KRAMFORS’ rika samiska historia – från kustskogssamiska patriarken via Maria Magdalenas födsel, Holas samiska elever via Bjärtrås drygt 400-hövdade renhjord till 1718 och 1929 års fjällrenars vinterbeten. Del 1 av 5.

V ä r l d s a r v , v i n t e r v ä r d a r och v i l d a v a t t e n

Den här historien behöver flera avsnitt för att låta sig berättas.
No 1, 2 och 4 kommer gratis i bloggen, no 3 och 5 utkommer i Saepmie Times.
Eventuellt trycks alla till sist i tidningen, vi får se.

Vi måste börja att reda ut vilka socknars samiska historia vi vill berätta:
Styrnäs, Bjärtrå, Ytterlännäs, Torsåker, Dal, Gudmundrå, Nora, Skog, Ullånger, Vibyggerå och Nordingrå ingår i kommunen ifråga.

Till den äldre historien och förhistorien ska jag be att få återkomma.

Vi startar denna berättelse i denna bloggpost med kustskogssamiske patriarken Anders Pålsson. Han drar sina första andetag år 1654 i Skogs socken och kommer sedan att leva ett rikt och intensivt liv nomadiserande mellan kust och inland och hör till den grupp som mötte Linné den 17 maj 1732. Anders dör av vådeld vid sin boendes kåta i Jättendal, hösten 1759, 105 (!) år gammal! Under den tiden hinner han sätta 25 barn till värden samt vara gift tre gånger.

M3

Maria Magdalena Mathsdotter – den legendariska och världsberömda samekvinnan med rötter i åretruntmarker i Gitsfjäll och på andra håll (eftersom pappan var sprintare, dvs ägde inget eget skatteland men flyttade tillsammans med aktuella innehavare, vars skatteland familjen fick inrymmas på. Således föddes Maria Magdalena i Dals socken. Sedermera nyttjades ofta vinterbetet på bl a Hemsön; även om maria mest blivit känd för perioderna med vinterbete i Nätra. Men det berodde alltså på vilket aktuellt skatteland man för tillfället begagnade.

Ofta jämförs Maria Magdalena med den ca 470 år äldre samiska kvinnan Margareta, som vandrade till drottnings under Unionstiden. Till henne återkommer vi.

Nora och Nordingrå är två socknar som undertecknad fått tillfälle att undersöka förhållandevis noga under åren – även om slutsatserna om sjösamer och kustskogssamer först kommit på de allra  senaste åren. Cirka 40-50 samiska familjer syns i området kring år 1700 och ännu på 1810-talet finns 13 st renägande samiska hushåll i Nora, enligt Tabellverket. Jag återkommer givetvis till bäggedera.

Fortsättning följer!

P. E 26 januari 2018

13933263_1283863721646426_1202066378_n
1. Maria Magdalena Mathsdotter. Litografi efter Lotten von Dübens foto:
”II. Plancher. N:o 1— 6 efter original-fotogram från Lappar af L. v. Duben och 
(figg. 13 och 14) af St. Stenberg. Lithografierade af Hrr Schlachter & Seedorff.”
(Se annan bloggpost).
2. Foto från Själandsklinten: C. Grubbegård-Gottberg.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s