Samernas äldsta historia i tre delar. 1. FINLAND OCH ”HÄMESÄME”: Om e t t järnålderstida Saepmie: Sydostsamisk språkspridning, samernas dominans vid Kvarkens kust rockad däröver; invasion av sedermera svenska Österbotten. Och vad är ”etnogenés”?

1. FINLAND OCH ”HÄMESÄME”: Om e t t järnålderstida Saepmie: Sydostsamisk språkspridning, rockad över Kvarken och invasion av sedermera svenska Österbotten. Och vad är ”etnogenés”?

 

Gislalag = pogost = kihlakunta

Äyräpää = Euräpä = Ägrepä (senaste två varianterna är äldre svensk stavning)

Mellan år 300 och 800 e. Kr anses alltså språket Lakeland Saami (insjösamisk, insjöfinländsk samiska är några förslag på översättning) utöva ett gradvis ökande språkligt inflytande på området mellan Tavastland och Nyland; av allt att döma även på Birkaland, Savolaks, Äyräpää och betydande delar av Karelen. Andra parallella samiska och proto-samiska språkdominanser syns på åter andra håll.

Rockad över Kvarken
En befolkningsmässig rockad synes äga rum i nordost mellan kanske 700 e.Kr och 1200-talet, där samerna i sydost via Österbottens kust tar sig över Kvarken – och ett inte obetydligt antal ”proto-svenskar” (eller tidiga svenskar) förflyttar sig över samma kvark till det som kommer att kalla Österbotten. Att Korsholms träslott etableras kring år 1350-1360 är knappast en slump. Såväl landhöjningsläget som formerar kustlinjen optimalt som bebyggelsesituation relativt moderlandet synes så att säga lagom. En blandad befolkning utan dominant grupp (talandes minst tre olika språk – finska, insjösamiska,
samt även i inlandet kajanasamiska (kainuusamiska) och i nordost kemisamiska; utdöda  varieteter ca år 1700 resp ca 1850 – och så nykomlingarnas svenska. Därtill kan ha funnits en del karelsk- och rysktalande kajaner, pomorer, bjarmer (ungefär: komi)  -samt möjligtvis rester av en ‘äldre substratbefolkning talandes någon form av uraliskt språk, numera utdött. varianterna av finska skulle också kunna ha varit ymniga, torde ha varit för handen, emedan samernas förmodade förflyttning över Kvarken torde dock ha skett före huvuddelen av den svenska österbottenskolonisationen.  Rockaden skulle för halvtannat århundrade elelr längre kunna ha stärkt samernas ställning, på det att de plötsligt kom att befinna sig å ömse sidor Kvarken och Bottenviken. Och detta en sammanhållen samisk stam med ett gememsamt språk och ett gemensamt insjöfinländskt förflutet i Tavastland, dvs Häme. Och detta under en värmeperiod med liksom under vikingatiden fortsatt öppet vatten ungefär så länge som nu, på 2000-talet.

Samernas dominans vid Kvarkens kust
Så när kan då (den starka) traditionens samiska dominans vid Österbottenskusten ha ägt rum? Och var? Om vi relaterar denna dominans till det anfallskrig som enligt unisona källor Magnus ladulås ska ha initierat under 1270-talets slut; lämnar det kanske inte så mycken tid kvar: vi hamnar på bra precis exakt den tid som Phebe Fjellström menar att samerna ska ha varit Nordostatlantens och Norske havets obetridliga betvingare och mellanhänder, nämligen kring perioden ca 1100 till 1270. Räknar vi lite baklänges, kan Magnus Birgersson ladulås brutala anfallskrig med påföljande pacificeringskampanj av östfinländaren Mattias Kurck, dvs Matti Kurki ha utgjort exakt den faktor som (a) Tömde det vi idag känner som ”svenska Österbotten” på samer, dvs den dominerande gruppen, och (b) Drev iväg dessa norr-, öster- och västerut (kanske til och med söderut* i något visst skede). Så att (c) De svenska kolonisterna kunde intaga Österbotten utan något mer omfattande stök.

* Vi vet ju till exempel att samer skattade åt Katinala gods i Tavastland samt till Nyslott i allra syostligaste nuvarande Finland vid tiden för Gustav Vasas tidigare jordeböcker (Anthoni 1957, Southsaamihistory)

ETNOGENÉS
Ordet betyder födseln eller framväxten av en etnisk grupp. Den samiska etnicitetens framväxt, dess etnogenès är oerhört komplex och mångfacetterad. Den ser ut att äga rum på flera platser över tid, skifta i tid och rum.
Jag kan inte se annat än att samerna från allra första början bestod av en högst sammansatt grupp med flera språk som egentligen aldrig varit ett helt och odelt. Det handlar om minst halvdussinet – kanske mer – olika stammar med sinsemellan olika etniska och genetiska influenser.

Den ymnigt multikulturella situationen runt Finska viken och Karelska näset samt kring Ladoga och Onega utgör en slående kontrast till den hart när enspråkiga situationen som tycks ha varit förhärskande från och med 1100-talet (sannolikt är det just det samiska språkets framsteg som fått den svenska centralmakten att dra öronen åt sig). Antalet östersjöfinska och finskugrisk-/uralisktalande grupper i Novgorods och sedermera Rysslands utmarker är nästan otaliga: vi har voter, lyder, vepser, ingrer, ingermanländare och därtill karelare och alla andra suomiska och samiska grupper; därtill ester, balter, bjarmer och den stora och sannolikt komplexa grupp germansktalande folk som tidigt rörde sig i centrala och södra delarna av Baltikum. Till detta kom så småningom svenska vikingar och varjager; kyklfingar samt de allerstädes närvarande skyterna samt kelterna.  Liksom de likaledes milt talat smått mytiska kvänerna. och så småningom kazaner och de slaviska ryssarna.
En fullständig analys av situationen skulle kräva en mer djupgående jämförelse med de arkeologiskt kända kulturerna såsom t ex Säräisniemi och Suomosjärvi; men detta spar vi åtminstone tills vi kommer i papperstryck.

Men det är just spridningen av samiskan som är och förblir gruppens styrka. Den utgör i sig ett bevis på att den samiska etno- och geopolitiska historien varit av avsevärd styrka; att Sápmi en gång varit en maktfaktor att räkna med. Mer därom i kommande artiklar.

Peter Ericson 17 februari 2019

Schefferus_Opfer_Seidi

I NÄSTA DEL:  Karelska näsets heliga lundar, maktkamp om Äyräpää och andra gislalag (ca 300- 1350 e.Kr), Romar- och frankerrikenas ren- och annan viltpälsvaruhandel m.m.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s