Topelius om samerna 1845-1874 och på utescen på sitt Kuddnäs 2018 & lite annat …

Gångna sommaren besåg vi, jag och min respektive, föreställningen om Zakarias Topelius i Nykarleby. Sedan tidigare har jag intresserat mig för hans bild av samerna i den fär tiden starkt nationalistiskt färgade såväl lyriken som historieskrivningen och andra framställningar hos denne romantiske renässansman.

Ur ”Finland framstäldt i teckningar” 18 december 1845

”Tavastlands kolonisationshistoria tyckes förtjena en större uppmärksamhet, än hittills deråt blifvit egnad. Den tid Birger Jarl med sina ”hatade och panzarklädde riddare” anlände till Tavesternes hamn och derefter anlade Tavastehus slott, bodde Lappar öfverallt i Tavastland jemle Finnarne. Vid reformationstidens slut finner man spår af Lappar i sydligaste delen (Somero). Under Gustaf Vasas tid hade norra delen af provinsen värde blott i egenskap af fiskevatten och skogarna för ekorrskinnens skull samt de usle nomadiserande lapparne, af hvilka förpaktare*) indrefvo skatt. Tidigare än Laukkas, Saarijärvi och Wiitasaari har Rautalampi varit bebodt. Detta har skett genom flyttningar ifrån södra Tavastland. Detta ser man bland annat deraf, att en slägt derstädes ännu heter Ritvanen efter hembyn Ritvanen i Sääksmäki. Småningom hafva äfven frän Savolaks kolonister tillkommit tre andra soknar betjenades i början med prest frän Rautalampi, eller ock reste, enligt en annan sägen, presten i Sysmä någon gång sommartiden dit och höll under ett slags pell gudstjenst vid Ristilahti vik vid södra ändan af sjön Kuhnama i Laukkas.

1 förra hälften af 1400-talet voro konungens fogdar i Tavastehus, Waldemar Djekn och Olof Tavast, ifrigt sysselsatte med att utsända kolonister frän södra delen af provinsen till den norra. Detsamma berättas om en Harald och Ärengisle Andersson seklet förut. Derigenom vanns äfven målet, ty norra Tavastland synes blifvit tidigare bebodt än vissa delar af södra korsholms län i Österbotten. De så kallade äremarker (erämaat), som i Gustaf I:s tid funnos mellan Korsholms län och Hollola häradet och till hvilka Ståthållaren på Nyslott Gustaf Fincke skickade 140 Savolaksbönder att besätta *

* Lapparne kallade sådana konunga olmai d: a. konungens män.”

Ur ”En resa i Finland”, Skrifter XIII (utgiven 1872-74): 

”Det vattenrika finska höglandet, hvars norra delar ännu i början af 16:de seklet genomströfvades af Lappar, fördelar sig på tre stora insjödalar: längst i öster Saimadalen med landskapet Savolaks; dernäst Päjänedalen med landskapet Tavastland och längst i vester Näsijärvidalen, hvars mesta område blifvit räknadt till Satakunda. ”

TEXTKÄLLOR: http://www.nykarleby.fi/topelius/om-topelius/
samt http://runeberg.org/ztfinland/0213.html

ORAVAIS

BILDER OVAN: Vasa och Oravais: Johan Knutson, Helsingfors: Magnus von Wright
Topelius (1850): Okänd sannolikt daguerrotypist.

BILDER NEDAN: 1. Författaren och författarinnan på Topeliusföreställning under den gångna heta sommaren 2018. Selfie. (Vi hoppas att till Saepmie Times no 4/2018 hinna göra en skriftlig rapport med en rekord.-senkommen recension av denna oerhört intressant och njutbara föreställning!)
2. Zacharias Topelius som redaktör för Helsingfors Tidningar år 1845. Bildkälla: Svenska litteratursällskapet i Finland.​​

Avslutningsvis en dikt av denne Mångsidighetens Mästare:

Under rönn och syren.

text: Zacharias Topelius

Blommande sköna dalar, 
hem för mitt hjärtas ro! 
Lummiga gröna salar, 
där vår och kärlek bo! 
Soliga barn av luft och ljus, 
o jag förstår ert tysta sus, 
blommande sköna dalar, 
hem för hjärtats ro!

Säll i syrenens skugga, 
söker jag här mitt hägn. 
Rönnarnas dofter dugga 
finaste blomsterregn. 
Regnet slår ned i hjärtats vår; 
hela dess värld i blommor står. 
Säll i syrenens skugga 
söker jag mitt hägn.

Kom, du min vän i skogen, 
kom, vid min sida sjung! 
Skogen är evigt trogen, 
våren är evigt ung. 
Livet förgår som kvällens fläkt; 
evig är vårens andedräkt. 
Kom, du min vän i skogen, 
vid min sida sjung!

Älskade blåa öga, 
le som i forna dar! 
Låt vita rönnen snöga 
blommor på det som var! 
Skänk glad åt kvällens dagg din tår! 
Vakna på nytt till sol och vår! 
Älskade blåa öga, 
le som forna dar!

Blommande sköna dalar 
stråla av sällhet då; 
klarare våren talar, 
bättre vi den förstå. 
Aftonen rodnar, vakan slår, 
stilla en doft ur hjärtat går. 
Blommande sköna dalar 
stråla sällhet då.

Källa på dikten: http://minata.tripod.com/zto_folkv.html

 

6 reaktioner på ”Topelius om samerna 1845-1874 och på utescen på sitt Kuddnäs 2018 & lite annat …

    • Tack! Oerhört intressant!
      Jo, det är ett stort och fascinerande område, komplext som säkerligen förtjänar minst en artikel. .. Som jag faktiskt inte hunnit läsa. men snart! Mvh PE

      Gilla

    • Har nu skumläst; och spontana intrycket är lysande och viktigt. naturligtvis kommer jag att ta upp denna artikel separat här i bloggen.
      Men idag: bokföring 😛 Mvh PE

      PS. Tack igen för detta värdefulla bidrag!

      Gilla

      • Jo, det finns ännu en massa att säga om detta ämne. Till följande ska jag ta mig till att skriva en artikel med titeln ”A culture almost lost. The Sámi in the nineteenth-century conceptualisation of Finnishness”.

        Lycka till med bokföringen!

        Jens

        Gillad av 1 person

      • Jag fortsätter skriva om äldre historia.
        En massa nyheter på gång nu och söker medel för projektet Bottniska samer. Mvh PE

        Ps. Sprid gärna ifno om mina webbinarier.
        Går både på svenska och engelska.

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s