”Blå Ådalen”? ÅDALENS SAMER – näringsrik samisk infrastruktur, hundratals boställen: 1. Gudmundrå med omland

ÅDALENS SAMER

1. Gudmundrå med omland
I Gissjö höll Maurits-/Påls-släkten till, och kom så småningom att hamna i Magristorpet i angräsande socknen Högsjös Ramsjö. Det samiska livet i Gudmundrå ser ut att peaka dels ganska tidigt ca 1700-1750, dels under industrialismen, perioden närmast före 1900. Samtidigt ser vi i arkiv runtom att en del samer har ursprung i socknarna i dagens Kramfors kommun. Det noteras redan från 1640-talet.

Viktigt är att särskilja på mer eller mindra frivilliga visteval å ena sidan, och de tvingande, bofasthetsgjorda torpen som så småningom tilldelas samerna.

Sedentarisering – bofasthetsgörandet av samerna

Det synes vara en gradvis process, som går igång på en del håll försiktigt under 1740-talets andra hälft för att ofta stagnera. Dock skjuter det efter nationella kampanjer fart igen efter 1787; så redan kring 1791 sitter i pincip alla samer mellan Grundsunda och Sala i Västmanland fast i sina ofta trånga, dragiga och undermåliga torp. Och det är nu som spädbarnsdödligheten skjuter i höjden.

Om Ytterlännäs och Dal vet vi en del sedan förut och har tagit upp i bloggen: Åreb runt 1700 bebos de flesta byarna i dessa socknar av samer. Bjärtrå ska vi återkomma till; liksom t ex Överlännäs och Torsåker. Styrnäs är av stort intresse – inte minst pga de täta fjällsamiska vinterflyttningarna dit. Likså är Nora av enormt intresse; och den socken utforskades extra noga inom ramen för ljusminne-projekten 1998-2001.

Om fiske-, sjö- och skogssamiska näringarna och andra regionala egenheter ska vi skriva i kommande bloggartikel om Ådalens samer. Och i tredje om infrastrukturen.

ÅDALEN map3515658229897405909

Annonser

En reaktion på ””Blå Ådalen”? ÅDALENS SAMER – näringsrik samisk infrastruktur, hundratals boställen: 1. Gudmundrå med omland

  1. Reblogga detta på Nette Wermeld Enström och kommenterade:
    #koloniseringenavsödranorrland

    ”Det synes vara en gradvis process, som går igång på en del håll försiktigt under 1740-talets andra hälft för att ofta stagnera. Dock skjuter det efter nationella kampanjer fart igen efter 1787; så redan kring 1791 sitter i pincip alla samer mellan Grundsunda och Sala i Västmanland fast i sina ofta trånga, dragiga och undermåliga torp. Och det är nu som spädbarnsdödligheten skjuter i höjden.”

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s