fyra officiella språken i Enare kommun (vid sidan av finska, nordsamiska och enaresamiska) och det som uppfattas vara mest hotat. Den som behärskar samiska, skall i huvudsak undervisas på samiska i grundskolan; skoltsamiska kan väljas som modersmål. Språkbad i skoltsamiska för barn i daghemsålder ordnas (2012) i Sevettijärvi och Ivalo.

Bilder nedan: Ketisk schaman 1914.
Pomorer.
Olaus Magnus kartdetalj över Bjarmaland
Votjaker, även kallade udmurt.

Tyvärr – som brukligt var förr i etnografiska sammanhang – är alla fotograferade människor anonyma.

Bildkällor: 1. Fridtjof Nansen – Google Books – Nansen, Fridtjof Wedel-Jarlsberg (1914) Gjennem SibirienKristiania, Norwayw:Jacob Dybwads Forlag, pp. 224 ISBN9780836967395OCLC7214283.

1913 photograph of a shaman of the Ket people. Caption says ”Shaman of the Yenisei-Ostiaks (Sumarokova, Sept. 16th)”.

2. Berig (uploader)  Okänd – http://www.pomor.no/rus/articles.php?conID=3 Помори, дореволюційна фотографія . 1917.

3. Olaus Magnus

4. Unknown – http://www.udmgossovet.ru/udmurtskaya_respublika/kratko_o_respublike/index.html

T E X T E N 
FORTSÄTTER HÄR

Tavastländare, hämäläiset – Centrala i den tidiga delen av det svenska imperiets maktbyggande i Österland, dvs nuvarannde Finland. Kom till stor del att utgöra adel,

Savolaksare – mer senare

Kajana, Kainu, kväner

Österbottningar utvecklas mer senare – i annan bloggpost.

Finlandssvenskar utvecklas mer senare – i annan bloggpost om nationer.

Rikssvenskar  utvecklas mer senare – i annan bloggpost.

Tornedalingar – utvecklas mer senare – i annan bloggpost.

Kväner, utvecklas mer senare – i annan bloggpost. Se ovan.

Kylfingar, på ryska kolbjager. Krigiskt folk som ofta stred i norr och bedrev handel, tog uppenbart en he del tribut. Under perioder tycks de ha opererat på Novgorods uppdrag, annars på eget bevåg. Har av bl a ryske Reims ansettts vara synonyma med voterna.

Ros, Avser ryssar

Rus, svenska vikingarna i österled och deras ättlingar. Se vidare härnedan

Varjager, anses komma av nordiskans väringar. Nordbor eller nordboättlingar; gärna kopplade till de tidiga eller medeltidiga (alltså ej medeltida) vikingarna.
Vi låter Wikipedia hjälpa oss vidare med etymologin: ”væringr (variant till væringi) som är belagt i fornisländska handskrifter och i ett par runinskrifter. Första stavelsens a tyder på, att ordet inlånats i kyrkoslaviskan före det nordiska i-omljudets tid. Det nordiska grundordet torde av allt att döma ursprungligen ha betytt ”edsvuren”. I fråga om ordets egentliga innebörd har meningarna emellertid varit delade.”

Rospiggar, rus, ruottha, ruotsalaiset – svenskar eller skärgårsbor i Roslagen

Hälsingar, återkommer

Udmurt eller votjaker – finskugrisk grupp, idag drygt en halv miljon
Dessa ska ha varit de egentliga tjuderna. Förr bodde de mer kring Finska Viken idag är de utspridda ner genom södra Ryssland till Ukraina och Krim.

Ingrer, utrotningshotad grupp som hållit till vid finska viken. Språkfamilj: uraliska, östersjöfinska

Tverkareler, idag 23 000, bor idag främst samlat utanför Moskva

Estlandsvenskar – var i medio 1600-tal ca 10 000 och har krympt gradvis. De  var dock ganska många fram till Andra världskriget. Idag bara ett pr hundra. En koloni hamnade i Gammalsvenskby i Ukraina, andra levde länge kvar på Ösel. Återkommer.

Förhållandet mellan land och etniska grupper är extra invecklat i Ryssland,
pga alla krig och dramatiska händelser kring revolutioner och annat.
Wikipedia om Ingermanland kan illustrera något alla turer:

Ingermanland (finskaInkeri eller InkerinmaaryskaИжора eller Ингерманландия eller Ингрия eller Ижорская земля (”Isjorernas land”), estniskaIngeri eller Ingerimaa) är ett historiskt landskap beläget söder om Finska viken samt norr och söder om floden Neva. Området avgränsas av floden Narva i väster, Peipussjön i sydväst, floderna Lugas och Oredezjövre lopp i söder, Ladoga i öster samt Systerbäck i norr. ——
Områdets ursprungsbefolkning utgörs av de östersjöfinska folkslagen voter och ingrer (izjorer), vars språk idag är utdöende. Mellan åren 1570 och 1675[1] förekom det en rätt omfattande invandring av finnar till Ingermanland. Invandringen var som livligast efter freden i Stolbova 1617 då Sverige styrde över Ingermanland för en längre period.
Från: https://sv.wikipedia.org/wiki/Ingermanland
Not: St. Petersburg ligger i det här området.

ARKEOLOGISKA KULTURER – utvecklas senare – nämnes här bara inklusive sin geografiska plats.

Komsa — ishavsstränderna
Säräisniemi – norra Finland
Suomosjärvi – dito
Lappgravarna i centrala Finland ..