Brev 9 sep 1165/81 till ärkebiskop Stefan i Uppsala och hans underlydande samt Guttorm Jarl, med befallning att genom fästningarnas besättande hindra finnarna (”phinni”) att avfalla från kristendomen.

(maskinöversatt – emottager gärna förbättringar osv!)
Påven Alexander III:s brev till ärkebiskop Stefan i Uppsala och hans underlydande samt Guttorm Jarl, med befallning att genom fästningarnas besättande hindra finnarna att avfalla från kristendomen.

Stefan av Alvastra, Alvastra klosters munk och från 1164 Sveriges första ärkebiskop. Han dog 1185. Guttorm Austmannsson var kung Karl Sverkerssons (1130-1167) jarl.

Vi återkommer med tolkningar och funderingar!

Alexander Pope 3. Vpsalliensi archbishop and his assistants, Sec. Guthermo leader. 
How heavy and very difficult to take complaints to the Holy See reported that Phinn is always imminent, the army of enemies, they promise to keep the faith of Christians and Christian preachers and teachers in the petition demanding the withdrawal of the army and deny the Faith preachers serious, and seriously pursued. Therefore, since, in this trifle with God, and the Christian religion to make fun of religion seem to be, & insinuates itself into them twofold more the children of hell constituent, salvation, the life of the whole to be in the terrestrial, the most overlooked and to heavenly things, to be seen of which it consists: neither is there worthy of his owne followers what in the adversity of a Christian the name of the defense of the compare the two, which is in the prosperity, to look down & be in dread of being tried by vniuersitatem we warn, and we command, that from the fallacijs and artifices of their hearts in such is cautiously and with discretion, in the future God beware, that if there is an obligation to come to their aid and defense, You will not be able to have recourse, but the mounds, which they have received, but for you to keep for to which people assign, or at another time, such a degree sufficient to acquire this skill they exhibit & security, which is feet to draw you away from the way, not at all, or how have I pruderitiam may be able to surround us: the: but they are forced to the teachings of the Christian faith; lay hold on firmly to keep the &: no longer a question of the number of they may be seen of them, of whom it is said, Corifitebitur for thee, when thou shalt do well to him. Given Tuseul. V. middle of September. such an extent they exhibit & security sufficient to acquire this skill, is in a manner by no means draw us away from the feet, or how have I pruderitiam may be able to surround us: the: but they are forced to the teachings of the Christian faith; lay hold on firmly to keep the &: no longer a question of the number of they may be seen of them, of whom it is said, Corifitebitur for thee, when thou shalt do well to him. Given Tuseul. V. middle of September. such an extent they exhibit & security sufficient to acquire this skill, is in a manner by no means draw us away from the feet, or how have I pruderitiam may be able to surround us: the: but they are forced to the teachings of the Christian faith; lay hold on firmly to keep the &: no longer a question of the number of they may be seen of them, of whom it is said, Corifitebitur for thee, when thou shalt do well to him. Given Tuseul. V. middle of September.

BILDERNA: Erik den Helige, de La Motrayes avbildning av Sigvids ristning efter Vidiarf (Vidjärv) i gamla Uppsala kyrka (Uppsala 280:1, via Kalle Runristare) samt Keksholms slott (foto Evakonpoika), ungefärligen samtida med brevet – men i huvudsakligen dåförtiden besatt av Novgorod. Svenska imperiet har alltid sneglat på detta slott och tidtals innehaft det. Inalles har det främst dock hört till det folk vi idag kallar ryssar.

 

[9 september år 1165…1181 – Tusculanum (Tusculum).]

Påven Alexanders III:s brev till ärkebiskop Stefan i Uppsala och hans underlydande samt Guttorm Jarl, med befallning att genom fästningarnas besättande hindra finnarna att avfalla från kristendomen.

Alexander Papa III. Vpsellensi Archiepiscopo & suffraganeis eius, &c. Guthermo duci.

Grauis admodum & difficilis est ad Apostolicam sedem querela perlata, quod Phinni semper imminente sibi exercitu inimicorum, fidem seruare Christianam promittunt, & prædicatores & eruditores Christianæ legis desideranter requirunt, & recedente exercitu fidem abnegant, prædicatores contemnunt, & grauiter persequuntur. Vnde quoniam in hoc Deo illudere, & Christianam religionem deridere videntur, & illis se duplo filios gehennæ constituentibus, salus & vita eorum tota in terrenis, neglectis cælestibus, conspicitur consistene: nec est dignum, vt eis in aduersitate Christianum nomen defensionem conferat, quod in prosperitate despicere & horrere probantur: vniuersitatem vestram monemus, atque mandamus, quatinus a fallacijs & fraudibus eorum ita prudenter & discrete de cætero caueatis, quod si ingruerit necessitas, ad auxilium & defensionem vestram non possint recurrere, nisi munitiones, si quas habent, vobis tenendas assignent, aut alias, adeo sufficientem cautionem exhibeant & securitatem, quod a modo nullatenus pedes retrahere, aut vestram pruderitiam valeant circumuenire: sed Christianæ fidei documenta cogantur tenere firmiter & seruare: ne amplius de eorum numero videantur, de quibus dictum est, Corifitebitur tibi, cum benefeceris ei. Datum Tuscul. V. Idus Septembris.


K&aumml;lla: Svenskt Diplomatarium, red. av Joh. Gust. Liljegren, I Band, Åren 817-1285, Stockholm 1829.

Ur Urkunder till Finlands historia:

https://www.histdoc.net/historia/se/p%E5ven_alex_III.html

 

Intro-kurs i SUNDSVALL: Samernas historia (och vi bjuder in medarrangörer!) – Synkat med SVT-UR:s ”Samernas tid” ….

 (prel.datum 27 feb, 22 mars, 17 maj)
Introduktionskurser i SUNDSVALL.
Samernas historia i länet (Västernorrland) med fokus på Sundsvall och Medelpad.
Samerna i Sverige och Norden – allmän introduktion.
Slutet av februari, slutet av mars och början av maj.
Preliminära datum –
Tisdag 27/2
Torsdag 22/3
Torsdag 17/5.

NIls Nik Nils Sätta 1928

Sápmi = Saepmie (nordsamiska respektive sydsamiska)

Bjuder härmed in medarrangörer! – Hör av Er snarast!

Dela gärna denna bloggpost!

Tfn 0729070058 (sms först)
Mejl saepmieforskning@gmail.com

PS. Obs Notera även flera ångermanländska föreläsningar mars-maj
(Härnösand tre gånger i mars samt Skule och Övik)
samt Utbildningsdag/vårkurs/fortbildningskurs i Övik torsdag 19 april:
Det är möjligt att först gå vår introkurs och sedan vårkursen!
Därefter bjuder vi in på arkeologisk fältkurs och fler fristående forts.kurser!

PPS. Vill du introducera dina elever för samernas historia, kanske av samma sakkunnige som fick granska SVT-UR:s programserie ”Samernas tid”? (dvs övertecknad PE) … Hör av Dig! Jag föreläser runt i hela Norden för alla åldrar från åk 6 och uppåt!
har bland annat speciell paket med kvällsföreläsning och aulor på dagarna!
En toppenidé är att gå ihop två-tre aktörer och ta skapligt betalt för kvällsföreläsningen!

Nå. Vem är jag?


Southsaamihistory-sidan och -bloggen skapades och drivs av mig,

Peter Ericson, fembarnspappa från Medelpad. Utbildad till historiker vid Umeå universitet och Institutionen för samiska, där jag också arbetade som lärare några år. Har även en bakgrund i Uppsala med ungerska studier. Via mångåriga sakkunniguppdrag (de flesta åren sedan 2000 faktiskt!) och åtskilliga år vid länsmuseer har jag nu startat eget; enskilda firman SFFU – Saepmie forskning föreläsning undervisning.

Föreläsare, Redaktör, Forskare på uppdragsbasis, Författare. Sakkunnig historiker. Under 2018 har jag flera åtaganden i Finland samt i egna länet Västernorrland,som just blivit samiskt förvaltningsdistrikt – liksom Sundsvalls kommun! Firman arrangerar egna utbildningsdagar och kurser om historia och i nutid, kurser som också kan beställas och skräddarsys. Som regel arbetar jag med, för eller nära samer i allt jag gör.
Driver flera specialsidor på Facebook om samernas historia i Dalarna, Hälsingland Ångermanland/Ångermanna lappmark, Medelpad, Jämtland, Uppland, Finland och sidorna Northsaamihistory; Saepmie Times samt naturligtvis min huvudsida Southsaamihistory. De gångna åren har präglats av storartade upptäckter – både av mig och av andra.
Saepmie Times är en digital tidning som utkommer med fyra nummer per år.
Just nu arbetar jag även med en egen tetralogi/första boken samt en antologi om södra samernas historia och allt det ovansagda. Säkert har jag glömt en del… !

Peter Ericson 26 dec 2017

PS 20180520: Nu är Sundsvall vordet samisk förvaltningskommun och Region Västernorrland samiskt förvaltningsområde. och sedan sist har jag fått förtroendet av SVT-UR att faktagranska serien ”Samernas tid”. DS


1. Föreläsning 6 feb 2017: Sundsvall/Sjädtavallie, Kulturmagasinet. Foto: NoerhteNaestie Sameförening.
2. Funäsdalen/Bienjedaelie 9 augusti 2017.
3. Fällsvik, mormors föräldrahem. Hit flyttade samer ofta på 18-1900-talen.
4. Malung, föreläsning i april. S k paketbokning med skolauleföreläsningar.
5. Saepmie Times, från provnumret n 1/2017 (nu har no 2/2017 utkommit!)
6. En tung samling samiska pionjärer som samlats framför Norra Real i Stockholm i januari 1905.

Timrå samiska historia (Y-LÄN SAMISKT FÖRVALTNINGSOMRÅDE: Bloggserie). Timrå Del 1: Ljustorp och Tynderö, 1600-talsläger och sejtar, Lappmon i Timrå etc

Summering och fjällsamer i Del 2

Timrå eller nordöstra Medelpad ruvar på en av de intressantaste delarna av sydsamernas historia – fastän i huvudsak ännu i grunden outforskat. Bredden, djupet, varieteten och differentieringen i den samiska historien kan likväl redan utifrån vår blygsamma kunskapsbas sägas vara svårslagen. Sjösamerna i Tynderö gör ordentliga avtryck i arkiven från övergången mellan 16- och 1700-talet och fram genom seklen. Och den sejte som återfunnits i socknen gör det än mer intressant.
Ljustorp skiner fram redan på 1680-talet via en dombok, där det framkommer att det fanns ett (sannolikt sommarhalvårs-)läger i sydligaste delen av socknen. En hel del grundarbete har gjorts av Ljustorps hembygdsförening; som utgör en viss grund att stå på.

Det s k  Lapptorpet i Fjäl, Hässjö, har vi tidigare ägnat uppmärksamhet och jag fick skäl att titta närmre på det i samband med Ljusminne-projektet (rapporten färdigställdes mindre än två veckor innan projektets plötsliga och snöpliga avslut i december 2001).
Tiden medgav då alltså inte alltför djupa studier; och på en del av den övriga historiken hamnade jag ibland lite fel. Hässjö socken i sig har en hel del intressanta aspekter och, som det verkar otaliga kulturmiljöer.
I Lapptorpet bodde under ca åttio år (1790-1870) en samisk familj med förgreningar till såväl skogs-, kustskogs- som sjö- och fjällsamer. De livnärde sig främst såsom sockenlappar.

Lappmon i Timrå framkommer under 1700- och 1800-talen som en alltmer intressant plats. Här vistas en hel del samer under olika årstider. kanske finns ett sockenlappsboställe här, de är föga utredda i själva Timrå socken.

Runt Skeppsholmen (i Timrå socken) – platsen för både Bengt Lindströms Y:et och Midlanda flygplats – och kring dess närmaste maritima omgivning dväljs en oerhört rik sjösamisk historia, som redan i terrängnamnsfloran  Ortnamnsregistret vittnar om rika fiskevatten och mer eller mindre mångsekellång sjösamisk näring; först – som vi sett – noterad i 1600-talets Tynderö.
Södra och västra delarna av Timrå socken utgör även förlängningen på flyttlederna och -stråken som passerar genom Ljustorp och Indal med massor av vintertida trivselland. Och Åstön med Åstholmen är sedan flera århundraden också populärt vinterbete för fjällsamer. Detta utredda bl a av jämtländske lappfogden Abraham Staaff 1922, i en vidlyftig intervjuundersökning; förvisso delvis gjord under viss stress.

En ännu äldre historia än vi här skisseras torde vara möjlig att finna via arkeologin.

Forts i Del 2, då fokus blir fjällsamernas vinterbeten!

1.-2. Jonas Åhrén kunde passera Timrå på väg till Sättna och Selånger.
3. Författaren i Liden utmed en av de mer kända flyttstråken mot Timrå.
4. Kartbilden klargör till dels hur det kunde komma sig att samerna somliga vintrar förr i tiden flyttade från Tynderö med Åstön över till Alnön.

 

Tre skickliga, tidiga sundsvallsfotografer – fyra fantastiska tidsdokument av Trästaden Sundsvall 1870-1888

  1. Droskor med kuskar och passagerare på Stora torget. Rådhuset efter branden 1803, till vänster det så kallade ”Forsstedtska huset” var rådhus till 1867 då det nuvarande togs i bruk. Waagsböe 1870-1888.2. Carolina Ohlsson. Sydvästra delen av Trästaden Sundsvall, 1876-1888.

    3. (Lilla bilen) Lydia Sjöström 1876-1888. ”Vy tagen från Norra Berget mot hamnen med kallbadhuset byggt 1876 i mitten av bilden. Bildtext i album ‘Sundsvalls hamnområde med badhuset-.


4.  Carolina Ohlsson 1882-1888

Stora torgets sydvästra hörn före branden 1888. Från höger i kvarteret Måttan, G O Mattsons trevåningshus, därintill Kihlmans och i hörnet vid Storgatan, Jacobssons kramhandel. Tvärs över Storgatan ligger det Rahmska huset. Gränden mellan Rahms och Grans hus (apoteket Gripen) är Bredgränd (Centralgatan).

torg pre88

Om Samernas historia i Ånge. Bloggserie om förvaltningsområdet Y-län 1 feb 2018- : 1. ÅNGE: samiska nedslag, vinterläger.. (del 1)

Ånges samiska historia har en lång och oss ännu obekant ålder.
Rickard Gothe (Medelpads finnmarker: kulturhistoriska undersökningar om finsk bosättning i mellersta Norrland under 15-, 16- och 1700-talen. Sundsvall 1945/1988) omtalar 1500-talet; detsamma gör de kommunhistoriker som skrivits; eller – det vill sga anger att samerna var först på plan, före svedjefinnarna, savolaksarna och andra sådana inomimperiella migranter.

De tidigaste belagda vinterbetesflyttningarna avser delvis en grupp extensivt nomadiserande s k kustskogssamer och kan möjligen handlar om ett vinterläger, och en samlingsplats dr dessa kustskogssamer och fjällsamerna interagerade.
Platsen då är Ensillre. På ömse sidor Ångesjön har bete bedrivits olika årstider.
Kustskogssamerna syns mest genom hela 1700-talet, parallellt med att sockenlappsinstitutet etableras i Torps socken.

Några populära betesplatser i övrigt är Lombäcken; Vassnäs i Haverö; kring Leringen; hammar i Torp/Torpshammar; Grundsjön och Magdbyn i Borgsjö; samt trakterna runt Naggen i södra Torp. Fler finns, och listan kompletteras i Del 2, som blir den avslutande delen om just Ånge. Sockenlappar har bott i Komsta. Kustskogssamernas uppehållsställen (förutom Ensillre) är mindre kända men därom bör forskas mer. Andra replipunkter på kustsskogssamernas nomadiseringsväg var Berg, Färila, Järvsö och trakterna norr och öster om Delen samt Norrbo. men under perioder kunde man även fortsätta nomadisera ända bort till Sveg och Hede.

Aubry de La Motraye noterar 1718 samer i området som årstidsnomadiserar

De byar som främst kan ses bedriva vinterbete i Ånge torde vara Jovnievaerie och Jijnjievaerie.

Fortsättning följer!

Peter Ericson 20 dec 2017

Foto och nedre karta: Edgar Lycksell från sidan Mottiland.

Övre karta: Ånger kommuns oficiella karta.

Gamla foton från Sundsvall 1867 – ca 1920 inlagda den 20 dec 2017

 

  1. Foto: A. E Waagsböe ”Strömmingsekor i Selångersån vid Fisktorget. Sundsvalls utskänkningsbolags utskänkningsställe i det ljusa huset till höger i bild” *. 1900-1920.2. Sundsvalls (gamla) järnvägsstation ca 1920. Nu casino. Via Rolf Sten. Källa nedan.

    3. Vy mot nedre Haga, Skönsberg och Heffners. 1868-73.
    Stadshuset finns, men inte järnvägen till Torpshammar.
    Undrar om det inte är det gamla stadsstaketet som skymtar i förgrunden.

    4. Kyrkogatan mot kyrkan (Lovisa Ulrika). 1867-74.

    * = Originalbildtext.
    Där inget namn angetts, saknas uppgift om fotograf.

    Fler bilder kan komma att utgöra en bloggpost närmsta tiden.

Saker Du absolut inte kände till om ELSA LAULA, 2 of 3 – Barnmorskeutbildningen

Lär mer om detta i S a e p m i e Times 2/2017 – nyutkommen!!!

1.-2. (båda översta) Södra BB och Barnmorskeutbildningen som Elsa Laula genomgick låg i en byggnad som först uppfördes och ägdes av en H.R. Horn, sedan av Jacob Momma – därav kallad Mommas Malmgård eller, efter Mommas adliga namn – Reenstiernas Palats.
Låg och ligger på Wollmar Yxkullsgatan 25. Fram till för något år sedan huserade Mariamottagningen här.
2. Innergården på samma byggnadskomplex: Foto: Frans Gustaf Klemming (1859-1922)
”Foto 1890-1905”.
3. Saepmie Times no 2/2017, framsida (detalj)
4. Samfundet S:t Eriks kulturhusskyltar
Sedan 1993 har samfundet, som ett led i att sprida kännedom om Stockholms bebyggelse, skyltat kulturhistoriskt intressanta byggnader med blå emaljskyltar. På senare år har även historiskt viktiga broar skyltats.
5. Interiör på Wollman Yxkullsgatan 2, 20 maj 1904. Larssons Atejé.

Det andra fotot saknar känd fotograf. Bild 1 är från ca 1900 (1890-1905) och Bild 2 från 1902.

 

 

 

Alla bilder utom 3 och den nedanstående via Stockholmskällan.

Blomberg
Januari 1905 Foto: Anton Ambrosius Blomberg
Den samiska delegation i samband med vinterkursen,
som Centralförbundet för Nykterhetsundervisning höll i 2-8 januari 1905.
Elsa Laula i mitten sittande.
Två separata tillställningar med samerna i fokus avhölls; varibland
det som timade måndagen den 2 januari är mest omskrivet, samlade många gäster.