M E D E L P A D S SAMER. Skiss till introduktion. Del 1

M E D E L P A D S SAMER. Skiss… Del 1.

Brytpunkten, föremålet för missuppfattningar

Medelpad har i forsknings- och kunskapshänseende blivit lidande av den gamla (i Norge avfattade) Yngvar Nielsenska s k fremrykkingsteorien (den länge seglivade uppfattningen att samernas skulle ha ”nått” Jämtland norrifrån i sen tid och kommit i några slags formliga ”invasionsstyrkor” tämligen plötsligt på 15-1600-talet, ungefär som svedjefinnarna, fast på skidor). Idag ser de flesta av oss forskare på denna teori mest som historisk kuriosa.
.
Man har i statens och markägarnas iver att osynliggöra härjedalensamernas historiska vinterbete för ren på samma gång och på samma sätt osynliggjort de – som vi sedermera vet – befintliga och väldokumenterade samerna som levt och verkat i Medelpad. Till exempel slog tidigt under Härjedalenmålet professor Evert Bauodou fast att en bondebosättning noterats i Haverö; varför samisk verksamhet – av okänd anledning? – inte kunde påräknas vare sig öster eller söder om denna bosättning (det hela antagligen baserat på en under 1980-talet tidtals smått cementerad uppfattning om att samer och germaner var de enda så att säga folkelementen i norra Sverige – och uteslöt varandra). Och förvisso sades det en hel del underligt vid den tiden, och i den processens hetaste och tidigare år.

Grannområdena
Vad vi nu vet är att det finns sannolik förhistorisk samisk verksamhet i dagens Jämtlands län 3-400 e.Kr. På riktigt säker mark är vi kring 7-800 e.Kr. Olof Holm, Ewa Ljungdahl och Kjell-Åke Aronsson har skrivit om detta. Under tidig vikingatid är jämtlandssamerna väletablerade och synes redan finnas i de områden vi idag förväntar oss att finna dem. Bergsland och Korhonen föreslås vardera 5-700 e.Kr som startpunkt för syd- och umesamiskans fasta etablerande i dagens områden, medan L-G Larsson på ett försiktigare sätt menar att 1400 e.Kr är ett absolut slutdatum, utifrån de senaste språkvetenskapliga rönen. 1400-talet är också det århundrade då sydsamer explicit börjar låta höra om sig i samtida källor.

BLÅFIN 1721

BILD. Karta från 1721. Platsen har åberopats i samtliga kända gränsdokument från 1200-, 1400-, och 1600-talet. Blåfinntjärn i sydvästra Ångermanland ska emanera från en same som/vars boställe (?) nyttjats som gränsmarkering mellan landskapen – möjligen ellan länderna. Sägnen om Gunnil och Blåfinn brukar placeras i 1100-talet, men det finns en del buggar.

Ångermannasamerna, konungzlapparna,
fogden och Hammerdals marknad

Samerna i Ångermanland skattade under 1400-talet till Örebro slott och län; det finns omnämnt 1484 och 1496. År 1520 noteras ångermanna lappfogde från Dals socken möta samer vid Hammerdals marknad.

Sägenmaterial
Här bör man inte minst beakta de om än innehållsligt vaga och splittrade så ändock envisa och i Ångermanland spridda sägnerna om Gunnil Snålla och ”hennes” lapp (begreppet tycks användas i en feodal kontext och liknar en hel del vad som sägs om Ottar och hans osålda renar samt ”hans” samer.

Forts följer

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s