Vadå ”sockenlappar”? Kom idén om att tvångsbofastgöra samerna från Finland? Vad säger prosten Olof Broman, ”sockenlapp”-systemets uppfinnare (i vad som idag är sex olika län)?

ETT FÖRSÖK ATT FÖRSTÅ

Samtidigt som Carl von Linné red förbi jättendalssamerna den där morgonen, den 17 maj 1732, pågick ett intensivt arbete för att försöka skattlägga dessa samer enligt samma fiskala principer som förekom i norr, där lappfogdarna ersatt birkarlarna. Vi vet att Johan III hade anlagt Hudiksvall 1582 i akt och mening att härbärgera och placera birkarlarna där. Inte långt därefter kom Karl IX:s beramade Ishavspolitik igång i vilken låg projektet att binda samerna till vissa av staten fastställda samlingsplatser, vilka utgick från årligt ting, gudstjänst, marknad och uppbörd. Hade kapplöpningen med dansken mot ishavet varit mindre brännande och de ideliga striderna med Ryssland uteblivit, kanske Sverige hade haft ett ”lappland” som sträckt sig ned till Bollnäs idag.

 

– Att de allesamnans oundwikeligen skulle fara bort till stora Lapmarcken i Wästerbotn, Pitheå, Luleå och Torneå lappmarcker, ther at blifwa under Cronan Skattlapar och få lära sig och sin (sic) barn at upwakta en ordentelig Gudstjänst, hvar till wissa Scholar — uprättades, —


På de ännu tidigare fiskala insatserna i östra rikshalvan – dvs Finland – där Insjöfinlandssamer; tavaste-, karelar- , nylands-, birkalands- och savolakssamer knöts till vissa orter (ett system med feodal anknytning)
Sedan kom Klubbekriget i öst, vilket än mer sköt norrländska och svenska Sápmi-frågor i skymundan; annat än som resursutrymme och tillflyktsplats dit de vanligtvis sameättade svedjefinnarna kom att flytta in.

 

”Intervju” med Olof Johansson Broman
HUDWIGSWALD 4 mars 1735.

Vi intervjuade Olof Broman, den nyutsedde hudiksvallsprästen om hälsingesamerna

Hälsingesamernas ursprung. Varifrån kom dessa samer?
– När de först hitkomna äro, ther om eger jag ingen kundskap.

Nomadisering
– Men de flyttade af och an ifrån thet ena Landet och Socknen til thet andra, utan någon ordning i anseende till det Politiska Ståndet —. Therföre att kunna föra sådant flyttande folk på bättre wägar och ordningar blef förordnadt på Riksdagen 1723, äfven wäl the senare, (ehuruwäl ock ofta tillförende blef föranstaltat om här warande i Västra Nordlandens orter wistande Lappar).

Etnisk rensning, Vad innebar det?
– Att de allesammans oundwikeligen skulle fara bort till stora Lapmarcken i Wästerbotn, Pitheå, Luleå och Torneå lappmarcker, ther at blifwa under Cronan Skattlapar och få lära sig och sin (sic) barn at upwakta en ordentelig Gudstjänst, hvar till wissa Scholar — uprättades, —
Befallningen med starck execution gick för sig then ena gången efter then andra 1727, 1729, i synnerhet då, när thesse Lappar syntes wara till hinder och förfång för den inrättade och mycket kärhåldne Jägare=Staten.

”Sockenlappar” – Var det Er, herr Bromans konstruktion?

– Men thesse bortförde Lappar hade ther i norden intet utrymme, emedan de Lapmarckar wore förr skattlagde och hvar och en wele förswara sina egor, för hvilka the skattade, emot disse titdrefnas trängsell. Therföre är det nu så förordnadt, 1732 och 1733, att ock här i Hälsingland wisse Lappar äro lagde till wissa Socknar, hwarest de Oundwikeligen måste hålla sig, så i ett som annat, alldeles som annat In-Socknes folk, kommande ock utan all tvifwel att här att här skattläggas som uti förenämde större Lappmarker — ”

REPORTER: Peter Ericson

BROMAN


WIKIPEDIA om ”sockenlapparna”:
Sockenlappar
 (ibland anakronistiskt kallade sockensamer) var samer som bodde i socknar utanför lappmarken och som var anställda av bondebefolkningen för att utföra vissa uppgifter, exempelvis slakt av hästar och hundar samt kastrering.

 

Annonser

3 reaktioner på ”Vadå ”sockenlappar”? Kom idén om att tvångsbofastgöra samerna från Finland? Vad säger prosten Olof Broman, ”sockenlapp”-systemets uppfinnare (i vad som idag är sex olika län)?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s