Minns i september? – Samehistoriska stadsvandringar fre – lör 7 – 8 sep (UPPDATERAD 30/8)

Saepmie Stuehkiesne
Samernas Stockholmiana eller Sápmi i Stockholm

Historien om flera bemärkta samekvinnor och någon man 1413-idag.  – BOKA NU!

 

 

https://www.facebook.com/samernassthlm/videos/234488557235116/?t=1

Stadsvandringar fredag och lördag 7 – 8 september.

Fem turer:

Tur 1. Fredag heldag inkl paus för lunchbuffé (225 kr exkl lunch)
Samling 9.00, avgång 9.15, avslutas kl.15.45. Viking Line till Klara k:a.

Tur 2. Lördagsturen: Viking Line till Norra real (250 kr)
(225 kr om avslutad vid Klara)

Fredag, delsträckor: 

Tur 3. Maria till Klara (k:a) kl 11- 15 (120 kr)

Lördag, delsträckor:

Tur 4. Klara till Norra real (70 kr, tid kommer senare, ungefär som fredag)

Tur 5. Maria till Norra real kl
11– 16
(160 kr)
Samling utanför Cafe Fru Bellman

 

 

Nota bene: 
Alla vandrare får Saepmie Times 1/2018 (värde 75 kr)
där det står om Maria Magdalena Matsdotter!
Dessutom erhålles prenumerationer till halva priset.

 

 

Annonser

Klara samiska historia, del 1 1300-1600-tal

Klara, Norrmalm, Stockholm

1300-tal. Norrstigen passerar området. Runt 1290 grundläggs S:a Clara kloster utgående från en donation av Magnus ladulås. Men besitter en enorm landmassa. Klostret blir grunden till hela norra Stadens expansion. Klostret är en syskoninstitution till Gråbrödraklostret, grundat något decennium tidigare; som besitter större andlig makt men med möjligen mindre värdsliga tillgångar. Dock är de mera involverade i Stadsholmens göranden och låtanden.

1400-tal. Samiska legendariska kvinnan Margareta, som 1389 hade träffat Unionsdrottningen Margareta i Malmö (då i Danmark) besöker såvitt vi vet bägge franciskanerklostren; S:a Clara kloster och Gråmunkeklostret på Kidaskär (idag Riddarholmen). Klostret genomgår en tuff tid med många bränder; efter 1300-talets – givetvis frånsett Digerdöden – genomgående blomstring kom 1400-talet merendels att utgöra en nedgång. Striderna runt Brunkeberg på 1470- och 1490/00–talet samt flera förödande bränder samma sekel kom på sikt att innebära klostrets undergång. Om inte annat så indirekt; på det att Peder Swart med bestämdhet hävdade att nunnorna svikit di svenske. Katolska helgedomar och nunneordnar stod ej högt i kurs.

15-1600-tal. Klostret rivs 1527 av en resolut Gustav Vasa. Det finns belägg för att teglet i clarisinneklostret användes vid tillbyggena av Slottet Tre Kronor, såväl 1527 som senare.
Sedermera river Johan III deras kyrka och uppför det som ska bli S:a Klara kyrka. Hamnlägena och kajplatserna flyttas upp i terrängen.

Klara gentrifieras (skulle vi ha sagt idag); det blir från att ha utgjort en splittrad bebyggelse nu högreståndsmiljöer. Detta förstärks alltmer efter stadsplanerna runt 1630-40.
Sumpmarken fortsätter dock att skapa en ohälsosam miljö; något som torde ha pågått mest genom hela senmedeltiden. Flera samiska arkeologiska fynd finns från denna tid, just runt Klara kyrka. Vi hoppas kunna publicera några sådana i kommande nummer.

17-1800-tal osv i Del II.

 

 

BILDER:

1, English: Sweden, Stockholm, Riddarholmen, Medieval basement rooms in the Old Parliamentary house.
Svenska: Stockholm, Riddarholmen, Ga Riksdagshuset, medeltida källarrum från Gråbrödraklostret.

Av Alexandru Baboş Albabos – Eget arbete, CC BY 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=11356319
2. S:t Erik
3. -4. Samiska fynd från historisk tid. De beskrivs lite närmare i nästa del.
Väskbygeln hittades i kvarteret Svalan, helt intill där sedermera samernas första centralförbunds kansli kom att ligga (grannkvarteret Duvan).
Nedre bild: Samisk hornsked funnen i kvarteret Hägern större vid Drottninggatan. Foto: Helena Fennö. Stadsmuseet i Stockholm.

Normalpris och rabatter till stadsvandring LÖRDAGEN 25 AUGUSTI

Bokning senast 22 aug (nytt datum)! Förhandsbetalning samma datum.

Kl 10 – 1545 ca

Start kl 10 Viking Line-terminalen, utanför entrén.
Samling 9.45 – 9.50.

Uppdaterad kurs i NOK och € den 20 aug kl. 13.45

 

 
_____________________________________________________ NOK *___________ €_*___________
En person: 200 SEK (förut 225) ………………………………… 186 NOK ………… 19 € ……….
Par: 345 SEK (förut 375) …………………………………………….. 320 NOK …………. 33 € ……
Dessutom familj 2+2 personer 370 kr ………………………… 340 NOK  …………… 35 €
Arbetslösa, ungdomar, pensionärer*: 150 kr …………….. 140 NOK ………. 14 € …..
Par*: 250 kr ……………………………………………………………………. 233 NOK …….. 24 € ……
Grupp om 5 st: 160 PP                                                         150 NOK …..   15 €
Grupp om 10 st: 140 PP eller hör av Er för prisförslag   135 NOK ……. 13 €

Norska och priserna och euro inkluderar en mindre transferavgift motsvarande ca 1:50 SEK.
 
Tid för medhavt fika och ev en snabb kopp på Cafe Fru Bellman

kommer att hinnas med.

Boka / BOOK HERE: epost rentahistorian@gmail.com

ANMÄL och sedan betala till Swish 0724243922 (Johan Ericson) 
Eller Swedbank privatkonto 2240045340, clearing 84202.
Adress får ni vid behov via mejl.
TFN 0729070058, gärna sms

PayPal: johanolovericson@gmail.com

NOT: DU k a n betala på plats, men är då ej garanterad plats!

VÄLKOMNA! / Peter Ericson

Bilden: härjedalsfödde sydsamen Anders Fjellner, som bodde i Uppland åren runt 1820. Han föddes samma år som Bellman dog, och hans föräldrar spelade teater med Gustav III. Här på bilden fråm 1871 (foto Lotten von Düben), med hustru Christina och dottern Marta Eleonora.

 

Fjellners_familj

Klarabrandens eldstormar 1751 (från Wikipedia) kan förklara varför liken på gamla kyrkogården blivit så omrörda?

Hela Klara var ett enda eldhav och det såg ut som om luften ovanför branden tagit eld. Elden hade utvecklats till en eldstorm som kan jämföras med eldstormarna i samband med bombningar av tyska städer under andra världskriget.[1]

Bilder: okända kart- och bildskapare. Man ser tydligt i grått var det brann.
Detta skulle i ög grad kunna förklara varför de döda är såpass omrörda och deras kroppsdelar i såpass oordning,

 

Klarabranden 1751 sedd från Södermalm

Klarabranden 1751 var en stor brand som startade den 8 juni 1751 i färgeriet Blå Handen på Mäster Samuels gränd intill Klara sjö i Klara församling på Norrmalm i Stockholm, ungefär vid platsen för dagens Åhléns City.

Branden blev en katastrof, som härjade en stor del av dåtidens bebyggelse på Norrmalm, 221 gårdar blev totalförstörda och Klara kyrka skadades svårt. Branden spred sig ända till Södermalm och räknas till de våldsammaste som drabbat Stockholm.[1]

Redan några dagar innan branden började rådde det stormvindar över Stockholm och invånarna hade problem med sina bryggor och båtar som blåste sönder eller slet sig och drev bort. De stora segelfartygen vid Skeppsbron vågade inte gå ut.

Exakt var branden startade var till en början ovisst, men det var i kvarteren väster om Drottninggatan som det brann. Efteråt blev det klarlagt att det var det i färgeriet Blå Handen hos färgaren John Mauritz Engerwiller som det hela startade. Hans fastighet låg på den platsen där numera varuhuset Åhléns City finns.[2] Strax efter tolvslaget, lördagen den 8 juni 1751 mitt på dagen började kyrkklockorna i Stockholm klämta och varnade “det brinner i staden”. På Brunkebergs topp och Skeppsbron hissades brandflaggorna. Enligt traditionen övertog kungen själv kommandot. Den nytillträdde kungen Adolf Fredrik deltog aktivt i släckningsarbetet.[3]

Elden spred sig oerhört snabbt i stormens riktning, mot väst och sydväst och snart rådde det total kaos. Släckningsmanskapet kunde inte stoppa branden i vindriktningen men de kunde försöka hindra den från att spridas åt sidorna. Man förfogade över några få slangsprutor och bekämpade elden huvudsakligen med handsprutor och med vatten i läderämbar (hinkar) som transporterades fram via langningskedjor från Riddarfjärden.

Så småningom tog Klara kyrka eld, tornet brann som en fackla och störtade samman, likaså kyrkvalvet. Klockaren Petter Tideman lyckades rädda en del av kyrksilvret. Hettan var så enorm att gravstenshällarna inne på kyrkgolvet sprack och föll ner i gravarna. Kyrkklockorna smälte och återfanns senare som stora malmklumpar.[4] En del av takets kopparplåtar flög glödande över Riddarfjärden ända till Södermalm, där de tillsammans med gnistregnet antände byggnader vid Skinnarviksberget. Därefter spred sig branden över Hornsgatan mot Zinkensdamm och gårdarna vid Hornskroken.[5]

Hela Klara var ett enda eldhav och det såg ut som om luften ovanför branden tagit eld. Elden hade utvecklats till en eldstorm som kan jämföras med eldstormarna i samband med bombningar av tyska städer under andra världskriget.[1]

När kvällen kom låg stora delar av Klara församling från Drottninggatan ner till Klara sjö i ruiner. Klara sjös strandlinje låg vid den tiden längre österut, ungefär i Vasagatans sträckning. Branden flammade upp om och om igen, det stormade fortfarande. Först vid tretiden på söndagsmorgonen var branden under kontroll.[6] Det rådde panik; man misstänkte nämligen mordbrand och att branden var anlagd.[7

 

Efterföljder

Det 1746 startade Brand- och försäkringscontoiret i Stockholm betalade ut cirka 784 000 daler i försäkringspengar, men man saknade pengar till hela beloppet. Endast en del av de drabbade husägarna hade försäkrat sina gårdar, varför totalkostnaderna för branden var betydligt högre än den av Brandcontoiret beräknade summan. Totalt hade 221 gårdar förstörts.

En person som hade drabbats hårt av branden var bergsvetenskapsmannen och mineralogen Daniel Tilas. Hans gård låg nära Klara sjös strand, ungefär där Esseltehuset finns idag. Han var ögonvittne till branden och även hans gård totalförstördes i katastrofen. I elden försvann inte bara hans hem utan även material som han samlat ihop under 20 års arbete och som skulle bli en svensk och en allmän mineralhistoria. Hans livsverk hade gått upp i rök och den bitterhet Daniel Tilas kände över sin förlust följde honom genom hela livet.[8]

Domen

Även på högsta ort delade man misstankarna om mordbrand. Det fanns rykten om planerade eldsvådor och anslag mot den nya konungens (Adolf Fredrik) person och man utlovade en belöning på 2 000 dukater till den som kunde lämna upplysningar till lösningen av brandgåtan.[6] Detta ledde till en angivningshysteri och en våg av anhållanden. Men en efter en av de häktade fick släppas fria igen. Slutligen återstod två gripna, bagargesällerna Fredrik Söderhamn och Kristoffer Roland. Enligt rätten hade de båda gaddat sig ihop om att bränna upp Stockholm. Inför rätten skyllde de på varandra. Den icke tillfredsställande domen löd på 24 par spö och livstids straffarbete på Marstrands fästning för Söderhamn och 8 dagars vatten och bröd till Roland.

Under tiden hade dock Norra förstadens kammarrätt redan fällt en person för att genom oförsiktighet ha vållat branden. Det var gesällen Goldkuhl i färgeriet Blå Handen och han dömdes till att betala 2 silvermynt för var och en av de 221 nedbrunna gårdar, 100 daler till Klara kyrkans återuppbyggnad samt 100 daler i “mansbot” för en man som hade blivit innebränd. Om han inte kunde betala skulle straffet omvandlas till 28 dagars vatten och bröd.

Vad ville Margareta 1412-1414? En glimt av ännu ett hotande krig mellan de svenska kolonisatörerna och samerna.

BILDEN: Ptolemaios – Cosmographia Germanus (ao 1482)

Om samernas apostel, den kanske enligt gängse terminologi ”heliga Margareta”, ofta kalla Brevviserskan och hennes för oss tidigare fördolda eller svårsedda syften.

Vi tittar i en uppsats från 1907:

”I september, troligen år 1412, möter vi Margareta i Uppsala
dit hon åter anlänt, förmodligen norrifrån. Nu är hennes syner
och visioner orsak till konsistoriets brev till fransiskanermunkarna
i Stockholm för att dessa fäder skulle pröva den andliga
halten av hennes visioner. Fransiskanermunken Filip
Petersson lämnade henne en skrivelse dagtecknad 22 april ,förmodl
igen år 1413,och troligen ställd till norske abboten Sten.
år 1414 träffade Margareta nämnde abboten Sten från Munkalivs
kloster och då i Vadstena. Den 17 mars samma år anbefalldes
hennes sak, omsorgen om lapparnas kristnande, på det varmaste
hos ärkebiskopen.
Lundgren antar att skrivelsen av år 1414 har påverkat den av
konung Erik XIII år 1419 gjorda framställningen till konsistoriet
i Uppsala. Konungen anbefallde stöd för en viss herr Toste
och arbetet med kyrkors och kapells byggande i Lappmarken.
Lundgren avslutar uppsatsen med ett citat av prof. Skarstedt:
”Här se vi första kända exemplet /i Sverige/ af en bättre missionsverksamhet
än den, som de närmast förutgångna århundraden
hade företett, då man missionerade med svärdet” (a.a. s.55).” (förf.framhävn.)

Lundgren, Gustaf B . Lappkvinnan Margareta.
Lundgrens uppsats om Margareta är publicerad i serien ”Småskrifter
utgifna av Norrländska Studenters Folkbildningsförening,
Norrland, N:o 7, 1907 C”.
LÄNKEN: http://www.foark.umu.se/sites/default/files/publikationer/scriptum/script11.pdf

S o m vi s e t t, pågick åren runt 1277-1280 bittra militära strider och fältslag mellan å ena sidan samerna i den unga embryonala staten Sápmi och å den andra det unga (och snart i Kalmarunionen vilande) svenska imperiet.

Detta är knappt ett hundra år före Heliga Birgittas synes och lite drygt hundra före Margaretas aktiva år. Man torde i de flesta kretsar ännu haft Kriget i åminne och i sina medvetanden.

Det kan finnas olika skäl att ana en samisk högkonjunktur under dessa år.
Att vi har en imperiesvensk uppgång är det inte tu tal om.
Det är en mycket intensiv period av expansion och stadsbyggande i Stockholm under ledning av Magnus ladulås (aka Magnus III eller Magnus Birgersson). Han är sedan tidigare känd såsom samernas Nemesis. Men sedan sagda period, alltså 1277-1280, har en ny krets och nya dynastier av birkarlar börjat etablera sig och således börjat pacificera samerna redan runt 1290. Ett sekel senare torde birkarlaväsendet på alla plan ha varit djupt etablerat. Detsamma torde gälla dessas senare väldokumenterade olater och tendenser till övergrepp och ofog.
Unionen tycks inte ha stävjat de expansiva imperietendenserna hos den svenska eliten. När man stötte emot ett motigt Novgorod och sedermera Ryssland, torde alltmer fokus ha riktats norrut (vilket vi också sedermera tydligt avläser – att också Rysslands elit gjort sammaledes i det som kommer att kallas Ryska Norden på Fiskarhalvön, oftare tilltalad som Kola-; kan avläsas i allt hätskare strider där ,mellan kolonialmakternas företrädare – något som urartar till regelrätta krig).

Kan vi ana upproriska tendenser i Sápmi bakom Margaretas vidlyftiga resor 1389 och 1412-1414? Det här vill vi undersöka närmre.

Engelbrekts verk visar ju med facit i hand att oro de facto rådde i landet och Unionen.

I september 1412 är Margareta i Uppsala, och vill av allt att döma ånyo träffa drottningen, unionsdrottningen och namnen Margareta för att med henne dryfta sina hjärtefrågor återigen. Men 28 oktober noteras drottningen död i pesten i Flensburg. Margareta blir – kanske i sin förtvivlan att ha mist unionsregenten – kvar i det vi idag ofta refererar till som mellansverige i nästan två år.

I Stockholm besöks bägge fransiscanerklostren; men även Vadstena och Strängnäs får besök av den märkvärdiga och envetna Margareta.

Fredligare periodee visavi samerna i det svenska imperiet blir på lite sikt följden av  hennes verksamhet. Dock vidtar ett allt ymnigare koloniserande och därpå följande massdöpande.

BILDEN: Ptolemaii  Cosmographia Germanus (ao 1482)

Cosmographia_Germanus

Bildtext: ”Lord Nicolas the German (Donnus Nicholas Germanus), cartographer
Johann the Blockcutter of Armsheim (Johannes Schnitzer or Johannes de Armssheim), engraver”
Ptolemy
Jacobus Angelus, translator
English: The world map from Leinhart Holle‘s 1482 edition of Nicolaus Germanus‘s emendations to Jacobus Angelus‘s 1406 Latin translation of Maximus Planudes‘s late-13th century rediscovered Greek manuscripts of Ptolemy‘s 2nd-century Geography.

Vad ville Margareta 1412-1414? En glimt av ännu ett hotande krig mellan svenska kolonisatörerna och samerna.

BILDEN: Ptolemaios – Cosmographia Germanus (ao 1482)

Om samernas apostel, den kanske enligt gängse terminologi ”heliga Margareta”, ofta kalla Brevviserskan och hennes för oss tidigare fördolda eller svårsedda syften.

Vi tittar i en uppsats från 1907:

”I september, troligen år 1412, möter vi Margareta i Uppsala
dit hon åter anlänt, förmodligen norrifrån. Nu är hennes syner
och visioner orsak till konsistoriets brev till fransiskanermunkarna
i Stockholm för att dessa fäder skulle pröva den andliga
halten av hennes visioner. Fransiskanermunken Filip
Petersson lämnade henne en skrivelse dagtecknad 22 april ,förmodl
igen år 1413,och troligen ställd till norske abboten Sten.
år 1414 träffade Margareta nämnde abboten Sten från Munkalivs
kloster och då i Vadstena. Den 17 mars samma år anbefalldes
hennes sak, omsorgen om lapparnas kristnande, på det varmaste
hos ärkebiskopen.
Lundgren antar att skrivelsen av år 1414 har påverkat den av
konung Erik XIII år 1419 gjorda framställningen till konsistoriet
i Uppsala. Konungen anbefallde stöd för en viss herr Toste
och arbetet med kyrkors och kapells byggande i Lappmarken.
Lundgren avslutar uppsatsen med ett citat av prof. Skarstedt:
”Här se vi första kända exemplet /i Sverige/ af en bättre missionsverksamhet
än den, som de närmast förutgångna århundraden
hade företett, då man missionerade med svärdet” (a.a. s.55).” (förf.framhävn.)

Lundgren, Gustaf B . Lappkvinnan Margareta.
Lundgrens uppsats om Margareta är publicerad i serien ”Småskrifter
utgifna av Norrländska Studenters Folkbildningsförening,
Norrland, N:o 7, 1907 C”.
LÄNKEN: http://www.foark.umu.se/sites/default/files/publikationer/scriptum/script11.pdf

S o m vi s e t t, pågick åren runt 1277-1280 bittra militära strider och fältslag mellan å ena sidan samerna i den unga embryonala staten Sápmi och å den andra det unga (och snart i Kalmarunionen vilande) svenska imperiet.

Detta är knappt ett hundra år före Heliga Birgittas synes och lite drygt hundra före Margaretas aktiva år. Man torde i de flesta kretsar ännu haft Kriget i åminne och i sina medvetanden.

Det kan finnas olika skäl att ana en samisk högkonjunktur under dessa år.
Att vi har en imperiesvensk uppgång är det inte tu tal om.
Det är en mycket intensiv period av expansion och stadsbyggande i Stockholm under ledning av Magnus ladulås (aka Magnus III eller Magnus Birgersson). Han är sedan tidigare känd såsom samernas Nemesis. Men sedan sagda period, alltså 1277-1280, har en ny krets och nya dynastier av birkarlar börjat etablera sig och således börjat pacificera samerna redan runt 1290. Ett sekel senare torde birkarlaväsendet på alla plan ha varit djupt etablerat. Detsamma torde gälla dessas senare väldokumenterade olater och tendenser till övergrepp och ofog.
Unionen tycks inte ha stävjat de expansiva imperietendenserna hos den svenska eliten. När man stötte emot ett motigt Novgorod och sedermera Ryssland, torde alltmer fokus ha riktats norrut (vilket vi också sedermera tydligt avläser – att också Rysslands elit gjort sammaledes i det som kommer att kallas Ryska Norden på Fiskarhalvön, oftare tilltalad som Kola-; kan avläsas i allt hätskare strider där ,mellan kolonialmakternas företrädare – något som urartar till regelrätta krig).

Kan vi ana upproriska tendenser i Sápmi bakom Margaretas vidlyftiga resor 1389 och 1412-1414? Det här vill vi undersöka närmre.

Engelbrekts verk visar ju med facit i hand att oro de facto rådde i landet och Unionen.

I september 1412 är Margareta i Uppsala, och vill av allt att döma ånyo träffa drottningen, unionsdrottningen och namnen Margareta för att med henne dryfta sina hjärtefrågor återigen. Men 28 oktober noteras drottningen död i pesten i Flensburg. Margareta blir – kanske i sin förtvivlan att ha mist unionsregenten – kvar i det vi idag ofta refererar till som mellansverige i nästan två år.

I Stockholm besöks bägge fransiscanerklostren; men även Vadstena och Strängnäs får besök av den märkvärdiga och envetna Margareta.

Fredligare periodee visavi samerna i det svenska imperiet blir på lite sikt följden av  hennes verksamhet. Dock vidtar ett allt ymnigare koloniserande och därpå följande massdöpande.

BILDEN: Ptolemaii  Cosmographia Germanus (ao 1482)
Cosmographia_Germanus
Bildtext: ”Lord Nicolas the German (Donnus Nicholas Germanus), cartographer
Johann the Blockcutter of Armsheim (Johannes Schnitzer or Johannes de Armssheim), engraver”
Ptolemy
Jacobus Angelus, translator
English: The world map from Leinhart Holle‘s 1482 edition of Nicolaus Germanus‘s emendations to Jacobus Angelus‘s 1406 Latin translation of Maximus Planudes‘s late-13th century rediscovered Greek manuscripts of Ptolemy‘s 2nd-century Geography.

Beställ en halv vandring! Priser och info här! Fredagen lämplig för skolklasser!

VÄSKBYGEL 1 Klara
PASSAR SKOLKLASSEN, PENSIONÄR, DIG SOM VILL ”PROVA PÅ”!

Sveriges, Nordens, Sápmis, samernas och Stockholms historia – Samernas Stockholmiana.
Anmäl Dig till halv turné 2h 75-120 kr

Dagskurs inkl banktransfer 120 SEK = 112 NOK och 11 € .
90 SEK = 85 NOK och 8 € . (Uppdaterad 20 aug kl 12.52)

FREDAG 7 SEPTEMBER
Gå en halv heldagstur för 120 kr
Förmiddagsvandringen: Viking Line-terminalen – Slussen ca 4h  9.15 – 13.45
Lämplig för skolelever! Fokus 16-1900-tal men även äldre tid.
Skolelever enligt grupprabatt (75 kr pp utgångspunkt). Kontakta oss!

Eller
Eftermiddagsvandringen:
Maria Magdalena K:a (”Mariakyrkan”) – Klara K:a kl. 13.30 – 16.
Fokus på det äldsta Stockholm och samernas Stockholmiana 1413 – 1913.

LÖRDAG 8 SEPTEMBER
Halva lördagen för 90 kr
Mariatorget-Klara (tid meddelas senare eller vid beställning, ca 11.30 – 14 )
Alt, Mosebacke-Slussen 120 kr (tid senare, ca 10.50 – 13)

Vid stort intresse kan flera datum läggas till länge fram i september.
Föreläsningar kan också beställas.

VÄLKOMNA!

Peter Ericson,
Guide och historiker

Mer info om betalning och anmälan här:

https://southsaamihistory.wordpress.com/2018/08/04/alla-stadsvandringar-om-samernas-stockholmiana-nu-bokningsbara/

 

Trois Couleurs Geordie (eller Från Game of Thrones-tema över London bridge till Gasolin’)

Story här https://en.wikipedia.org/wiki/Geordie_(ballad)
Och här http://www.popflock.com/learn?s=Geordie_(ballad)

SCOTTISH VERSION

Geordie – An old Ballad (as put down by Robert Burns)

(Letar denna version)

There was a battle in the north,
And nobles there was many,
And they hae kill’d Sir Charlie Hay,
And they laid the wyte on Geordie.

O he has written a lang letter,
He sent it to his lady;
Ye maun cum up to Enbrugh town
To see what words o’ Geordie.

When first she look’d the letter on, 
She was baith red and rosy;
But she had na read a word but twa,
Till she wallow’t like a lily.

Gar get to me my gude grey steed,
My menzie a’ gae wi’ me;
For I shall neither eat nor drink,
Till Enbrugh town shall see me.

And she has mountit her gude grey steed,
Her menzie a’ gaed wi’ her;
And she did neither eat nor drink 
Till Enbrugh town did see her.

And first appear’d the fatal block,
And syne the aix to head him;
And Geordie cumin down the stair,
And bands o’ airn upon him.

But tho’ he was chain’d in fetters strang,
O’ airn and steel sae heavy,
There was na ane in a’ the court,
Sae bra’ a man as Geordie.

O she’s down on her bended knee,
I wat she’s pale and weary,
O pardon, pardon, noble king,
And gie me back my Dearie!

I hae born seven sons to my Geordie dear,
The seventh ne’er saw his daddie:
O pardon, pardon, noble king,
Pity a waefu’ lady!

Gar bid the headin-man mak haste!
Our king reply’d fu’ lordly:
O noble king, tak a’ that’s mine,
But gie me back my Geordie.

The Gordons cam and the Gordons ran,
And they were stark and steady;
And ay the word amang them a’
Was, Gordons keep you ready.

An aged lord at the king’s right hand
Says, noble king, but hear me;
Gar her tell down five thousand pound
And gie her back her Dearie.

Some gae her marks, some gae her crowns,
Some gae her dollars many;
And she’s tell’d down five thousand pound,
And she’s gotten again her Dearie.

She blinkit blithe in her Geordie’s face,
Says, dear I’ve brought thee. Geordie:
But there sud been bluidy bouks on the green,
Or I had tint my laddie.

He claspit her by the middle sma’,
And he kist her lips sae rosy:
The fairest flower o’ woman-kind
Is my sweet, bonie Lady!

ENGLISH VERSION

Version här https://youtu.be/sgW8ahBl-nc

As I walked out over London bridge
one misty morning early
I overheard a fair pretty maid
was lamenting for her Geordie

Ah my Geordie will be hanged in a golden chain
This is not the chain of many
he was born of king’s royal breed
and lost to a virtuous lady

Go bridle me my milk white steed,
go bridle me my pony,
I will ride to London’s court
to plead for the life of Geordie

Ah my Geordie never stole nor cow nor calf
he never hurted any
Stole sixteen of the king’s royal deer,
and he sold them in Bohenny.

Two pretty babies have I born
the third lies in my body
I’d freely part with them every one
if you’d spare the life of Geordie

The judge looked over his left shoulder
he said fair maid I’m sorry
he said fair maid you must be gone
for I cannot pardon Geordie.

Ah my Geordie will be hanged in a golden chain
This is not the chain of many
Stole sixteen of the king’s royal deer,
and he sold them in Bohenny.

Langebro –  Gasolin’ /Kim Larsen
(Trad./Larsen-Jönsson-Beckerlee)

VERSION här:   https://youtu.be/EHFeBzRuf-w
Da jeg gik ud over Langebro
En tidlig mandag morgen
Da så jeg en der stod og græd
Hvis du tør – så kom med mig

Jeg gik forbi dæmonernes port
Ud for Kofoeds Skole
Der stod en flok og drak sig ihjel
Hvis du tør – så kom med mig

Jeg mødte en der gik rundt med ”Vågn Op”
Hun var Jehovas vidne
Hun råbte: Jorden går under idag
Hvis du tør – så kom med mig

Jeg så en kvinde der løb efter sin mand
Hun havde så skønne øjne
Hun råbte: Hey, du har stjålet mit liv
Hvis du tør – så kom med mig
Hvis du tør – så kom med mig
Hvis du tør – så kom med mig

https://www.pinterest.co.uk/larsherm/gasolins-christianshavn/?lp=true

gass

Nya Priser lördag 25/8: 185 kr max per person och ännu förmånligare nu för sällskap (priser tom 13/8!)

Uppdaterad kurs i NOK och €

O b s e r v e r a Nytt Pris lördag 25/8

Vi redigerar i bloggpost och där vi kommer åt.
 
_____________________________________________________ NOK ___________ €____________
En person: 185 SEK (förut 225) ………………………………… 173 NOK ………… 18 € ……….
Par: 320 SEK (förut 375) …………………………………………….. 297 NOK …………. 31 € ……
Dessutom familj 2+2 personer 335 kr ………………………… 310 NOK  …………… 32 €
Arbetslösa, ungdomar, pensionärer*: 135 kr …………….. 130 NOK ………. 13 € …..
Par*: 235 kr ……………………………………………………………………. 220 NOK …….. 23 € ……
Grupp om 5 st: 140 PP                                                         130 NOK …..   13 €
Grupp om 10 st: 120 PP eller hör av Er för prisförslag   112 NOK ……. 11 €

OBS Priserna gäller endast till måndag 13/8: Du måste alltså boka senast då.

 
Tid för medhavt fika och ev en snabb kopp på Cafe Fru Bellman
kommer att hinnas med. 

Boka / BOOK HERE: epost rentahistorian@gmail.com

ANMÄL och sedan betala till Swish 0724243922 (Johan Ericson) 
Eller Swedbank privatkonto 2240045340, clearing 84202.
Adress får ni via mejl.
BOKA/anmäl: saepmieforskning@gmail.com
TFN 0729070058, gärna sms