»Vi samer måste bygga oss en framtid!» När samerna förväntades ”dö ut”, målade Elsa Laula upp en framtid, och krävde samiskt självbestämmande!

Lycksele lördagen den 14 januari 1905.

Margareta Winka från Umbyns sameby (för övrigt en av de postuma vittnena i Nordmalingsmålet /PE) — erinrar sig — Elsa som talare :
Med fast tag om karmen på en stol började (Elsa) med appellen:

»Vi samer måste bygga oss en framtid!» ”

 

                            Elsa, Kristina och Maria Laula. Wikimedia Commons

 
Tiderna är stenhårda.
Kolonialisterna, bosättarna trycker på och som Elsa och Gustaf Z Hedenström
framfört i samtidspressen – pappan, Elsas far Lars Thomasson Laula, liksom hennes yngre bror, inte fullt åtta år fyllda Mattias. ska ha 1899 mördats av aggressiva nybyggare. Det kan givetvis ifrågasättas, eftersom veterligen inga närvarande vittnet uttalat sig. Men det kan sannolikt inte uteslutas (i kommande numret av Saepmie Times kommer vi att ägna oss en del åt frågan!)

I alla händelser ökade trycket från ett redan sedan många decennier mycket betryckt läge. Och som Elsa skriver om sju svåra år i renskötseln har klimatet även på den här tiden konstrat och renbetet varit mer eller mindre permanent i kris i sj år 1892-1899, och eländet fortsatte… Efter ett par vintrar med någorlunda bete kommer sedan 1904, och framförallt 1905 och 1906 års vintrar att bli exempellöst drabbade av islåsning och ytterst besvärliga kast.

Efter de goda åren 1904-05 med framsteg i organiserat vidtog under Elsas agitationsår alltmer motvind och landet blev nästan synligt i realtid alltmer samefientligt och monokulturellt nationalistiskt i takt med Unionsupplösningen.

Från att ta stöttat och uppmuntrar Elsa vände tidskriften Dagny tillika det Fredrika Bremer-förbund som låg bakom den till lappologernas och Vitalis Karnells  favör, och stöttade den senares supremacistiska (hade vi sagt idag) kritik mot samer i städer och civilisation. Allt mindre stöd fanns på allt färre ställen. Lindhagens var upptagna av dels huvudstads-, dels storpolitiska ärenden.

Men Elsa talade. Hon kämpade.

Mot tidens alltmer självsuggerande påståenden om en utdöende samisk stam, ställde hon visioner om en framtid. Hon ville ha självstyre för samerna.

Bo Lundmark 1978 Ur ”Elsa Laula — vilhelmina-samiskan som blev sitt folks sändebud” av Bo Lundmark (Västerbotten 3/1978) :
Konsolideringen av Fatmomakke lappförening ägde rum vid
marknaden i Åsele den 7 januari 1905 och av Tärnaby lappförening
vid Lycksele-marknaden den 14 januari. — Margareta Winka från Umbyns sameby —
erinrar sig att man höll till i dagrummet till det hotell som låg efter Storgatan.
Kaffe såldes och intäkterna blev grundplåten i föreningskassan.
Förhandlingarna leddes av Torkel Tomasson och Elsa Laula.
Hon gjorde som talare ett starkt intryck på Margareta.
Med fast tag om karmen på en stol började hon med appellen:

»Vi samer måste bygga oss en framtid!» ”

Om årtalet stämmer, var inte Elsa med 7 januari; ty de deltog i kursen 2-8 januari och hade möten såväl den 2 januari som den 8 januari i Stockholm. De fem dagarna mellan 8 och 14 januari hade nog behövts för den tidens kommunikationer.
Utan tvekan hade upplevelserna i Stockholm bidragit till en ökad energi och motivation.

Peter Ericson 30 januari 2018

Not: Stavningen på ”Winka” följer Bo Lundmarks original.

Annonser

»Vi samer måste bygga oss en framtid!» När samerna förväntades ”dö ut”, målade Elsa Laula upp en framtid, och krävde samiskt självbestämmande!

Lycksele lördagen den 14 januari 1905.

Margareta Winka från Umbyns sameby (för övrigt en av de postuma vittnena i Nordmalingsmålet /PE) — erinrar sig — Elsa som talare :
Med fast tag om karmen på en stol började (Elsa) med appellen:

»Vi samer måste bygga oss en framtid!» ”

 

                            Elsa, Kristina och Maria Laula. Wikimedia Commons

 

Tiderna är stenhårda.
Kolonialisterna, bosättarna trycker på och som Elsa och Gustaf Z Hedenström
framfört i samtidspressen – pappan, Elsas far Lars Thomasson Laula, liksom hennes yngre bror, inte fullt åtta år fyllda Mattias. ska ha 1899 mördats av aggressiva nybyggare. Det kan givetvis ifrågasättas, eftersom veterligen inga närvarande vittnet uttalat sig. Men det kan sannolikt inte uteslutas (i kommande numret av Saepmie Times kommer vi att ägna oss en del åt frågan!)

I alla händelser ökade trycket från ett redan sedan många decennier mycket betryckt läge. Och som Elsa skriver om sju svåra år i renskötseln har klimatet även på den här tiden konstrat och renbetet varit mer eller mindre permanent i kris i sj år 1892-1899, och eländet fortsatte… Efter ett par vintrar med någorlunda bete kommer sedan 1904, och framförallt 1905 och 1906 års vintrar att bli exempellöst drabbade av islåsning och ytterst besvärliga kast.

Efter de goda åren 1904-05 med framsteg i organiserat vidtog under Elsas agitationsår alltmer motvind och landet blev nästan synligt i realtid alltmer samefientligt och monokulturellt nationalistiskt i takt med Unionsupplösningen.

Från att ta stöttat och uppmuntrar Elsa vände tidskriften Dagny tillika det Fredrika Bremer-förbund som låg bakom den till lappologernas och Vitalis Karnells  favör, och stöttade den senares supremacistiska (hade vi sagt idag) kritik mot samer i städer och civilisation. Allt mindre stöd fanns på allt färre ställen. Lindhagens var upptagna av dels huvudstads-, dels storpolitiska ärenden.

Men Elsa talade. Hon kämpade.

Mot tidens alltmer självsuggerande påståenden om en utdöende samisk stam, ställde hon visioner om en framtid. Hon ville ha självstyre för samerna.

Bo Lundmark 1978 Ur ”Elsa Laula — vilhelmina-samiskan som blev sitt folks sändebud” av Bo Lundmark (Västerbotten 3/1978) :
Konsolideringen av Fatmomakke 
lappförening ägde rum vid
marknaden i Åsele den 7 januari 1905 och av Tärnaby lappförening
vid Lycksele-marknaden den 14 januari. — Margareta Winka från Umbyns sameby —
erinrar sig att man höll till i dagrummet till det hotell som låg efter Storgatan.
Kaffe såldes och intäkterna blev grundplåten i föreningskassan.

Förhandlingarna leddes av Torkel Tomasson och Elsa Laula.
Hon gjorde som talare ett starkt intryck på Margareta.
Med fast tag om karmen på en stol började hon med appellen:

»Vi samer måste bygga oss en framtid!» ”

Om årtalet stämmer, var inte Elsa med 7 januari; ty de deltog i kursen 2-8 januari och hade möten såväl den 2 januari som den 8 januari i Stockholm. De fem dagarna mellan 8 och 14 januari hade nog behövts för den tidens kommunikationer.
Utan tvekan hade upplevelserna i Stockholm bidragit till en ökad energi och motivation.

Peter Ericson 30 januari 2018

Not: Stavningen på ”Winka” följer Bo Lundmarks original.

Stolt nybyggarhistoria? ”så anträffades en ren, hade fått ett yxhugg i  hufvudet, derefter lemnats åt sitt öde att dö af blodförlust. En annan ren — med afskuren tunga, en med hopbundna ben”. Djurplågeri 1888 i Västerbottens lappmark (S.T 20 dec 1888)

” — så anträffades en ren, som hade fått ett yxhugg i  hufvudet och derefter
lemnats åt sitt öde att dö af blodförlust. En annan ren hade funnits med afskuren tunga och en med hopbundna ben — ”

Huru den nomadiserande befolkningen 
behandlas af sina »medmenniskor» 
deruppe och hur dessa fura fram med 
deras renar, kan man förstå då man erfar, 
att en inom lappmarkssocknarna boende 
lapp vid hopdrifvandet af sina renar 
invid Vindelelfven i norra delen af 
Lycksele och södra delen af Sorsele 
socknar anträffat flere af dessa djur 
döende och dödade. 

ST20dec1888

Sundsvalls Tidning 20 dec 1888

PLÅG

Dito klipp

JAN05 BILD TVÅ

Den 2 januari 1905 samlades ett antal sedermera legendariska samer till Vinterkursen på Norra Real i Stockholm.


Djuren hade varit plågade och lemlästade 

på alla möjliga sätt; så anträffades en ren, 
som fått ett yxhugg i  hufvudet och derefter
lemnats åt sitt öde att dö af blodförlust
En annan ren hade funnits med afskuren tunga 
och en med hopbundna ben och till 
ytterlighet afmagrad. Å detta sistnämda 
djur, hvilket, då det anträffades, var lefvande, 
funnos tydliga märken, att djuret 
vurit angripet af roffoglar. Flera renar 
hafva anträffats i döende tillstånd med 
afslagna ben och genomskjutna lemmar. 

Här hittar vi mycket av bakgrunden till det starka engagemanget i forna Åsele samt Lycksele och Ume lappmarker, och att samernas organiserande i det mesta utgick härifrån.  Ungefär lika illa kunde det se ut på andra håll, ex i Ströms socken i norra Jämtland och inte minst i Härjedalen med flera decennier av systematiskt skjutande av ren.

En fundering: Vilket ansvar bär den förkättrade och fantasifulla ”fremrykkingsteorien” här? …  Eller alla som traderat – och traderar – denna!?

P.E 28 januari 2018

”Sockenlappar” ”Del femtitretton” – ”Det betyder I N T E sydliga samer.”

”Sockenlappar” från Lule till Vänern. En gång för alla.
 
#Umptifive/femtitretton
Det betyder alltså I N T E ”sydliga samer”.
 

Det här var en yrkesgrupp, som började som tvång och förutsättning för att få stanna i mödernesbygden – utvecklades till en seminomadiserande sorts folk med tidtals (synnerligen mest ca 1750-1800) ganska omfattande renhjordar och ej sällan anställda renvårdare. Emellertid hade de en stor spädbarnsdödlighet som tilltog till katastrofala nivåer sedan de efter ca 1790 alltmer tvangs till bofasthet. När vi möter ”sockenlappen” i början av 1900-talet har den en gång understundom rätt så välansedda och avgjort oumbärliga titeln fallit i vanrykte. Sockenlappar var då, oftast, fattigt folk.

Det betyder alltså inte heller ”fattiga, renlösa samer”.

Fördrivningarna av samer i söder; de fördrivningar som inletts på allvar kring 1644-1645 kom att tilltaga runt 1720-30, och sedan sker nya sådana statliga övergrepp av och till under 1700-talet. Ännu under 1700-talets senare decennier fördrivs t ex samer från olika orter i Dalarna.

Sockenlappar kunde vara svenskfödda. Det var inte så ovanligt.

Samerna i söder på (t ex 1600-talet) var differentierade; skogssamer, kustskogssamer, sjösamer, samiska handlande, affärsmän, affärskvinnor, äventyrare; sjömän; soldater (sedermera arbetare av alla de slag). Kringvandrande magiker som värmlandssamen Bengt Nilsson i Sörmland 1650 (från ”Cristinehampn”). En del tog tjänst åt främmande staters kejsare, lantgrevar och konungar; forslade och skötte renar. Andra hade rötter i de torne– , lule-, pite-, ume- och ångermannasamiska (kanske även kemisamiska) söderut flyktande och flyttande skaror, som begivit sig ifrån religionsförföljelse, skjuts och gruvplikt och -tvång. Vissa var fjällsamer, men då ofta just flyktade. Fler grupper torde finnas.

bild
Johan Nilsson, kallad den siste s k sockenlappen (åtminstone där).
Från Forsnäs i Ådals-Liden, Ångermanland.

 

”Sockenlapp” är statens påfund. Bara statens.

Sockenlappsväsendet inrättades bra precis 1729, i samband med Kung Fredriks fördrivningar av bergslagssamer upp till jämtlandssocknarna i Storsjöbygden.
I de län vi känner som X, Y och Z och dåförtiden ett storlän vann systemet sin mest etablerade form. Men även i Dalarna, västra och delvis norra Uppland samt i norra Västmanland kom systemet att fortleva en tid. Längst ser det ut att ha funnits i Gästrikland och delar av dagens Västernorrland. Ännu kring 1950-talet levde det folk med sådan bakgrund – som kallade sig sockenlappar – och i den gamla  livsstilen. Många idag har sina rötter i sockenlappskretsar, som alltså i sin tur ofta är rötter från äldre grupper!

Fortsättning följer nog.

Kurs i Dalarna är att vänta, vecka 24.
Medaktörer och deltagare sökes!
UPPDATERING 23/2: En hel seminarieserie byggs nu upp mellan Jämtland och Stockholm! Se separat och ganska nyskriven bloggpost!

PE 27 januari 2018

BILDKÄLLA: http://www.murberget.se/upptack/fotopost.aspx?foto=Fo-19990882

KRAMFORS’ rika samiska historia – från kustskogssamiska patriarken via Maria Magdalenas födsel, Holas samiska elever via Bjärtrås drygt 400-hövdade renhjord till 1718 och 1929 års fjällrenars vinterbeten. Del 1 av 5.

V ä r l d s a r v , v i n t e r v ä r d a r och v i l d a v a t t e n

Den här historien behöver flera avsnitt för att låta sig berättas.
No 1, 2 och 4 kommer gratis i bloggen, no 3 och 5 utkommer i Saepmie Times.
Eventuellt trycks alla till sist i tidningen, vi får se.

Vi måste börja att reda ut vilka socknars samiska historia vi vill berätta:
Styrnäs, Bjärtrå, Ytterlännäs, Torsåker, Dal, Gudmundrå, Nora, Skog, Ullånger, Vibyggerå och Nordingrå ingår i kommunen ifråga.

Till den äldre historien och förhistorien ska jag be att få återkomma.

Vi startar denna berättelse i denna bloggpost med kustskogssamiske patriarken Anders Pålsson. Han drar sina första andetag år 1654 i Skogs socken och kommer sedan att leva ett rikt och intensivt liv nomadiserande mellan kust och inland och hör till den grupp som mötte Linné den 17 maj 1732. Anders dör av vådeld vid sin boendes kåta i Jättendal, hösten 1759, 105 (!) år gammal! Under den tiden hinner han sätta 25 barn till värden samt vara gift tre gånger.

M3

Maria Magdalena Mathsdotter – den legendariska och världsberömda samekvinnan med rötter i åretruntmarker i Gitsfjäll och på andra håll (eftersom pappan var sprintare, dvs ägde inget eget skatteland men flyttade tillsammans med aktuella innehavare, vars skatteland familjen fick inrymmas på. Således föddes Maria Magdalena i Dals socken. Sedermera nyttjades ofta vinterbetet på bl a Hemsön; även om maria mest blivit känd för perioderna med vinterbete i Nätra. Men det berodde alltså på vilket aktuellt skatteland man för tillfället begagnade.

Ofta jämförs Maria Magdalena med den ca 470 år äldre samiska kvinnan Margareta, som vandrade till drottnings under Unionstiden. Till henne återkommer vi.

Nora och Nordingrå är två socknar som undertecknad fått tillfälle att undersöka förhållandevis noga under åren – även om slutsatserna om sjösamer och kustskogssamer först kommit på de allra  senaste åren. Cirka 40-50 samiska familjer syns i området kring år 1700 och ännu på 1810-talet finns 13 st renägande samiska hushåll i Nora, enligt Tabellverket. Jag återkommer givetvis till bäggedera.

Fortsättning följer!

P. E 26 januari 2018

13933263_1283863721646426_1202066378_n
1. Maria Magdalena Mathsdotter. Litografi efter Lotten von Dübens foto:
”II. Plancher. N:o 1— 6 efter original-fotogram från Lappar af L. v. Duben och 
(figg. 13 och 14) af St. Stenberg. Lithografierade af Hrr Schlachter & Seedorff.”
(Se annan bloggpost).
2. Foto från Själandsklinten: C. Grubbegård-Gottberg.

Tölö bibl.6 feb kl 18, Helsingfors: Om den spännande historien om samekvinnorna Elsa Laula och Maria M Mathsdotter, samt om samernas historia genom sekler (P. Ericson)

g

Samernas nationaldag 6.2.

firas med föredrag av Saepmiesakkunnige Peter Ericson

som berättar den spännande historien om samekvinnorna Elsa Laula och Maria M Mathsdotter, samt om samernas historia genom sekler

Tölö bibliotek 6.2 kl. 18.00

Fritt inträde

Välkommen!

 

 MMM: Litografi efter Lotten von Dübens foto; ur Sagavägenbonaden; Laula & co januari 1905 utanför Norra Real där vinterkursen pågick; föreläsaren i Oravais (foto Monika E. Pensar) häromnyligen.

 

 

SAMEBYAR: nu kan Ni få förstudier med rapport om sedvana för 4 400 SEK inklusive moms!

Historiska arkivstudier

SAMEBYAR! Erbjuder JUST NU i januari förstudier för 4 400 inklusive moms
om sedvana på vinterland.

5 000 inkl moms för sommarland. Där kan ev arkivresa om ca 600 kr tillkomma.

Boka i januari (senast 31/1!!), första delbetalning i februari.

Leverans feb-maj eller efter överenskommelse.

Inkluderar en rapport och leverans av de viktigaste bevisen som bilagor.

Uppdaterar: Har redan två sådana uppdrag så nu hinner max en eller två byar till in, först till kvarn! Obsevera: Erbjudandet kommer garanterat ALDRIG igen.

MERITER: Nordmalingsmålet sakkunnig 2000-2011, dito Rätanmålet 2011-2012. Med mera!

Sms 0729070058 Peter Ericson


PS. Utför också forskning till renbruksplaner, konventionsbete m.m.

HALVA

Meriter, nämner några:

Sakkunnig Nordmalingsmålet 2000-2011
Sakkkunnig Rätanmålet 2011-2012
Konsulterad i Härjedalenmålet 2012-2013
Konventionsbetesforskning 2016-2017
Renbruksplansforskning 2017-2018
Antikvarie samisk kulturmiljövård 1998-2003
Folkbildningssatsningar samernas historia 2001-2004, 2007-
Utställningsproducent
Författare
Universitetslärare samernas historia, studierektor, doktorand 1995-1998
etc

Länsstyrelser, kulturmiljövårdare, forskare, samebyar, sameföreningar; skogs- och naturvårdare, museifolk etc .. ! Obs begränsat antal platser på vårkursen!

F Ö R ANMÄLAN HÄR: saepmieforskning@gmail.com eller sms 0729070058
VÅRKURSEN – Utbildningsdag Orrestaare – Örnsköldsviks fokhögskola.

Programmet kommer om ett par dagar – det blir helspäckat, och en mycket givande fortbildningsdag!!

VÅRKURSEN – Utbildningsdag Orrestaare – Örnsköldsviks fokhögskola

Unikt tillfälle, 19 april, Bernt Ove Viklund och Peter Ericson kursledare och föreläsare. I Orrestaare, dvs Örnsköldsvik, på Öviks folkhögskola!

Västernorrland blir samiskt förvaltningsområde den 1 februari! Visste du det?
Vi tittar på samerna nolaskogs och sunnanskogs.

Ångermanna lappmark, hälsingesamerna, Medelpads samiska historia
samt ser vi på Höga kustens tidiga samer, sjösamer, kustskogsssamer, skogssamer och naturligtvis fjällsamernas vinterbetande hjordar.
Metod, vetenskapshistoria och de senaste rönen! Om Nordmalingsmålet.
Ett slutgiltigt och fullständigt program kommer nästa vecka.

Sffu – Saepmie undervisning bjuder Er till

V å r k u r s – Utbildningsdag

Anmäl Er organisation snarast! / P & B O

 

Lämplig för samebyar, myndighter

 

Fortbildning inom samernas historia

Fokus Mellannorrland, kusten

Arkeologi i fjäll-inland-kust, historia utmed kusten

Nya rön och beprövade metoder och vice versa.

Program kommer kommande vecka!

 

Fortsätter fristående v. 22: Samisk arkeologi i fält

Samt v 34: Etnicitet, vindkraft, antropologi
Även till dessa tillfällen kan du anmäla dig,
specifik prislista och grundprogram till dessa kommande nästa vecka, kring 23 feb.

 

Kurskostnad: 1 deltagare myndighet organisation .. 1140 SEK

(se nedan grupprabatter!)

1 deltagare privat, ensamfirma …… 660 SEK inkl lunch

 

MEJLA ANMÄLAN (idag?): saepmieforskning@gmail.com

Ange om lunch önskas och speciella matönskningar, allergier etc!

 

Mängdrabatter myndigheter, organisationer, samebyar

920 SEK per person inkl lunch om 2 p ….

840 SEK per person ” om 3 p….

760 SEK per person ” om 3 p …..

 

 

SÁPMI UTRIKES: Något om storpolitikens konsekvenser för samerna i Saepmie – ett axplock

Blott ett axplock av de yttre konsekvenserna för Saepmie/Sápmi osv av nationalstaternas ingrepp, kolonisering och strider sinsemellan:

Svensk-norska renbeteskonventionen, som en följd av Unionen och dess upplösning.

  • Markförlust för de flesta; motsättningar som odlas å ömse sidor.
    Svårt att se att samernas skulle fp ut annat ön nackdelar å ömse sidan av förhandlingarna.
  • Nordiska krigen – misstänksamhet, kontrollbehov versus samerna av staterna
  • Ryska gränsstängningarna – Idel tvångsförflyttningar med ty åtföljande slitningar i det samiska samhället.
  • Världskrigen (här: mest om det andra)
    Norge – Misstänkliggörande emot samerna, övergrepp/tillgrep av ren
    Sverige – Starkt förändrat betesmönster, där även vinterlandet av statens företrädare påståtts hamnat i hävdförlust.
    Finland – Kraftiga demografiska förändringar, ödesdigra fördrivningar.
    Sovjetunionen – Stalinterror och mord, tvångsförflyttningar, fördrivningar.
    Hela tillkomsten av Murmansk har vnt upp och ned på samernas tillvaro i grunden sedan 1800-talet.
  • Kalmarunionen
  • Krigen Sverige-Ryssland
    (Freden i) Nöteborg 1323 – En del samer under novgorodsk/rysk överhöghet hamnade i Svenska imperiet.
    (Freden i) Teusina 1595 – tvångsförflyttning av finska samiska enheter till Ryssland!
    Ryska attackerna på Sverige 1809 och 1721:
    Dragkamp om skatteintäkter: Massvis med konfiskerade renhjordar; allvarliga övergrepp av birkarlar. Sedermera tilltagande religiöst förtryck (se nedan)Därutöver trolldomsprocesserna och den religiösa kolonisationenGruvdriften hör ju också samman med nationalstatens Sveriges kamp emot Danmark.Fortsättning eller uppföljning torde följa.

    sapmi_baikit_no

”Vad är det här med Staare 1918-2018?” Om samernas historia och förhistoria i Jämtland med omnejd, kampanj 2018!

Samernas historia i Jämtland
Jämtlands län – EVENTS, föreläsningar, cirklar och kurser!
Kvinnohistoria – samernas historia – Jämtlands historia – Nordens, Mittnordens och Sápmis och SVERIGES historia
 
Bygdeaktivister, sameföreningar, samebyar, hembygdsföreningar; lokala akademier; östersundare, härliga härdalingar, ljuvliga jamtar!
 
Nu är jag och min firma ”ute efter” Er!

 
Vi FÖRELÄSER och håller kurser om samernas historia och arkeologi.
Fokus på X, Y och Z län samt på södra Lappland och i viss mån motstående distrikt på andra sidan norska gränsen. Om vinterflyttningarna förr och nu; och.
Förslagsvis kan även filmvisning och fältkurser i arkeologi anordnas via oss!
 
Basics om samernas historia i södra områdena.
 
Hör av Er vid intresse! Vi kommer till Er!
Vi verkar ha en bildningsorganisation i ryggen –
men återkommer till den frågan!
 
Sms 0729070058; mejl saepmieforskning@gmail.com
Peter Ericson och Bernt Ove Viklund

PS. Jag faktagranskade ”Samernas tid”. / PE DS